Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.

Background: Women's experiences of how nutrition is discussed in their sporting environment is relatively unexplored. At the same time, existing research shows that the negative health consequences that can arise from an incorrect diet can be prevented by the athletes receiving proper education and support in the matter, while other research shows that other factors, in addition to knowledge and attitude, that influence the food choices that the athletes do should be explored. Purpose: The purpose of the study is to investigate how young female floorball players experience that nutrition is discussed, formally and informally, in their sporting environment. Method: A qualitative research method with semi-structured interviews have been used. These have been analyzed using a thematic content analysis. Results: Leaders are perceived to influence their players through calls for a good diet but leave room for interpretation as to what constitutes a good diet. Leaders and teammates are perceived as supportive, while a reduced dietary intake emerged as a theme among teammates' discussions. Throughout, a lack of discussions about nutrition is experienced in the sporting environment. Discussion: Discussions about nutrition in the sporting environment are experienced as varied and to some extent complex. In order to be considered a health-promoting sports association, there are more efforts to be made. / Bakgrund: Kvinnors upplevelser av hur mat diskuteras i den idrottsliga miljön är relativt outforskat. Redan existerande forskning visar samtidigt att de negativa hälsomässiga konsekvenser som kan uppstå med felaktiga matvanor kan förebyggas genom att idrottarna får korrekt utbildning och stöd i ämnet medan annan forskning visar att andra faktorer, utöver kunskap och attityd, som påverkar de matval som idrottarna gör bör utforskas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnliga innebandyspelare upplever att mat diskuteras, formellt och informellt, i deras idrottsliga omgivning Metod: En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har använts. Dessa har sedan analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Ledare upplevs påverka sina spelare genom uppmaningar om goda matvanor men lämnar tolkningsutrymme för vad som är just goda matvanor. Ledare och lagkamrater upplevs stöttande medan ett minskat matintag framkom som ett tema bland lagkamraternas diskussioner. Genomgående så upplevs en avsaknad av diskussioner om mat i den idrottsliga miljön. Diskussion: Diskussioner om mat i den idrottsliga miljön upplevs skiftande och till viss del komplexa. För att anses vara en hälsofrämjande idrottsförening finns fler insatser att göra.

Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom är ett spektrum av neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas avgradvis kognitiv försämring. Globalt påverkar demenssjukdom miljontals äldre individer och deras omgivning.Oral hälsa är ofta förbisedd i vårdprocesser kring demenssjukdom. Orala hälsa är viktig för livskvaliteten. Sämreoral hälsa kan leda till sämre livskvalitet, smärta och påverkan på allmänhälsan. Munhälsointerventioner är därförviktiga för att förbättra livskvaliteten och minska riskerna för orala hälsoproblem.Syfte: Att kartlägga munhälsofrämjande interventioner riktade mot äldre individer med demenssjukdom.Frågeställningar: Vilka interventioner riktas mot demenssjuka för att främja deras orala hälsa? Vilka aktöreransvarar för genomförandet av interventionerna?Metod: En litteraturstudie genomfördes för att systematiskt granska och sammanställa befintlig forskning ochkunskap om ämnet. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Analys genomfördes med hjälp avgranskningsmallar för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna.Resultat: Utbildning för vårdpersonal och samarbetsbaserade strategier med vårdpartners ledde till bättre oralhygien och livskvalitet för äldre individer med demenssjukdom. Resultaten visade att enkla, regelbundna insatsersom tandborstningstekniker och kommunikationsträning hade positiva effekter på oral hälsa och välbefinnandebland äldre individer med demenssjukdom. Samarbete mellan tandvårdspersonal, vårdpersonal och vårdpartnersförbättrade den orala hälsan hos äldre individer med demenssjukdom.Slutsats: Äldre individer med demenssjukdom har ofta haft bristande oral hälsa. För att förbättra den orala hälsanhos äldre individer med demenssjukdomar är det viktigt att vara medveten om att det är ett komplext vårdpanoramasom äldre individer vårdas inom. Interventioner på en mer övergripande nivå, såsom syftar till att etablerasamarbete i strategier, tycks vara ett utvecklingsområde.

Under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökat. Samhällets mål är att minska kostnaderna för sjukfrånvaro och det är därmed viktigt att få kunskap för att kunna genomföra framgångsrika hälsointerventioner på arbetsplatser. Arbetsplatsen beskrivs som en idealisk plattform att utföra interventionerna på. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagare som har ett kontorsarbete och deras upplevelser av de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Ett holistiskt perspektiv på hälsa och KASAM används som teoretisk referensram. Hur respondenterna upplever de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder samt hur de skulle vilja att arbetsgivare agerar för att arbeta hälsofrämjande presenteras i resultat. För att analysera resultatet utfördes innehållsanalyser. Resultatet visade att upplevelsen av hur arbetsplatsen arbetar för att främja hälsa skiljer sig beroende på flera faktorer. Friskvårdsbidraget, den fysiska arbetsmiljön och att arbetsplatsen arbetar för att främja hela hälsan beskrivs som de viktigaste hälsofrämjande åtgärderna bland respondenterna. Att arbetsplatsen arbetar för att främja den sociala, fysiska och psykiska hälsan beskriver samtliga att de önskade arbetsplatsen gjorde. Kunskap beskrivs som en avgörande faktor för hälsoarbetet. Samtliga upplever att man behöver arbeta för att främja hälsan mer än vad man i dagsläget gör. Studien ger en inblick i hur det hälsofrämjande arbetet upplevs av kontorsarbetare och vad de anser skulle behövas för att främja hälsa i arbetslivet. Ytterligare forskning inom området behövs för att arbetsplatser ska kunna genomföra framgångsrika interventioner. / In recent years, sick leave due to stress-related mental health problems has increased. As society aims to reduce the cost of sickness absence, it´s important to gain knowledge to implement successful health promotion measures in workplaces. The workplace is described as an ideal platform to perform the interventions. In this study, the aim is to investigate workers who have an office job and their experiences of the health promotion measures offered by the workplace. To answer the purpose, a qualitive method has been used in form of semi-structured interviews. The study uses a holistic perspective on health and KASAM as a theoretical frame of reference. How the respondents experience the health interventions offered by the workplace and how they would like employers to act to promote health are presented in the results. To analyze the results, content analyses were performed. The results showed that the experience of how the workplace work to promote health varied depending on various factors. The health care allowance, the physical work environment and the employers care for the overall health are described as the most important health interventions among the respondents. The workplace ability to promote social, physical and mental health was described by all respondents as something they wished the workplace would do. Knowledge is described as a crucial factor for health promotion. The respondents all felt that the workplace need to work more to promote health than what they currently do. The study provides an insight into how the health promotion is experienced by office workers and what they believe would be needed to promote health in working life. Further research in this area is needed to enable workplaces to implement successful interventions.