Den framtida arbetsmarknaden är otroligt viktig för elevers etablering efter studier samtidigt är det inget som prioriteras. Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 bedömer vikten av den framtida arbetsmarknaden inför gymnasievalet och hur elevernas tillgång till information om detta ämne ser ut. Frågeställningar handlar om tillgången till informationen om den framtida arbetsmarknaden, hur de bedömer deras kunskapsnivå angående detta ämne har påverkat gymnasievalet och vilka andra faktorer som kan tänkas påverka gymnasievalet. Studien är en kvalitativ undersökning med enkät som metod. Teorierna vi har använt oss av för att analysera data är Hodkinson och Sparkes Careership teori och Cognitive Information Process (CIP) teorin. Resultatet visar att arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft inte har påverkat elevernas gymnasieval men eleverna anser att det är viktig information att få och alla har inte fått den.

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkescareership teori?Som teoretisk utgångspunkt används careership teorin av Hodkinson och Sparkes sombidragande del i att förklara syftet med den här undersökningen. Teorin är relevant för arbetet eftersom den bland annat innehåller Bourdieus begrepp habitus. Begreppet syftar till att beskriva hur tidigare erfarenheter och lärdomar påverkar individer, idag och i framtiden.Studien bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod har valts för att skapa möjlighet till en djupare förståelse för varje enskild informants historia.Intervjuerna är genomförda enskilt av oss författare med sex elever som bor i medelstorakommuner i Sverige. Eleverna har gjort ett omval eller står inför ett omval av gymnasieutbildning.Resultatet visar att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Det är en process som blir påverkad av många olika faktorer. Inom informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet samt vantrivsel i klassen, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke.

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger.

Matematik framstår för många vuxna och ungdomar som ett svårt ämne som det bara är vissa förunnat att förstå. När elever tar steget till ett av gymnasiets mer matematikintensiva program såsom teknik- eller naturvetenskapsprogrammet ställs de inför högre krav på matematisk förståelse och en markant tempohöjning. Förståelse för elevernas förväntningar på matematikämnet och deras attityder gentemot ämnet kan kanske för matematiklärarna som tar emot eleverna vara av intresse och till stöd vid utformningen av undervisningen. Studiens syfte var att undersöka elevernas förväntningar på matematikämnet inför valet av gymnasiets teknikprogram och att för teknikprogrammets första-, andra- och tredjeårselever undersöka deras attityd gentemot matematikämnet. Studiens resultat visar på att eleverna då de gjorde sitt val förväntade sig svår matematik och ett högt tempo. Endast ett fåtal elever i studien angav intresse för ämnet matematik som skäl till valet av teknikprogrammet istället gav flertalet elever uttryck för motsatsen, att matematikämnet var något nödvändigt ont som man får kämpa sig igenom. Studiens resultat visar vidare på att teknikprogrammets förstaårselever tycks ha en mer positiv attityd till matematikämnet än tredjeårseleverna, mest negativa tycks andraårseleverna vara. En möjlig tolkning av resultatet kan vara att matematiken i årskurs ett var ungefär som eleverna förväntat sig och eftersom kurserna år ett innehåller mycket repetition av grundskolans matematik var det högre tempot hanterbart, man uttryckte också att ämnet kändes relevant och att man upplevde sig ha direkt användning för matematiken i teknik och fysikkurserna. I årskurs två innehåller matematiken mycket ny kunskap och en majoritet av eleverna i den gruppen gav uttryck för tvivel om sin självförmåga, de sa att de upplevde ämnet som svårare än förväntat och att tempot var för högt. I årskurs två uttryckte också eleverna tvivel om det är relevant att läsa så mycket matematik. Analysen av diskussionerna med tredjeårseleverna gav ett liknande resultat som för andraårseleverna med den skillnaden att tredjeårseleverna gav uttryck för glädje och tycktes uppleva ämnet som mer relevant än andraårseleverna gjorde. Studien utfördes på totalt 39 elever från teknikprogrammets årskurs ett, två och tre på en mindre gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Den valda gymnasieskolans teknikprogram bestod av elever med låga eller mycket låga meritpoäng från grundskolan, median 150–180 poäng för alla tre årskurserna.Min förhoppning är att detta arbete bidrar med fördjupade kunskaper om förväntningar på och attityder till matematikämnet bland elever på teknikprogrammet. / Many adults and teenagers believe that math is a challenging subject that only a lucky few can fully grasp. When students step towards more math intensive programs like the Swedish upper secondary technology or science program they are faced with higher expectations of mathematical comprehension and a noteworthy increase in study pace. The understanding of students expectations of the mathematics and their attitude towards the subject can be of interest to mathematics teachers as well as a pivotal factor to consider when constructing a subject plan.The purpose of the study was to analyse the expectations students had of mathematics when they were faced with the choice of the technology program, and to analyse the attitude towards mathematics of the programs first, second and third year students. The results of the study show that when students make their choice of the technology program they expect the mathematics to be challenging and fast paced. The study shows that only few students chose the technology program due to their interest in mathematics, many students expressed the complete opposite, that mathematics was unnecessarily difficult and something that you just have to power through. The result of the study also show that the programs first year students have a more positive attitude towards the study of mathematics than third year students and that second year students are the most negative. A possible interpretation of the results is that the mathematics in the first year aligns with student expectations as the year repeats elementary school mathematics, which makes it manageable. First year students also expressed that the subject felt relevant and useful in technology and science courses. In second year, the mathematics subject contains a lot of new knowledge and the majority of students in the group expressed that they experienced a lack of self-esteem, they said that the subject was more difficult than expected and that the pace was too fast. Additionally, the study found that second year students doubted weather it was relevant to study as much mathematics as they did. The analysis of discussions with third year students gave a similar result as second year students, however, with the difference that third year students expressed joy for the subject and an understanding of its relevance. The study was conducted on a total of 39 students from the technology programs first, second and third year who attended a small upper secondary school in one of Sweden’s conurbations. The selected upper secondary schools technology program consisted of students with low or very low academic credits from secondary school, median 150–180 points for all three years of intake.My ambition with this analysis is to contribute to a deeper understanding of expectations of and attitudes towards mathematics among students at the upper secondary school program.

Den här studien handlar om hur mycket och vilken sorts hjälp elever som går första året på gymnasiet fick av sin studie- och yrkesvägledare på grundskolan inför sitt gymnasieval. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på syftet som är hur elever som går årskurs ett på gymnasiet upplevde om deras studie- och yrkesvägledare på grundskolan fanns tillgänglig i samband med gymnasievalet. Frågeställningarna som används i studien är; ”Hur mycket studie- och yrkesvägledning fick eleverna tillgång till inför gymnasievalet?” ”Hur upplevdes studie- och yrkesvägledning av eleverna?” ”Vilka förväntningar hade eleverna på studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet?”. För att kunna undersöka det här valde vi att göra sex djupgående intervjuer. Studien är kvalitativ för att vi ville kunna få en helhetsbild genom att kunna ställa öppna frågor och eventuella följdfrågor. De teoretiska centrala begreppen som används för att analysera studiens empiri är självkännedom, vägledning, information, underbyggt val och yrkeskunskap. Huvudresultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna endast fick tillgång till studie- och yrkesvägledning i åttonde och nionde klass vid ett eller två tillfällen inför gymnasievalet. Eleverna saknade mer information kring utbildningar och även kring själva valprocessen. De flesta gjorde sitt val på egen hand och fick hjälp från andra i sin omgivning.

3Sammanfattning SammanfattningElever i nionde klass står inför ett val till gymnasiet. Detta är ett val som påverkas av omgivningen, till exempel föräldrar, vilket kan anses problematiskt om valet i grunden inte är väl underbyggt utifrån elevens intresse och vilja. Det har även i tidigare forskning visats att föräldrars påverkan och vad eleverna ser som möjligt styrs utifrån socioekonomisk status.Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. För att undersöka detta har vi valt att samla in empiri utifrån frågeställningar som rör elevers uppfattning av föräldrars påverkan på sitt eget och kompisars gymnasieval, samt hur denna uppfattning skiljer sig beroende på skolans geografiska position ur ett socioekonomiskt perspektiv.För att analysera den insamlade empirin valde vi att använda de teoretiska begreppen habitus och kapital från Bourdieus sociologiska teori samt brytpunkter och handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes teori. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fokusgrupper som insamlingsinstrument.Utifrån en tematisk analys har den insamlade empirin visat att eleverna som utgör vårt urval uttrycker att det är de själva som väljer samtidigt som de tycker att det är viktigt att lyssna på föräldrarna. De upplever dock inte att de blir påverkade av sina föräldrar i valet till gymnasiet. Respondenterna uttrycker att de upplever sig se att kompisar påverkas av sina föräldrar när de pratar om gymnasievalet. Resultaten visar även att respondenterna inte ger uttryck för större skillnader beroende på vilket socioekonomiskt område skolan är belägen i.

Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser.Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess. För att besvara på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuade fem studie- och yrkesvägledare från olika gymnasieskolor som har preparandutbildning.Resultatet har visat att den vägledningsmetoden som mest används är Egans modell. Andra metoder som används är coaching, MI, Lindhs modell, Trappan och blomman. De gemensamma insatser som de gör i sitt arbete är bland annat att ha vägledningssamtal, studiebesök samt undervisningspass om val och väljande. De metoderna och insatserna som kom fram under resultatet bidrar till att preparandeleverna gör ett väl underbyggt val genom att framför allt de ökar deras självkännedom och att sätta igång deras tankeprocess inför gymnasievalet.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare / For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

En erhållen gymnasieexamen minskar risken för arbetslöshet, därmed är det viktigt att elever fattar väl genomtänkta gymnasieval för att öka deras möjligheter att erhålla gymnasieexamen. Därmed är det intressant att undersöka elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen och möjligheten att fatta väl genomtänkta gymnasieval. Syftet med den här studien är att undersöka elevers upplevda känsla av sammanhang i övergången från grundskolan till gymnasiet i samband med gymnasievalsprocessen. Frågeställningarna för studien är följande: 1) Hur begriplig upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? 2) Hur hanterbar upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? 3) Hur meningsfull upplevde eleverna gymnasievalsprocessen? Studiens teoretiska utgångspunkt är en integrering av Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang och DOTS av Law och Watts. Studien använder en kvalitativ metod för insamling och analys av data. Insamlingen skedde genom totalt sju stycken semistrukturerade intervjuer, fyra enskilda och tre parintervjuer. Datan analyseras genom en tematisk innehållsanalys. Studien visar att elever har en begränsad begriplighet av gymnasievalsprocessen då de förstår själva valprocessen och vilka gymnasieprogram som finns men inte programmens djupare innebörd. Eleverna upplever gymnasievalsprocessen som hanterbar genom stöd från familj och vänner samt studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Gymnasiet upplevs som mer meningsfullt än grundskolan och meningsfulla val upplevs kunna fattas trots begränsningar.