<p>Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp. Resultat: Vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar ämnet teknik. Den mest utbredda uppfattningen eleverna har är att teknik är kunskap, en förmåga eller arbetsstrategi som man använder sig av när man utför en praktisk handling. Ofta kopplades deras beskrivning av teknikbegreppet till egna vardagserfarenheter. De bakgrundsfaktorer som spelar störst roll för att eleverna får en uppfattning om teknikbegreppet är elevernas fritidsaktiviteter, och vardagserfarenheter. Skolan är inte en bakgrundsfaktor som eleverna nämner spontant utan beskrivs som en plats där man kan ha nytta av tekniken när eleverna till exempel räknar matematik. Rasterna nämns oftare än undervisningen som ett tillfälle där eleverna använder sig av teknik. Elevernas uppfattning av teknik är delad då de har en praktisk uppfattning då de löser tekniska uppgifter och en teoretisk uppfattning då de pratar runt ordet teknik. När eleverna löser de tekniska uppgifterna visar de intresse och tycker att det är roligt. När man sedan nämner ordet teknik säger eleverna att det ordet är svårt och att de inte är bra på det. Anledningen till detta kan vara att de inte fått någon undervisning som har knutit ihop teknikbegreppet med de praktiska uppgifterna. Det talar för att undervisningen inom teknik borde få mer utrymme för att eleverna skall få en grundkunskap inom ämnet.</p>

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap. Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa de flesta av sina talängsliga elever

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverka elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan. Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen. Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen. Motargument som framkommer är den stress elever kan uppleva, då den inkräktar på fritiden samt att den tar tid att förbereda och följa upp. Studiens slutsats är den att det behövs någon form av reglering för läxor och hur de ges.

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp. Resultat: Vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar ämnet teknik. Den mest utbredda uppfattningen eleverna har är att teknik är kunskap, en förmåga eller arbetsstrategi som man använder sig av när man utför en praktisk handling. Ofta kopplades deras beskrivning av teknikbegreppet till egna vardagserfarenheter. De bakgrundsfaktorer som spelar störst roll för att eleverna får en uppfattning om teknikbegreppet är elevernas fritidsaktiviteter, och vardagserfarenheter. Skolan är inte en bakgrundsfaktor som eleverna nämner spontant utan beskrivs som en plats där man kan ha nytta av tekniken när eleverna till exempel räknar matematik. Rasterna nämns oftare än undervisningen som ett tillfälle där eleverna använder sig av teknik. Elevernas uppfattning av teknik är delad då de har en praktisk uppfattning då de löser tekniska uppgifter och en teoretisk uppfattning då de pratar runt ordet teknik. När eleverna löser de tekniska uppgifterna visar de intresse och tycker att det är roligt. När man sedan nämner ordet teknik säger eleverna att det ordet är svårt och att de inte är bra på det. Anledningen till detta kan vara att de inte fått någon undervisning som har knutit ihop teknikbegreppet med de praktiska uppgifterna. Det talar för att undervisningen inom teknik borde få mer utrymme för att eleverna skall få en grundkunskap inom ämnet.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överrensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverkar elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats. Utifrån våra intervjuer fick vi fram resultat som tyder på att lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT har ett samband med hur denne inkluderar det i sin undervisning. Lärarna har en positiv inställning till att använda sig av IKT men menar på att det finns många brister gällande förutsättningar till att använda sig av det i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet. Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik. Troligtvis har de gjort en ritning, men det går inte att säga vilka rittekniska begrepp de lärt sig. Läraren har en avgörande inverkan på vilka kunskaper eleverna får med sig. Resultaten ger även en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom skissteknik. Sannolikt har de flesta eleverna gjort en skiss. Men styrdokumenten, läromedlen och lärarna definierar en skiss på skilda sätt. Enligt Skolverket liknar kraven på en skiss de man kan ställa på en ritning, med vyer och måttsättning, medans lärarna ser skissen som ett arbetsmaterial, som inte behöver följa några bestämda regler och som oftast inte betygssätts.

No description available.

I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig. Så som vår valda kommun har implementerat denna nya bestämmelse kan vara ett positivt och långsiktligt sätt, om de rätta förutsättningarna och kunskaperna finns. För att detta arbetssätt ska kunna bli långsiktligt krävs det därför att pedagogerna kan, vill och förstår vad arbetssättet kräver och dessa frågeställningar baserar vi vårt arbete på eftersom det även är dessa som implementeringsperspektivet grundar sig på. Pedagogerna har ett stort arbete framför sig med att inkludera alla elever i grundskolan och samtidigt utgå från varje enskild elevs behov. Vi lyfter i detta arbete ett sätt att genomföra denna implementering på.