Digitala medier blir mer och mer vanligt i samhället och därför blir det även vanligare i skolans värld. Många kommuner och skolor satsar på digitala medier i skolorna. Det är inte längre en fråga om lärarna använder digitala medier utan snarare en fråga i hur lärare använder digitala medier. I den här studien har åtta lågstadielärare intervjuats om sin syn på hur de använder digitala medier imatematikundervisningen och vilka för- och nackdelar lärarna upplever med att använda digitala medier. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala medier i matematikundervisningen i genomgångar, när de arbetar med färdighetsträning eller när elever behöver extrauppgifter. Resultatet visar även på att lärare använder digitala medier vid planering och i det kollegiala lärandet. Lärare anser att genom att använda digitala medier blir matematikundervisningen mer varierad, det ökar elevers motivation och undervisningen blir mer vardagsnära och individanpassad. Till en början kan användandet avdigitala medier upplevas som tidskrävande då det är något nytt att sätta sig in i upplever lärare. Även det tekniska underhållet kan vara tidskrävande och när tekniken inte fungerar är det svårt. Trots det ser lärare positivt på användandet av digitala medier och de ser det som en nödvändighet för framtiden.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.</p>

<p>Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med. Respons framkommer som lättare och snabbare att utföra i en idrottshall än i ett klassrum. En slutsats, med bakgrund av resultatet, är möjligheten med att se begreppet flerstämmighet utifrån ett högre perspektiv än enbart utifrån en klassrumsmiljö för att skapa förutsättningar till flerstämmighet i alla ämnen i skolans värld.</p>

<p>Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.</p><p>Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.</p><p>Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.</p>

<p>Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i kris är, hur lärarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i kris.</p><p> </p><p>Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt från personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i kris kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning. Lärarna påpekade även att elever som upplever kriser kan må bättre av att skolan behåller sina vanliga rutiner, de ansåg att detta gör att skolan upplevs som en trygg plats där eleverna kan glömma det svåra i deras liv och fungera som innan krisen inträffade. Lärarna ansåg att kännedom om krisplanen gav en beredskap att möta elever i kris, även stöd från kollegor och skolledning samt lärarnas tidigare erfarenheter tycks påverka lärarnas uppfattade beredskap av att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar. Lärarna såg även vårdnadshavarna som en faktor som påverkar beredskapen att möta elever i kris.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.</p>