Ångest och depression är stora folkhälsoproblem, symtomöverlappen är betydande och samsjukligheten hög. Efterfrågan på verksamma behandlingar är stor och behandlingsresurserna är begränsade. Transdiagnostiska behandlingsmetoder, såsom Unified protocol (UP), har utvecklats för sådana emotionella tillstånd med syfte att angripa underliggande gemensamma vidmakthållande mekanismer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av UP i gruppformat på en allmänpsykiatrisk mottagning för ett relativt oselekterat patientunderlag. Studien är av inomgruppsdesign där det primära utfallet mäts i symtomskattning avseende depression och ångest, samt sekundära utfallsmått i form av självskattad funktionsnivå och livskvalitet. Mätning har skett före och efter avslutad behandling. Samtliga deltagarna (N=29) hade antingen en ångest- och/eller en depressionsdiagnos. Majoriteten (45%) av deltagarna hade två samtidiga psykiatriska diagnoser. Deltagarna hade en medelålder på 28.3 år och majoriteten var kvinnor (83%), 16 av deltagarna fullföljde behandlingen och genomgick före- och eftermätning och därav inkluderades i analysen. Ett parat t-test mellan primära utfall för självskattad depression och ångest visade inga signifikanta skillnader och endast små effektstorlekar på symptomskattningen. Däremot kunde en statistiskt signifikant minskning av upplevd funktionsnedsättning med stor effektstorlek påvisas efter behandling. Även en trend för ökad livskvalitet med medelstor effektstorlek kan visas. För samtliga utfallsmått minskade tydligt andelen deltagare som skattade svår allvarlighetsgrad på respektive mätinstrument utifrån symtombörda, upplevd funktionsnedsättning respektive nedsatt livskvalitet. Resultaten talar för användandet av UP i gruppformat som behandling inom specialistpsykiatrin. / Anxiety and Depressive disorders are commonly occurring in the population. There is a high symtom overlap and a high rate of comorbidity between these conditions. There is a great demand for effective treatments and treatment resources are limited. Transdiagnostic psychological treatment like Unified protocol (UP), are designed to address these kinds of emotional disorders by targeting shared mechanism maintaining symptoms. The aim of the present study is to investigate the effectiveness of UP applied in group format delivered for a heterogeneous group of patients in mental health service. The study is a within subject design where primary outcome is measured in depressive and anxiety symptoms and secondary outcome is measured in self-rated functional impairment and quality of life. Self-reported symptoms were measured before and after treatment. All participants (N=29) had either a depressive and/or an anxiety disorder, the majority of the participants (45%) had one additional clinical diagnosis. The participants had an average age of 28.3 years and were primarily female (83%), 16 of the participants completed the treatment and had pre- and post-treatment measure and were therefore included in the analyses. A paired t-test between primary outcome in self-reported depressive and anxiety symptoms, could not detect any significant differences and only small effect size on measured symptoms. However self-rated functional impairment decreased significantly with a large effect size. A trend for improved quality of life with moderate effect size was detected. The proportion of participants who rated high levels of depression- and anxiety symptoms, high degree of functional impairment and low quality of life decreased clearly. These findings support the use of UP applied in group as a treatment in mental health service.

Föräldrars mentaliseringsförmåga är avgörande för ett barns psykiska hälsa och utveckling. Utifrån detta utformades föräldragruppsbehandlingen Perspektiv med eklektisk utgångspunkt i framför allt Theraplay och Dialektisk beteendeterapi. Behandlingen gavs till föräldrar med barn mellan 0-12 år med allvarlig barnpsykiatrisk problematik med varierad symtombild och etiologi. En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer genomfördes med syfte att undersöka föräldrars erfarenheter av behandlingen och eventuella upplevelser av effekt. Resultaten redovisas i teman som visar upplevelse av god effekt, vilket tolkas och diskuteras utifrån terapeutisk gruppeffekt, mentaliseringsutveckling och generalisering i vardagen vilka bygger på varandra i en cirkulär process. Resultaten stöder tidigare forskning som visar att föräldragruppsbehandling och mentaliseringsutveckling i grupp är effektivt. Studiens resultat motiverar fortsatt användning inom barn- och ungdomspsykiatrin och fortsatt metodutveckling.

<p>Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor. Självskattningsformulären PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen som fått aktiv behandling minskade sin oro och ångest signifikant, medan nedstämdheten inte minskade. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Etnisk tillhörighet påverkade inte behandlingsutfall. Förebyggande interventioner för att minska oro bland skolbarn verkar vara verksamma vid såväl behandling med medveten närvaro som kontrollbehandling.</p>

<p>Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt.</p><p>Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns.</p><p>85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling. Övriga deltagare utgjorde en preferensgrupp där de själva valt Internetbehandling. Båda behandlingsalternativen utgick från samma KBT-baserade behandlingsmoduler, som administrerades under åtta veckor samtidigt som veckovisa självskattningar med MADRS-S hämtades in. Efter avslutad behandling bedömdes vilka deltagare, bland dem som fått Internetbehandling, som var i behov av fortsatt vård och därmed skulle erbjudas ytterligare åtta sessioner med telefonterapi.</p><p>Efter de första åtta veckorna var 70 % av samtliga deltagare utan diagnos och 40 % av deltagarna hade uppvisat sudden gains. Endast 22 % visade sig vid eftermätningen behöva gå vidare till telefonterapi, varav 60 % tackade ja och 40 % fullföljde. Efter avslutad telefonterapi var 75 % av dessa deltagare utan diagnos. En begränsning med studien är att den endast är partiellt randomiserad. Slutsatsen är att den Internetbaserade självhjälpsbehandlingen var så effektiv att få deltagare behövde ytterligare vård i stepped care. De deltagare som uppvisade sudden gains mådde bättre än övriga vid behandlingens slut och fortsatte att må bättre vid enmånadsuppföljning.</p>

Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor. Självskattningsformulären PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen som fått aktiv behandling minskade sin oro och ångest signifikant, medan nedstämdheten inte minskade. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Etnisk tillhörighet påverkade inte behandlingsutfall. Förebyggande interventioner för att minska oro bland skolbarn verkar vara verksamma vid såväl behandling med medveten närvaro som kontrollbehandling.

Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt. Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns. 85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling. Övriga deltagare utgjorde en preferensgrupp där de själva valt Internetbehandling. Båda behandlingsalternativen utgick från samma KBT-baserade behandlingsmoduler, som administrerades under åtta veckor samtidigt som veckovisa självskattningar med MADRS-S hämtades in. Efter avslutad behandling bedömdes vilka deltagare, bland dem som fått Internetbehandling, som var i behov av fortsatt vård och därmed skulle erbjudas ytterligare åtta sessioner med telefonterapi. Efter de första åtta veckorna var 70 % av samtliga deltagare utan diagnos och 40 % av deltagarna hade uppvisat sudden gains. Endast 22 % visade sig vid eftermätningen behöva gå vidare till telefonterapi, varav 60 % tackade ja och 40 % fullföljde. Efter avslutad telefonterapi var 75 % av dessa deltagare utan diagnos. En begränsning med studien är att den endast är partiellt randomiserad. Slutsatsen är att den Internetbaserade självhjälpsbehandlingen var så effektiv att få deltagare behövde ytterligare vård i stepped care. De deltagare som uppvisade sudden gains mådde bättre än övriga vid behandlingens slut och fortsatte att må bättre vid enmånadsuppföljning.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare. / Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Känslogrupp är en affektfokuserad psykopedagogisk gruppbehandlingpå sju tillfällen för ungdomar i gymnasieålder i första linjens psykiatri. Studien undersökte hur deltagarnas nivå av depressiva och ångestrelaterade symtom utvecklades under gruppbehandlingens gång samt vid två månaders uppföljning. Depressiva symtom mättes med Patient Health Questoinnaire 9-item Scale (PHQ-9) och ångestrelaterade symtom mättes med Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7). Ett sekundärt mått var Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) som mätte livskvalitet. För huvudutfallsmåtten gjordes mätningar vid varje gruppsession samt vid uppföljning. För det sekundära måttet gjordes för-, efter- och uppföljande mätning. Deltagare var 13 gymnasieungdomar som hade kontakt med ungdomspsykiatrisk mottagning. Från förmätning till två månaders uppföljning uppmättes medelstora effekter för depressiva symtom och livskvalitet, samt för ångestrelaterade symtom en liten effekt. Resultaten visar att Känslogrupp kan vara en lämplig gruppintervention vid sidan av etablerade individuella behandlingar inom första linjens psykiatri och att den har potential att utvecklas.

Typical symptoms of aphasia such as comprehension problems and expressive language difficulties may affect the ability to take part in social contexts. Therefore, it is important to find ways to facilitate communication for people with aphasia. CIRCA is a communicationpromoting web service, designed for people with dementia and healthcare providers. Since people with aphasia show similar linguistic and communicative difficulties as people with dementia, it is possible that CIRCA would work as a communication support for people with aphasia as well. The aim of the present study was to investigate CIRCA as group activity for people with aphasia, in comparison to traditional group activities. Five participants with aphasia were recruited. The data collection involved four sessions with the use of CIRCA and four sessions where traditional activities were conducted, each session lasting for about 30 minutes. The sessions were videotaped, transcribed and analyzed according to methods inspired by Conversation Analysis, CA. The authors of this study chose to analyze the use of gestures, laughter, communication supporting behaviour and utilization of the available material in the various activities. The selected sections consisted of commonly used conversational phenomena that were considered to shape and characterize the conversations during traditional group activities, and when using CIRCA. Interviews about the participants' experiences of the conversations were conducted during the various activities. The selected conversational phenomena occurred frequently during all sessions as a type of interactive resources. What primarily characterized CIRCA as a group activity, in comparison to the traditional group activities, was that both pointing and iconic gestures were used to convey or clarify a message; that laughter served as a way of expressing mutual understanding about the material in CIRCA; that guesses in conversations when using CIRCA more often succeeded as communicative help behaviour; and that the images and music in CIRCA were used as a support for expression and understanding in conversation. All participants had a positive attitude toward the use of CIRCA.