Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

Studien syftade till att undersöka hur hållbart byggande definieras och praktiseras inom processen att uppföra en ny skolbyggnad där en kommun är beställare och ett kommunalt fastighetsbolag byggherre. Studien ämnade också undersöka vilka hinder och möjligheter som upplevs finnas för hållbart byggande. Totalt deltog tio personer, både politiker och tjänstepersoner som alla arbetar i olika roller inom processen. Metoden som valdes var kvalitativ och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visade att hållbart byggande är ett komplext begrepp som i studien saknar en entydig definition. Tre teman kunde dock skönjas: vikten av planering för hållbarhet, hållbar byggnad över tid samt låg klimatpåverkan. Styrning mot hållbart byggande uppgavs omfatta såväl lagar och direktiv som lokala program, planer och strategier samt miljöcertifiering. Aktiviteter som avser främja hållbarhet inom ramen för processen uppgavs vara bland annat tidiga utredningar om exempelvis lokalisering och mateiralval för stomme samt kravställande i upphandling. Två teman som föreföll ses som både hinder och möjligheter var samsyn, dialog och samverkan samt ekonomi. Det tredje temat för hinder var svaga förutsättningar i form av såväl organisatoriska och systemmässiga som fysiska förutsättningar och det tredje temat för möjligheter var ökad kunskapsöverföring och nya arbetssätt.

I städer har bilens framväxt satt sin prägel på dimensioneringen och användningen av gaturummen. På senare år har mjuka trafikanters framkomlighet och tillgänglighet i gaturummen allt mer prioriterats, men städer lever fortfarande kvar med gator som främst prioriterar bilen över ett balanserat gaturum som ger plats för andra trafikslag.  Arbetet undersöker vilka kvaliteter och strategier som underlättar framkomligheten för mjuka trafikanter samt vilka vistelsekvaliteter och säkerhetsåtgärder som kan implementeras för ett säkert, attraktivt och tillgängligt gaturum. Vidare syftar arbetet till att ta fram gestaltningsförslag på två gator i centrala Stockholm, Sveavägen och Tegnérgatan. Förslagen ska visa på en omprioritering av de nutida gaturummens struktur mot ett mer hållbart resande och gynna mjuka trafikanters möjlighet att vistas på platsen. Gestaltningsförslagen består av sex olika nedslag som visar på olika gaturum med olika förutsättningar. Strategier för gestaltningsförslagen tas fram genom kvalitativ textanalys och platsanalys. För att kunna identifiera kvaliteter och brister i gaturummen används en analysmetod i platsanalysen. Studiens resultat visar på att mjuka trafikanters säkerhet i gaturummet kan öka genom god belysning, hinderfri gång-och cykelyta och ge dem tillräckligt med utrymme att röra sig på. Vistelsen kan uppmuntras genom att implementera grönska, aktiviteter, och anpassa föremål till den mänskliga skalan.

Att nyttja fritidshus i fjällen är väl förankrat i den svenska kulturen. Syftet med det här examensarbetetär att utmana normen om enfamiljsstugor i den svenska fjällen. Detta görs genom att presenteraett gestaltningsförslag på ett kollektivhus anpassat efter den utvändiga miljön. Kollektivhusetkoncentrerar kostsamma och utrymmeskrävande funktioner till gemensamma ytor. Frågeställningenär ifall kollektivhusformen kan förbättra boendekvaliteter och samtidigt på ett hållbart sätteffektivisera resursanvändningen i både byggnation och i framtida användningen av fritidshuset.Litteraturstudier har gjorts av kommunens detaljplan och designprogram samt övrig relevant litteraturför ämnet. Efter det utfördes en platsanalys av vald fastighet i Vemdalsskalet för att studeraden terräng och omkringliggande bebyggelse som huset skulle anpassas efter. För att hämtainspiration till gestaltningen utfördes en fallstudie på tre hus för att inspireras av arkitektoniskakvaliteter och funktioner. Även en intervju utfördes för att få perspektiv på boendeformen. För attfå igång den kreativa processen utfördes handskisser inför digital modellering.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag av ett kollektivhus anpassat efter fysiskaförutsättningar i fjällmiljön, specifika rumsliga behov samt inspirerat av lokalt och historiskt förankratarkitektoniskt uttryck. Huset består av flera sammansatta huskroppar och innehåller tre privatalägenheter samt gemensamma utrymmen. Planlösningen tillsammans med tillgång till funktioneri respektive utrymme är tänk att uppmuntra till social hållbarhet i form av delat boende. Eftersomhuset står i bergig sluttande terräng valdes grundläggningstekniken stolphus för minimal ekologiskpåverkan på miljön. Formen och vinkeln på huset är tänkt att addera arkitektoniska kvaliteter tillhuset. Den uppbrutna formen ger liv i fasaden och väcker tankar oavsett varifrån betraktarenstår. Vinkeln på huset i relation till elljusspåret som går nedanför, ger minimal insyn och maximaltutnyttjande av solens väg.

Chefer besitter en nyckelroll när det gäller medarbetarnas hälsa och deras arbetsmiljö. För att nå utmed ett hälsofrämjande arbete är det därför viktigt att det startar hos cheferna. Men för att det ska bliett lyckat arbete, är det nödvändigt att skapa rätt förutsättningar för att leda, annars hamnar det hälso-främjande arbetet åt sidan och kan i värsta fall leda till ett destruktivt ledarskap. Av den anledningensyftar studien till att undersöka första linjens chefers uppfattning om vad ett hälsofrämjande ledarskapinnebär, vilka utmaningar som finns för att bedriva det och vilka förutsättningar de själva anser sigbehöva för att stärka sitt ledarskap. Studien har tagit form av en kvalitativ studie där åtta första linjenschefer inom en kommun i Västerbotten har intervjuats. Resultatet visar på olika uppfattningar blandchefer kring vad ett hälsofrämjande ledarskap innebär. Det som lyftes som viktigast var ett närvarandeledarskap, att ha tillit, ge medarbetare möjlighet att påverka och vara delaktiga samt att chefer behöverha ett hållbart ledarskap för att kunna leda andra. Utmaningarna för att bedriva ett hälsofrämjandeledarskap grunda sig i stort av en upplevd tidsbrist. För att underlätta chefers upplevda tidsbrist är ettstöd från organisationen den viktigaste förutsättningen som organisationen kan ge för att stärka etthälsofrämjande ledarskap. Stöden behöver anpassas ut efter varje chefs behov eftersom det finns olikafaktorer som påverkar vilket typ av stöd som är nödvändigt. För vidare forskning hade det varitintressant att undersöka om studien gett samma resultat i en mansdominerad bransch eller i den privata sektorn.

Reducing our negative impact on the environment is one of the biggest challenges we are facing today. The construction industry accounts for almost 40% of global greenhouse gas emissions and therefore has a big responsibility to reduce emissions from buildings through sustainable solutions. By avoiding over-design, structural engineers can contribute to sustainable development. The purpose of this work is to contribute to sustainable development by developing three standard solutions for elevator pits designed for different loads. These solutions will replace the standard solution currently used by AFRY in Umeå. The method used consisted of three parts: dimensioning, drawing, and calculations on environmental impact. The dimensioning of the elevator pits was performed using softwares from Strusoft combined with manual calculations. After the dimensions of the building elements and the amount of reinforcement were calculated, the elevator pits were drawn in Revit Structure. The environmental impact of the elevator pits, including the previous standard solution, was calculated using EPDs and presented in carbon dioxide equivalents. The work resulted in drawings where the complete design of the elevator pits was presented. Among three different designs of the elevator pit plate, the result showed that a uniformly thick plate extended beyond the walls is the only one that meets the requirements. The walls were chosen to be 150 mm in all elevator pits. The climate calculations resulted in a total savings of 374 CO2-eq with elevator pit 2 compared to the previous standard solution, 779 CO2-eq with elevator pit 3, and no savings with elevator pit 1. Finally, the three new standard solutions are suitable for use in projects with a wide range of loads where elevator pit 2 and 3 contribute to direct savings in emissions. The previous standard solution was over-designed in the walls with regard to reinforcement, as evidenced by the amount of reinforcement in the three new elevator pits. / Att minska vår negativa påverkan på miljön är en av de största utmaningarna vi står inför idag. Byggbranschen står för nästan 40 % av de globala växthusgasutsläppen och har därmed ett stort ansvar att minska utsläppen från byggnader genom hållbara lösningar. I projekteringsskedet kan konstruktörer bidra till en hållbar utveckling genom att undvika överdimensionering. Syftet med detta arbete är att bidra till en hållbar utveckling genom att utveckla tre standardlösningar för hissgropar som är dimensionerade för olika stora laster. Dessa lösningar ska komplettera den standardlösning som i skrivande stund används av AFRY i Umeå. Arbetet bestod av tre delar: dimensionering, projektering och klimatberäkning. Dimensioneringen av hissgroparna utfördes med hjälp av datorprogram från Strusoft kombinerat med handberäkningar. Efter att dimensioner på byggnadsdelarna och armeringsmängden beräknats projekterades hissgroparna i Revit Structure. Miljöpåverkan av hissgroparna inklusive den tidigare standardlösningen beräknades med hjälp av EPD:er och presenterades i koldioxidekvivalenter. Arbetet resulterade i ritningar där den fullständiga utformningen på hissgroparna presenterades. Utav tre olika utformningar på hissgropsplattan erhölls resultatet att en jämntjock platta med utstick är den bästa lösningen. Väggarna i sin tur valdes till 150 mm i samtliga hissgropar. Klimatberäkningarna resulterade i att en total besparing på 374 CO2-ekv gjordes med hissgrop 2,779 CO2-ekv med hissgrop 3 och ingen besparing gjordes med hissgrop 1. Slutligen, är de tre nya standardlösningarna lämpade för att användas i projekt med en bred variation av laster där hissgrop 2 och 3 leder till direkta besparingar i utsläpp jämfört med den tidigare standardlösningen. Den tidigare standardlösningen var överdimensionerad i väggarna med hänsyn till armering vilket visar sig i armeringsmängden hos de tre nya hissgroparna.

En global uppvärmning förväntas öka nederbörden, vilket har resulterat i fler krav från riksdagen till kommuner att hantera dagvatten på ett hållbart sätt. Detta leder i sin tur till krav på fastighetsägare och beställare att bygga lokala dagvattenanläggningar. Andelen föroreningar i dagvatten utgör också ett problem som måste utredas tillsammans med andelen hårdgjorda ytor som skapas av bebyggelse av vägar, byggnader och parkeringar. Denna rapport undersöker åtta olika lokala dagvattenanläggningar som jämförs utifrån deras ytor, reningseffektivitet, ekonomiska och sociala effekter i flerbostadshusområden. Studiebesök har genomförts på Kvibergs Ängar i Göteborg, som är ett flerbostadshusområde där ett antal lokala dagvattenanläggningar utreds och beskrivs i rapporten. Kommunernas dagvattentaxa för dagvatten mot fastighetsägare och beställare skiljer sig åt och är en viktig parameter ur ekonomisk synvinkel. Genom dessa utredningar presenteras rekommendationer för hållbar dagvattenhantering i flerbostadshus, där de tre dimensionerna av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - utgör grunden för arbetet. / A global warming is expected to increase precipitation, which has resulted in more demands from the parliament to municipalities to manage stormwater in a sustainable way. This, in turn, leads to demands on property owners and clients to build local stormwater facilities. The proportion of pollutants in stormwater also constitutes a problem that needs to be investigated together with the proportion of hardened surfaces created by the construction of roads, buildings, and parking lots. This report investigates eight different local stormwater facilities, comparing their surface requirements, purification efficiency, economic, and social effects in multi-family residential areas. Site visits have been conducted at Kvibergs Ängar in Gothenburg, which is a multi-family residential area where several local stormwater facilities are investigated and described in the essay. Municipal stormwater fees charged to property owners and clients vary and are an important parameter from an economic perspective. Through these investigations, recommendations are presented for sustainable stormwater management in multi-family residential buildings, where the three dimensions of sustainability - ecological, economic, and social - form the basis for the work.

Medan människorna längtar efter utvecklingen ökar antalet byggnader som byggs på global skala vilket leder till en ökning av energiförbrukningen och detta leder i sin tur till en ökning av nedgrävda utsläpp. Konsekvensen blir klimatförändringar som påverkar i hög grad individens sociala, hälsa och ekonomiska status. Byggsektorn är en av de största förbrukarna av energi och vatten och en förorenare av miljön. Efter EU:s beslut att hitta hållbara lösningar för att minska utsläppen kunde Sverige minska utsläppen från 9,8 miljoner ton av koldioxid under 2019 till 6,1 miljoner tonkoldioxid fram till 2023, men man har ännu inte nått målet att minska den till noll. Under de senaste åren har många delar i världen, inklusive Sverige, försämrats på grund av klimatförändringar och politiska förhållanden.  Många delar drabbats av torrt vatten och höga priser på mat och el. Många människor ägnade sig åt jordbruk i sina hem och använde förnyad energi men belastningen låg mest på lägenhetsägare som inte hade brist på plats. Detta projekt syftar till att bygga en prototyp av ett självförsörjande, låg kostnad, miljövänligt hus för att minska belastningen på medborgarna. Huset är byggt och drivs med den lägsta mängden utsläpp som ersätter cement och fossila bränslen, genom användning av jordresurser som ett hållbart byggmaterial, förnybar energi och grönt täcke för att minska utsläppen och ge en bekväm inre miljö.  Fokus ligger på folkliga byggmetoder och tekniker som har använts i tusentals år i olika länder runt om i världen. Dessa metoder används på ett sätt som står i proportion till alla klimat, särskilt det svenska klimatet, och med våra behov idag.

Klimatomställningen är en av de största utmaningarna som vårt samhälle står inför och som en del av Sveriges miljömål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets totala miljöpåverkan i Sverige och framtidens bostäder behöver byggas på ett sätt som minskar klimatpåverkan, men samtidigt uppmuntrar och förenklar en hållbar livsstil hos dem som bor där. Till följd av detta har miljöcertifieringssystem blivit allt vanligare för att främja hållbart byggande. I Sverige är Svanen ett välkänt miljömärke som granskar en byggnad ur ett livscykelperspektiv där byggmaterial och kemiska produkter kontrolleras för att byggnaden ska leva upp till ställda krav på låg energianvändning. Studiens syfte är att undersöka hur bostadsutvecklare arbetar med Svanen i deras bostadsprojekt och hur de marknadsför det i kunderbjudandet. Även hur bostadskunder uppfattar Svanen och värderar dess fördelar i bostadsaffären ska undersökas. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse kring hållbarhetscertifieringar och om bostadskunders upplevda värde. Litteraturstudien låg grund för intervjuer som gjordes med bostadsutvecklare, bostadskunder, säljare och marknadsförare. Intervjustudien visade att bostadsprojektets hemsida är den centrala kommunikationskanalen där Svanen marknadsförs. Marknadsföringen består av Svanens logotyp och en kort text om arbetet med Svanen och vilka fördelar det ger med betoning på mindre energianvändning, bra materialval, sund inomhusmiljö och gröna bolån. Bostadskunderna känner till Svanenmärket och förstår att det står för något bra och miljövänligt, men har generellt låg kunskap om vad det innebär för bostaden. De förknippar Svanen med mindre energi- och vattenanvändning, bra ventilation och en god inomhusmiljö. Bostadskunderna är positiva till Svanen och är nöjda och känner viss stolthet att de har en miljövänlig bostad. Däremot är det inget som efterfrågas eller styr kundernas köpbeslut. De tycker det är svårt att värdesätta Svanens fördelar och är inte villiga att betala en merkostnad för en Svanenmärkt bostad. Rekommendationer är att uppmärksamma Svanen och hållbarhet för att öka intresset bland kunder. En ökad kunskap och förståelse kan ge en positiv inverkan som i framtiden kan öka efterfrågan av Svanenmärkta bostäder. Kunden behöver också ekonomiska incitament och det är viktigt att marknadsföra de ekonomiska fördelarna som gröna lån och lägre energianvändning. Ett sätt att göra detta att jämföra en Svanenmärkt bostad mot en konventionell för att tydligare visa energieffektiviteten.

I Järna, en liten stad med stort intresse för hållbart leverne och lokal odlande, ligger en kooperativ odling som heter Under Tallarna. Under Tallarna är en plats där du inte bara kan köpa lokala råvaror, utan du kan också utbilda dig själv, komma i gång med ditt eget jordbruksprojekt och njuta av olika kulturevenemang, ofta med fokus på mat och hållbart jordbruk. Denna organisation växer och det finns önskemål om att utöka både odlingsareal och andra funktioner på plats och detta projekt syftar till att förverkliga dessa önskemål. En ny publik hybridbyggnad visar upp en av samhällets kanske viktigaste funktioner, matproduktion, samtidigt som den utvidgar det redan etablerade programmet hos Under Tallarna. Huvudbyggnaden innehåller en serie flexibla rum avsedda för aktiviteter som sträcker sig från stökiga plantskolor till civiliserade offentliga möten. Här finns också ett auditorium och ett stort växthus som innehåller en restaurang, laboratorium och klassrum. Den andra byggnaden är en ny central byggnad för allt som rör organisationen, ett nytt kontor, förråd och en carport för maskiner och andra fordon. Målet för detta projekt har alltid varit att presentera en viktig funktion för allmänheten och därmed utbilda samhället i vad det är att vara matproducent, vilka utmaningar de möter och hur metoder kan utvecklas för att säkerställa en framtid med hållbar matproduktion. / In Järna, a small town with a keen interest for sustainable living and local farming, lies a co-operative farming organization called Under Tallarna. Under Tallarna is a place where you can not only buy local produce, but you can also educate yourself, get started on your own farming project and enjoy all sorts of cultural events, often focused on sustainable farming. This organization has been growing for some time and there are wishes to expand both the farming areal and other functions on site and this project aim to realise those wishes. A new hybrid building brings the public closer to one of society’s perhaps most important service, food production, while it also expands the already established program of Under Tallarna. The main building contains a series of flexible rooms intended for activities extending from rough agricultural exercises to civilised public meetings. There is also an auditorium and a large greenhouse containing a restaurant, lab, and classroom. The second building is a new centre for everything regarding the organization itself, a new office, storage and a carport for machines and other vehicles. The goal for this project has always been to present an important function to the public and thereby educate society in what it is to be a food producer, what challenges they face and how methods can be developed to ensure a future of sustainable food production.