Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Studien syftar till att utforska och belysa medarbetarintryck av lärande och hälsofrämjande medarbetarskap inom vald organisation. Det handlar vidare om att skapa infallsvinklar till arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap i ett hållbart förändringsarbete. Den forskningsmetod vilken använts är kvalitativ med abduktiv ansats där förståelse skapats genom kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri under studiens uppförande. Empirin har samlats in genom tre utförda gruppintervjuer med sammantaget femton medarbetare utan ledningsansvar. Empirin har sedan förståtts och analyserats genom ett perspektiv på hållbart förändringsarbete från Hodges och Gill. Analys av resultatet har skett genom användning av dels perspektivet om hållbart förändringsarbete och begreppen systemtänkande, öppna och slutna system samt konstans och variation från systemteorin. Resultatet påvisade en i hög grad formell syn på lärande där skola och utbildning tog stort utrymme i medarbetarnas förståelse av begreppet men där lärande vid sidan av detta också bedömdes kunna vara allt som sker i det vardagliga livet. Hälsofrämjande arbete ansågs vara alla insatser organisationer gör för att medarbetare skall må bra. De utvecklingsbara områden och kärnteman medarbetarna lyfte i arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap och lärande var delaktighet, tid, struktur och ett positivt arbetsklimat. Studiens bidrag till aktuellt fält är att påvisa särskilt delaktighetens betydelse för såväl lärande organisationer som hälsofrämjande arbete och förändringsarbeten.

I Sverige konsumerar och lever vi som att vi har fyra jordklot till vårt förfogande. Hållbarhet är ett ämne vars relevans aldrig varit större än vad det är idag, där tyvärr alltför många tenderar att utesluta detta hållbarhetstänk. I linje med detta är klädbranschen långt ifrån hållbar där det produceras samt konsumeras mer än aldrig förr. Dynamiken och förnyelsen som präglar branschens utformning ligger till mångt och mycket grund för varför den är långt ifrån hållbar idag. Trender kommer och går varpå klädföretagen ständigt arbetar för att erbjuda sina konsumenter de allra senaste plaggen till förmånliga priser för att stå konkurrenskraftiga på marknaden. Huruvida detta är hållbart eller inte verkar emellertid inte vara något som tas i alltför stor beaktning, vare sig från företagens eller konsumenternas sida. Trots en allt större medvetenhet om hållbarhet och dess betydelse för samhället, ser vägen mot en mer hållbar klädbransch lång och krokig ut. Utbud och efterfrågan är vad som styr alla världens marknader, varpå det är av relevans att förstå konsumenters beteenden och attityder. Vad är det som idag hämmar en hållbar klädbransch från att infinna sig, sett ur ett konsumentperspektiv?  Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar samt krävs för att en konsument tillhörande Generation Y ska välja ett hållbart alternativ framför ett mindre hållbart inom klädbranschen. I och med detta syftar vi till att bidra med en bredare kunskap och förståelse om konsumenter inom Generation Y’s tankar samt agerande kring hållbart mode och deras köpbeslut.  Forskningsfrågan som denna studie avser att besvara är “Hur tar konsumenter som tillhör Generation Y beslut i valet av att konsumera ett hållbart alternativ framför ett mindre hållbart sådant inom klädbranschen?”. Detta kommer att göras genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med en forskningsansats av primärt deduktiv karaktär med induktiva inslag. Tidigare forskning inom områdena hållbarhet, konsumentbeteende och värdeskapande har följaktligen lagt grunden till studiens intervjuguide. Utifrån denna har åtta stycken semistrukturerade individuella intervjuer hållits, som vidare ligger till grund för innevarande studies empiri, analys och slutsats. Genom detta har vi skapat en djupare förståelse och erhållit nya perspektiv på forskningsområdet samtidigt som tidigare teorier har använts vid analysen och diskussionen av den insamlade empirin.  Sammantaget visar studiens resultat att det hållbara utbudet av plagg som idag finns tillgängligt på klädmarknaden är långt ifrån tilltalande och är således den främsta barriären som hämmar konsumenter inom Generation Y från att konsumera hållbart mode. Det handlar emellertid om att det hållbara utbudet idag saknar en tilltalande design och utseende, då samtliga respondenter är beredda att betala mer för ett hållbart producerat plagg. I valet och kvalet av att konsumera ett mer hållbart plagg visar resultatet att plagget måste skapa ett värde som lever upp till priset, samtidigt som kvalitet och passform är av stor betydelse. Det hela mynnar ut i vikten av att företag och konsumenter inom klädbranschen måste börja samarbeta - för att tillsammans lära sig konsten att bära grönt.

Hållbart byggande och ett lokalt resursåterbruk är ett måste föratt vi ska kunna möta de klimatmål som Sverige har. Detta examensarbeteämnar därför att studera en byggnadstypologi medtillhörande system som tar till vara på naturresurser och bidrarpositivt till ett klimatneutralt leverne. Syftet med detta examensarbeteär därmed att utforma ett gestaltningsförslag för ettsjälvförsörjande småhus där hög boendestandard och levnadskvalitetär en självklar del i en hållbar livsstil. Frågeställningen ärutformad kring hur ett självförsörjande småhus ska gestaltas utanatt ge avkall på en arkitektonisk framtoning samt hur tillhörandesystem utformas för att ta vara på naturresurser och skapa ettnaturligt kretslopp.Litteraturstudier och fallstudier har varit en central del i faktainsamlingenoch underlaget för gestaltningsförslaget, där bland annatingående system, konstruktioner och materialval har studeratssamt visuell framtoning kopplat till hållbart byggande. Detta harkompletterats med en intervju av en verksam arkitekt med fokuspå hållbart byggande för fördjupad insyn i ämnet. En platsanalysav den valda tomten gjordes för att ge förutsättningar och underlagtill gestaltningen. Gestaltningsprocessen har grundats på skisseroch bearbetning utifrån de förutsättningar som givits underlitteratur- och fallstudier, för att sedan modelleras vidare i 3D därdetaljerna tagit form.Resultatet är “The Forever Home”, ett självförsörjande energieffektivtsmåhus med ett cirkulärt kretslopp. Gestaltningen är baseradpå ett hållbart byggande med självförsörjande system där dearkitektoniska kvaliteterna kommer från behandlingen av volymenoch detaljerna i, på och omkring huset.- Ett hus där sol, vind och vatten tas till vara på i system som förserhuset med el, värme, vatten, ventilation och hantering av avfall.- Ett hus med en rationell och minimalistisk planlösning uppdeladpå ett och ett halvt plan för att maximera den framtagna volymen.- Ett hus med en energieffektiv och hållbar konstruktion somförhöjer boendestandarden och livskvaliteter.- Ett hus som ska kunna vara ditt hem för evigt.Ditt forever home!

Människor lever idag långt över de naturresurser som vår planet tillgodoser oss med. För att nå klimatmålen måste levnadsmönster samt synsättet på konsumtion ändras. Det behövs nya innovativa lösningar på bostäder för att möta dessa utmaningar. Bostadsbristen är en annan utmaning Sverige står inför idag och utbudet av nya bostäder bör stämma överens med de behov som finns.Syftet med detta examensarbete är att utforma ett gestaltningsförslag av ett delat boende med fotavtrycket av en villa och se om, det kan bidra till en förtätning av befintliga villakvarter. Arbetet kommer att utföras med hjälp av en enkätundersökning för att ta reda vilka delar i hemmet människor är beredda att dela med andra.Resultatet, Villa Boo, är ett förslag på ett typhus som ska kunna uppföras på befintliga och nytillkomna fastigheter i villakvarter. Villa Boo visar på ett koncept där de boende får egna privata lägenheter kompletterade med delade ytor vilka kan ge mervärde till en något mer än vanligt ytsnål bostad.

Klimatkrisen har aldrig varit ett viktigare ämne, än vad den är nu. Ändå fortsätter vi att bygga med metall och betong trots att byggbranschen och byggherrarna är väl medvetna om utsläppen av koldioxid och växthusgaser. Men hur bygger man ett hus med så lite avtryck på miljön som möjligt? Examensarbetet syftar på behovet av att bygga med miljövänligare material i modern arkitektur i konceptet för passivhus.  Arbetsmetoden för examensarbetet har bestått av litteraturundersökningar, platsbesök och intervjuer med erfarna arkitekter och en passivhusexpert. Den data som samlats in kommer sedan att utmynna i ett gestaltningsförslag där ett passivhus kommer att designas utefter material av tång, kork, trä och cellulosaisolering. / The climate crisis has never been a more important topic than now. Nevertheless, buildings continue to be built with metal and concrete even though the construction industry and the customers are aware of the carbon dioxide that is emitted. But how do you build a house with as little imprint on the environment as possible? The thesis aims at the need to build with environmentally friendly materials in the modern architecture and the concept of passive houses.  The working method for the degree project has consisted of literature surveys, site visits and interviews with experienced architects and a passive house expert. The data collected will then be concluded in a design proposal where a passive house will be designed according to materials of seaweed, cork, wood and cellulose insulation.

För att avleda vattenmassor som bildas från nederbörd har dagvattensystem konstruerats i vårt samhälle. Dessa system är byggda efter rådande förhållandena vilket betyder att ledningarna kan bli underdimensionerade om regneventen blir större i framtiden vilket de uppskattas göra på grund av klimatförändringar. Problem kan även uppstå då ledningsnätet byggs ut och ledningar i slutet av ledningsnätet utsätts för större flöden än ledningen är dimensionerad efter. Kommuner har ofta dålig vetskap om förhållandena som råder i ledningsnätet vilket betyder att verktyg behövs för att undersöka ledningsnätet. Dessa verktyg kan vara modeller som SWMM eller Mike Urban som kan modellera flödet i dagvattennät. I programmen SWMM och Mike Urban kan brunnar, ledningar, avrinningsområden och regn konstrueras. Som grund till programmen används kartor över ledningsnätet samt flödesmätningar och regnmätningar som används för att validera modellerna. Det som skiljer modellerna är beräkningssätten vilket betyder att modellerna kan få olika resultat för samma område. Syftet med projektet är att använda SWMM och Mike Urban för att undersöka och kilmatanpassa dagvattennätet i Kärrgruvan som är lokaliserat i norra Norberg. Detta område har några kända problem som kan användas för att validera modellerna. Modellernas fördelar och nackdelar, förmåga att klimatanpassas samt användning för konsulter ska utredas. Examensarbete gjordes i samarbete med ÅF, Atkins och Norra Västmalands kommunalteknikförbund. Projektet visade att programmet Mike Urbans resultat var mer jämna och logiska än SWMMs där resultaten kunde fluktuera oerhört när systemet utsattes för förändringar. Kalibreringen som utfördes i detta projekt skulle kunna förbättras vilket antagligen är en bidragande effekt till att resultaten i SWMM blev sämre än Mike Urbans resultat. Hade kalibreringen förbättrats hade antagligen Horton’s infiltrationsmodell som SWMM bygger på kunna ha anpassats bättre efter området och gett mer realistiska resultat. Båda modellerna återspeglade de rådande förhållandena väl, men SWMM hanterade implementeringen av förändring sämre än Mike Urban. Detta är på grund av att infiltrationen i Mike Urban var konstant medan SWMM byggde på Hortons infiltrationsmodell som försämrar infiltrationen allt eftersom. Hade kalibreringen varit bättre hade antagligen resultaten blivit mer lika i SWMM och Mike Urban.

Transportsektorn står för en markant andel av världens koldioxidutsläpp samt att sektorn tillför risker i trafiken. För att adressera dessa problem har hållbarhet blivit allt viktigare inom sektorn. Transportsektorn är även präglad av hård konkurrens och därför blir det avgörande för transportleverantörer att kunna utforma och erbjuda ett attraktivt värdeerbjudande till sina kunder. Ett sätt att göra det på är att integrera hållbarhet i värdeerbjudandet. Det finns begränsad forskning och exempel på praktiska implementeringar där ett hållbart värdeerbjudande undersöks från kundens perspektiv inom transportsektorn. Denna studie syftar därför till att med en explorativ ansats förstå hur transportbolag ska integrera hållbarhet i värdeerbjudandet för att öka kundvärdet. Genom att undersöka hur hållbarhet kan integreras i företagets erbjudande, varumärke och Social License to Operate (SLO) för att öka sitt kundvärde. Metoden för studien har bestått av ett kvalitativt tillvägagångssätt och utförs som en fallstudie hos ett åkeri, där datan har samlats genom att utföra semistrukturerade intervjuer. Totalt har tio respondenter delat med sig av sina tankar och erfarenheter om hållbara transporter. Data från intervjuerna analyserades sedan med en tematisk analys för att identifiera det presenterade resultatet. Resultatet från studien visar att det fanns en stor prioritering på hållbarhet av alla faktorer som undersöktes. Utöver detta visar också resultatet att transportleverantörer bör fokusera sina resurser på ett hållbart erbjudande och att upprätthålla sin SLO för att erhålla konkurrensfördelar. Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse om hur ett hållbart värdeerbjudande ska utformas av transportleverantörer för att skapa ett konkurrenskraftigt kundvärde.

I bygg- och fastighetssektorn används en tredjedel av Sveriges totala slutliga energianvändning till byggnader. EU-kommissionen har infört att alla nyproducerade byggnader ska vara nära nollenergibyggnader till den 31 december 2020. I takt med en ökad miljömedvetenhet ställs det högre krav på byggnaders miljöprestanda och som en följd av detta har miljöcertifieringssystem för bostäder blivit allt vanligare. För en långsiktig hållbar utveckling bör man även ta hänsyn till förändringar i människans livsstil och beteende. Studien syftar till att undersöka vad bostadskunder, på den svenska marknaden, värderar för olika hållbarhetsaspekter i en bostad och dess närområde. Studien ska också undersöka hur väl de befintliga miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 och PHI för byggnader täcker in dessa aspekter samt undersöka betalningsviljan för en miljöcertifierad bostad. Fyra enkätundersökningar har utförts med totalt 601 mottagna svar från potentiella bostadskunder till Derome Hus AB, boende i certifierade Passivhus och Svanen-märkta småhus. Enkätundersökningen visar att det finns en efterfrågan hos bostadskunder på miljöcertifiering av bostäder. Majoriteten av respondenterna i studien, oavsett om de bor i miljöcertifierade bostäder eller inte, uppgav att de var villiga att betala en merkostnad på upp till 5 % för en miljöcertifierad byggnad. De flesta respondenterna i studien värdesatte fem aspekter högst i bostaden; låg energianvändning, god ljudmiljö, bra inomhusklimat, god tillgång till dagsljus och energisnåla vitvaror i hemmet. De aspekter som de med högst betalningsvilja prioriterade i högre utsträckning jämfört med de som hade lägre betalningsvilja var miljövänliga invändiga interiörer, miljöbedömda byggprodukter i byggnaden, laddstolpar för elbilar, lättillgänglig möjlighet till källsortering och cykelförvaring. För gruppen potentiella bostadskunder sågs en samvariation mellan antal aspekter som värdesattes och betalningsviljan, det vill säga fler aspekter värdesattes i samband med en ökad betalningsvilja. Boende i redan miljöcertifierade bostäder värdesatte fler aspekter oavsett betalningsviljan. Studien ger ökad kunskap om vilka aspekter bostadskunder värdesätter med avseende på både hållbarhet och betalningsvilja. / In the building and real estate sector, one-third of the total final energy is used for buildings in Sweden. The EU Commission has, through the Energy Performance of Buildings Directive, decided that all new produced buildings must be nearly zero energy buildings by 31 December 2020. In combination with increased environmental awareness, the higher demands concerning the environmental performance of buildings increases, where environmental certification systems on dwellings have become increasingly common in Sweden. For a long-term sustainable development, the changes in human lifestyle and behaviors should also be considered. The study aims to analyze how residential customers´ on the Swedish market´s valuation of sustainability aspects in dwellings and the neighborhood, how well the existing rating certification systems Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 and PHI for buildings cover the valuated aspects and the willingness to pay (WTP) for a certified building. Four surveys have been carried out, with total 601 responses received from potential residential customers, to Derome Hus AB, residents of certified passive houses and Svanen-labeled small houses. The survey shows that there is a demand for environmental certification on buildings among residential customers. Most of the respondents in the study, whether they were living in a certified building or not, stated that they were willing to pay an additional cost of up to 5 % for an environmentally certified building. Most respondents in the study valuated five aspects high in a dwelling; low use of energy, good noise environment, good indoor climate, good access to daylight and energy-efficient appliances. Those with the highest WTP to a higher extent valuated environmentally labelled interiors, environmentally assessed building products in the building, charging stations for electric cars, easily accessible possibility of sorting a source and bicycle storage compared to those who had a lower WTP. For the group of potential residential customers, the results show a co-variation between the number of aspects that the respondents valuated and the WTP. Thus, with an increased WTP, the respondents valuated an increased amount of aspects. Owners living in already certified buildings valuated more aspects regardless of the WTP. The study provides increased knowledge about which aspects residential customers valuate, both concerning sustainability and the willingness to pay.

District heating is the most common source of heating in Sweden and has played a crucial part in the country’s substantial reductions of carbon dioxide emissions. This recycling technology is ideal in order to use thermal energy as efficiently as possible and makes the goals set for a sustainable future more achievable. The future potential of this technology is therefore huge. Today, a lot of the district heating systems have installed heat storages in order to improve the systems reliability and performance. These heat storages have the potential to be utilized even further in the future by acting as a balancing power for the power grid. However, there is currently no data available regarding the storage capacity available in the district heating systems. This thesis therefore seeks to quantify the installed storage capacity in Swedish district heating systems. The data gathered regarding this can then be utilized in research regarding potential future applications of heat storages, such as balancing the power grid. All collected data regarding heat storage capacity has also been analyzed in an effort to find any correlations between the relative storage capacity and the size, energy sources, customer prices and operational costs of each investigated system. This analysis has concluded that most of the district heating systems in Sweden have installed storage capacity and that it is more commonly used in larger systems. It is also concluded that most of the installed storage capacity is used to counteract daily heat load variations. The heat storages influence district heating systems by reducing their operational costs as well. / Den vanligaste formen av uppvärmning i Sverige är fjärrvärme. Sverige har minskat landets utsläpp av koldioxid kraftigt det senaste årtiondet och fjärrvärmen har bidragit stort till denna bedrift. Denna teknologi är ideal när det gäller att återvinna samt använda värme så effektivt som möjligt. Potentialen för den teknik i framtiden är därför stor. Många fjärrvärmesystem har idag värmelager i systemet för att öka dess effektivitet och pålitlighet. Dessa värmelager kan potentiellt utnyttjas ännu mer i framtiden genom att aggera som balanskraft för elnätet. Det finns dock ingen data tillgänglig gällande lagerkapaciteten som finns tillgänglig i fjärrvärmesystemen i dagsläget. Syftet med detta examensarbete är därför att kvantifiera och analysera den installerade lagerkapaciteten i Sveriges fjärrvärmesystem. Den insamlade datan kan sedan användas i studier för framtida applikationer för värmelager, så som att agera som balanskraft för elnätet. All insamlad informationen om värmelagernas kapacitet har även analyserats för att hitta samband mellan den relativa lagerkapaciteten för varje fjärrvärmesystem och dess storlek, energikällor, kundpriser samt driftkostnader. Slutsatser som har dragits från denna analys är att de flesta fjärrvämesystemen i Sverige har värmelager installerade, samt att värmelager är vanligare i större fjärrvärmesystem. De flesta värmelagren används till att balansera daliga variationer i värmelasten och värmelager sänker även driftkostnaderna för fjärrvärmesystemen.