Global ETD Search

21	Eftergymnasial utbildning- Individens egna val? Erlandsson, Emma January 2011 (has links) Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens.I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser. Studie- och yrkesvägledning nya antagningsregler högskola sociologi habitus gymnasievalet Social Sciences Samhällsvetenskap
22	Choosing independent upper secondary colleges A parental perspective Birgersson, Charlotte, Olsson, Maria January 2006 (has links) Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt. Valfrihet Föräldrars delaktighet Gymnasievalet Kulturellt kapital Fristående gymnasieskola Social Sciences Samhällsvetenskap
23	Kommer du att välja natur ellerteknik? : om vad som styr elevers val av gymnasieprogram / Will you chose nature or technology? : What controls students' choice of upper secondary education program Nilsson, Tomas January 2018 (has links) Denna studie grundades dels i observationer i klasser i Naturvetenskapsprogrammet (NA) och teknikprogrammet (TE) där oväntade och oförklarliga skillnader mellan grupperna av studenter märktes, och dels i skillnader i statistiken som täcker dessa två program. Könsfördelningen är den mest uttalade skillnaden, där det är ungefär jämn fördelning på NA men med en betydande manlig överrepresentation på TE. Men det finns också skillnader i kulturell och utbildningsmässig bakgrund mellan de två grupperna av elever. Det är uppenbart att dessa skillnader inte uppstår under gymnasieskolan utan då eleverna väljer sitt program. Syftet med denna studie är därför att undersöka orsakerna till varför elever väljer som de gör, mellan dessa två program. De uppställda forskningsfrågorna är "På vad baserar sig elevernas val av natur/teknik?", "Vilken inställning har elever på de båda programmen till dessa när de väljer?" och "Finns det skillnader i hur elever på de två programmen fattar och motiverar sitt val?". Dessa frågor undersöks genom en intervjustudie där några studenter som just börjat på gymnasieskolan har fått berätta om sin erfarenhet från att välja program. Intervjuerna genomfördes under de första två veckorna på gymnasiet och inkluderade fem elever från NA och sex elever från TE. Eleverna intervjuades individuellt, vardera i ungefär en halvtimme, i ett semistrukturerat upplägg. Intervjuerna delades upp i två delar, där den första fokuserade på deras val och det valda programmet, och den andra tog upp det program som inte valdes. Intervjuerna analyserades utifrån en bred teoribas, inom områdena valprocess och motivering, begränsande zoner, och valteori. Resultaten av intervjuerna visar att eleverna i första hand väljer program baserat på vilka ämnen de är mest intresserade av, där eleverna på NA föredrar biologi och eleverna på TE föredrar teknik. Studien visar emellertid också att det finns skillnader mellan personligheten hos de elever som väljer de två programmen. Studien pekar på att elever som väljer NA generellt sett är bestämda i sitt val, de överväger endast i låg grad andra alternativ och bedömdes vara socialt starkare. Eleverna som väljer TE är, generellt, mer analyserande i sitt val och har tänkt igenom sitt val grundligt men bedömdes vara mindre socialt starka. / This study was motivated by both observations in upper secondary school classes in the Swedish programs natural science programme (NA) and technology programme (TE), where unexpected and unexplained differences between the groups of students were seen, and by differences found in statistics covering these two programs. The gender distribution is the most pronounced difference, where this is about equal in NA but with a significant male overrepresentation in TE, but there are differences also in cultural and educational backgrounds among the two groups of students. It is obvious that these differences do not occur during education in upper secondary school but is established at the point when the students choose their program. The purpose of this study is therefore to investigate the causes and rationale for why students choose as they do, among these two programs. The scientific questions formed are 'On what are the students choice of NA/TE based?', 'What attitude do students have toward the programs when they choose?' and 'Are there any differences in how students at the two programs make and motivate their decisions?'. These questions are investigated through an interview study where some students who had just started at their upper secondary studies were asked to recount their experience from choosing program. The interviews were conducted during the first two weeks after the start of the semester and included five students from NA and six students from TE. The students were interviewed individually, each for about half an hour, according to a semi-structured scheme. The interviews were split into two parts, where the first focused on their choice and their selected program and the second brought up the program which was not selected. The interviews were analyzed according to several scientific theories, in the areas of processes and motifs, comfort zones and choice theory. The results of the interviews indicate that the students primarily choose programs based on the subjects they are most interested in, where the students at NA prefer biology and the students at TE prefer technology. However, the study also shows that there are differences between the personalities of the students who choose the two programs. The study shows that, in general, NA students are determined in their choice, they only make a limited consideration of other options and are considered to be socially stronger. The students at TE are more analytical in their selection and have thought their choices through thoroughly but were considered to be less socially competent. secondary school school choice nature program technology program gymnasievalet naturvetenskapliga programmet teknikprogrammet Other Engineering and Technologies Annan teknik Learning Lärande
24	Jag tvingar mig ta Natur : Kulturellt kapital, strategier och kompromisser inför gymnasievalet i en skola i Husby Goulas, Stylianos January 2010 (has links) This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it. upper secondary school choice Bourdieu social reproduction cultural capital habitus field strategies gymnasievalet Bourdieu social reproduktion kulturellt kapital habitus fält strategier
25	Håll dörrarna öppna : Gymnasieungdomars tankar kring sina studieval Rydgren, Lovisa, Hagman, Britt-Marie January 2020 (has links) The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used. / Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts. Social factors background career choice study and career guidance upper secondary school education Sociala faktorer bakgrund karriärval studie- och yrkesvägledning gymnasievalet utbildning Social Sciences Samhällsvetenskap
26	”Maten är kass, men lärarna är snälla” : Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden / ”The food is crappy, but the teachers are kind” : Reviews of schools – basis for decision-making for upper secondary school election on a school market Barakat, Mohammed, Östergren, Rolf January 2019 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid. Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas? På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna? Metod De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i teman, kategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultat Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen. Slutsats Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information). / Aim The aim with this study is to explore what kind of information pupils, searching for upper secondary school, might get from reading reviews of schools. The purpose is thus to quantify the scope and content of the review system quantitatively; what is mentioned in the review texts, and to examine how the review are textually constructed. Finally, the paper aims to discuss the review system in a larger social context - as a result of and a part of our time. What topics occur in reviews of upper secondary schools and how frequent is the occurrence? How are the different themes in the reviews valued (positive, negative or neutral)? In what way are the review texts constructed and how can it be interpreted? In what way does a school market discourse appear in the reviews? Method The quantitative questions are examined through a content analysis on randomly selected reviews of upper secondary schools in Stockholm County. The words in question are quantified and divided into themes, categories and subcategories. An assessment is also made based on whether the existing words are lifted in a positive, negative or neutral context. The qualitative part consists of a text analysis inspired by the discourse analysis. From a number of selected reviews, based on its substantive relevance, these are semantically analyzed with discourse analytics tools. In a merged discussion and analysis section, the result is treated on the basis of the theoretical framework and previous research. Results The content analysis shows that the most common themes were general value reviews of the school, commenting on teachers and the school's structure and the quality of the education. It is also common to mention social aspects such as atmosphere and cohesion. From the qualitative part it appears that the reviewers express themselves in a way that reflects the school market discourse. In some cases, it is clear that the reviewer has adopted the school market discourse. Conclusion The result indicates that the review system risks generating segregating effects. Especially based on the asymmetric availability of information and the fact that school and identity are getting more connected. This is clarified and put on its tip in how the reviews are constructed and, in some cases, may be more difficult to process when the common student tends to see reviewers as objective (in contrast to other available sources of information). School high school secondary school upper secondary school review reviews rating system review texts rating ratings devolution decentralization municipalization independent education reform school reform school choice customer choice systems customer choice models voucher system check system school vouchers freedom of choice discourse market discourse marketization market-oriented education system market school market school marketing school market schools marketing school information school reviews student reviews open house exit voice information society information problems information asymmetry identity identity creation segregation school segregation content analysis discourse analysis Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman liquid modernity the risk society Skola skolan gymnasiet gymnasium gymnasieskola gymnasieskolan gymnasieskolor recension recensioner recensionssystem recensionstext recensionstexter betyg recensionsbetyg omdöme omdömen decentralisering decentraliseringen kommunalisering kommunaliseringen friskolereform friskolereformen skolreformer skolval kundval kundvalssystem kundvalsmodell kundvalsmodellen vouchersystemet vouchersystem voucher checksystem skolpeng valfrihet valfriheten skolval skolvalet gymnasieval gymnasievalet frisökning diskurs marknadsdiskurs marknadisering marknadsanpassad marknadsanpassning marknadsskola marknadsskolan skolmarknad skolmarknaden skolors marknadsföring skolinformation skolrecensioner elevrecensioner öppet hus gymnasiemässa sorti sorti-strategi protest exit voice informationssamhälle informationssamhället informationsproblem informationsproblemet informationsasymmetri identitet identitetsskapande segregation skolsegregation innehållsanalys diskursanalys Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman den flytande moderniteten risksamhället Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

Page generated in 0.0507 seconds