Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna. Lärarnas undervisning sker genom flera olika metoder där Övningar i par/grupp stod ut som den mest använda. Individuella övningar används i lägre grad av lärare för de lägre årskurserna än för övriga årskurser. Till sist så framstod träning inom Motorik och Samarbete som de främsta anledningarna till att bollspel används i undervisningen. Den enda skillnaden som fanns mellan årskurserna i detta avseende var att lärare för årskurs 1-3 i mindre grad tycktes koppla bollspel till moment inom det centrala innehållet som handlar om rörelse och motorisk träning.

Sammanfattning   I den här rapporten har vi undersökt sex lärares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus på algebra. Lärarna undervisar årskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lärarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgått från två typer av resonemang nämligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av läraren, läroboken eller liknande. Med ett kreativt resonemang menas att eleverna får reflektera, diskutera och få en djupare förståelse av metoderna. För att undersöka detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med samtliga sex lärare och dessutom observerat tre av dessa lärares matematiklektioner. Resultatet visade att fyra av de sex lärarna inleder med en genomgång följt av att eleverna får räkna i matematikboken eller annan form av enskilt arbete. Detta medför att eleverna ofta får träna imiterande resonemang. Även när läraren står och hjälper eleven vid dennes bänk syntes det imiterande resonemanget dominera. En orsak som framkom var tidspressen över att hinna hjälpa samtliga elever i klassen. Ett fåtal inslag av det kreativa resonemanget syntes dock bland annat då en av lärarna använde sig mycket av problemlösning under sina lektioner vilket gynnar kreativiteten. Vad gällde algebran så blev vi presenterade för några olika sätt att introducera och det är svårt att säga vilket sätt som är att föredra. Dock är lärarna överens om att algebra är något som eleverna uppfattar som svårt i början och därför anser vi att introduktionen är av största vikt för att fånga elevernas intresse.

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

Under mitt självständiga arbete den 6:e terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre har jag valt att påbörja utformandet av en bokserie vid namn Det stora äventyret. Serien syftar till att förenkla befästandet av kunskap inom de naturorienterade ämnena på ett underhållande och lärorikt sätt i de yngre åldrarna. Böckerna i serien är tänkta att bygga på varandra med universums uppkomst som första bok och dagens samhälle som den sista boken. Hur universum är uppbyggt och hur evolutionen har lett oss till där vi befinner oss idag är vad denna bokserie är ämnad att lyfta fram. I denna rapport tas behovet av min produkt upp genom en kort reflektion kring naturkunskapsämnet i skolan som visar att flertalet elever inte uppnår målen inom naturkunskaps ämnena mot slutet av sin skolgång. Tidigare forskning kring om man kan lära sig ny kunskap av skönlitteratur framförs för att ytterligare belysa behovet av min produkt och visar att man kan befästa ny kunskap via skönlitteratur samt att denna förmåga börjar att utvecklas redan vid tre-års ålder. Rapporten belyser även vad det finns för typ av litteratur inom ämnet idag vilket visat sig vara ytterst lite skönlitterära böcker för barn i de yngre åldrarna som handlar om just universums byggstenar och evolutionen. Facklitteraturen tycks dominera i bokhyllorna och är fyllda med ny kunskap i varje mening vilket kan göra det svårt att minnas allt. Att därför använda sig av skönlitteraturen skulle kunna vara ett sätt att hjälpa elever att befästa nya kunskaper. Min produkt syftar till att göra detta på en grundläggande nivå för att ge eleverna en möjlighet att sätta sig in i och utveckla dessa kunskaper inom just naturvetenskap. Jag har under detta arbete framställt en prototyp av den första boken i denna bokserie, Universum uppstår. Boken finns att ta del av i bilagorna och hur produktutvecklingen kring den har gått till redogörs för i denna rapport.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

Tal i bråkform är ett svårt område inom matematiken, vilket har visats i forskning och i diskussioner med verksamma lärare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärarna synliggör aspekter av tal i bråkform för elever med hjälp av ett varierat arbetssätt och hur eleverna upplever momentet tal i bråkform. Undersökningen genomfördes i två klasser i årskurs 5 där klasserna observerades, lärarna intervjuades och eleverna svarade på ett formulär. I resultatet har tal i bråkform visat sig vara svårt för både lärare och elever. Trots detta har resultatet även visat att variation i undervisningen är betydelsefull för elevernas förståelse och vidareutveckling inom ämnet. Aspekter av lärandeobjektet har kunnat urskiljas av eleverna genom de variationsmönster som lärare skapat. Vidare har det framkommit att det är angeläget att som lärare utgå från elevernas förkunskaper för att främja lärandet och genom ett tillfredsställande samspel skapa förutsättningar som gynnar elevgruppen. Slutsatsen är att variation i undervisningen är nödvändig för att lärandet ska gynna alla elever.

Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med extra anpassningar i det ordinarie klassrummet. Studien ämnar behandla vilken typ av anpassningar lärare uppger att de utformar och i vilken utsträckning beskrivna anpassningar utformats för enskilda elever respektive hela elevgrupper, hur en ändring i skollagen enligt lärarna påverkat arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarnas inställning till den egna förmågan att möta elevers olikheter. Studien utgår från befintliga perspektiv på specialpedagogik, inkludering och delaktighet. Undersökningen har skett genom en analys av sex intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans årskurs ett till tre. Analysen visar att en tydlig majoritet av de anpassningar som lärarna beskriver är individuella. Vidare visar den att skilda utgångspunkter och perspektiv verkar påverka vilka typer av anpassningar som görs. Dessa perspektiv verkar också i viss mån påverka lärarnas inställning till den egna och skolans förmåga att möta elevers olikheter, och i förlängning även hur lärare upplever en ändring i skollagen.

No description available.