I dagens samhälle är klimatfrågan central och dess betydelse ökar ständigt. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av utsläppen i Sverige när det gäller koldioxidekvivalenter. För att minska dessa har krav på klimatdeklarationer för byggnader införts och dessa kommer kompletteras med gränsvärden som börjar gälla senast 2027. Utsläpp från infrastruktur finns det inte samma krav på och utsläpp från hela stadsdelar är relativt outforskat. Syftet med denna rapport är därför att skapa ett helhetsperspektiv genom att undersöka klimatpåverkan från en hel stadsdel med alla byggnader och infrastruktur. Uträkningar utförs med programmen Carbon designer och Klimatkalkyl för byggnader respektive infrastruktur. Från uträkningar kan sedan de största bidragarna till klimatpåverkan identifieras. Utifrån litteratur kan optimeringar för minskning av klimatpåverkan tas fram och deras inverkan på det totala utsläppet bestämmas. Resultatet indikerar att infrastrukturen står för cirka 2 % av utsläppen för området Kronan i Luleå där byggnader står för övriga procent. Undersökning av optimeringar visar att minskningar kan uppnås genom byte till grön asfalt, träbyggnader och HVO-diesel. För transport är det lämpligt att använda närproducerade material i trä för minskning av utsläpp. I övrigt indikerar undersökning av utformning att byggnader med över 6000 m2 ger minst klimatpåverkan. Byggnaden ska bestå av trä och göras i 6 till 8 våningar för att ytterligare minska klimatpåverkan. Det kan även vara fördelaktigt att fokusera på radhus då dessa har en lägre klimatpåverkan. Undersökningen gällande radhus bygger dock på många antaganden och behöver utvecklas för att säkerställa resultatet. Slutligen kan det konstateras att det är viktigt att se till helheten när det gäller klimatpåverkan. Kommuner har i sina detalj- och översiktsplaner möjlighet att beakta ett helt område och kan på så sätt minska klimatpåverkan med helhetsperspektivet. Dessa kan styra över utformningen till viss del med våningsantal och storlek på byggnader och på så sätt arbeta för ett lägre klimatpåverkande utsläpp för hela stadsdelen. Upphandlingen är även ett lämpligt tillfälle för att ställa krav på klimatpåverkan och premiera alternativ med lägre utsläpp. / In today’s community the climate issue is central, and its importance is constantly increasing. The construction industry accounts for approximately one fifth of emissions in terms of carbon dioxide equivalents. To reduce these, climate declarations for buildings have been introduced and these will be supplemented with limit values ​​that will come into effect no later than 2027. Emissions from infrastructure do not have the same requirements and emissions from entire city districts are unexplored. The purpose of this report is therefore to create an overall perspective by examining the climate impact of an entire city district with all buildings and infrastructure. Calculations are made using the software Carbon designer and Klimatkalkyl for buildings and infrastructure, respectively. From calculations, the biggest contributors to climate impact can then be identified. Based on literature, optimizations for reducing the climate impact can be developed and their impact on the total emission determined. The result indicates that the infrastructure accounts for approximately 2 % of the emissions for the area Kronan in Luleå, with buildings accounting for the remaining percentages. Investigation of optimizations shows that reductions can be achieved by switching to green asphalt, wooden buildings and HVO diesel. For transport, it is appropriate to use materials made with wood that are locally produced to reduce emissions. Examination of the design indicates that a wooden house that is between 6 and 8 storeys with a gross floor area of at least 6000 m2 is optimal for building with as little climate impact as possible. It can also be beneficial to focus on terraced houses as these have a lower climate impact. However, the survey regarding terraced houses is based on assumptions and needs to be developed to ensure the result. Finally, the overall perspective is important. Municipalities have in their detailed and overview plans the possibility to consider an entire district and can thus reduce the climate impact with the overall perspective. They can control the design to a certain extent with the number of floors and size of buildings and in this way work for a decreased carbon dioxide emissions for the entire district. The procurement is also a suitable opportunity to set demands on climate impact and reward alternatives with lower emissions.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Syfte - I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka en femtedel av de totala växthusgasutsläppen. Detta är ett problem och det är bråttom med åtgärder och lösningar om Sverige ska kunna nå sina klimatmål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillverkning av byggmaterial är en av de mest bidragande orsakerna för branschens utsläpp. Det finns fler än ett sätt att tackla denna utmaning på, men genom att titta på en byggnads mest klimatpåverkande delar, är den största möjligheten att minska en byggnads klimatpåverkan genom att se över valet av stommaterial. Trots detta byggs fortfarande cirka 80 procent av alla flerbostadshus med betongstomme kontra 14 procent med trä. Det är bevisat att en ökning av användandet av trä skulle kunna sänka koldioxidutsläppen avsevärt. I denna studie undersöks byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka valet av stommaterial genom att identifiera i vilket skede beslut tas, vilka de beslutsgrundande faktorerna är och vilka möjligheter och utmaningar som byggnadskonstruktörer upplever påverkar deras inflytande. Metod - Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ inriktning där intervjuer och dokumentstudie valdes som datainsamlingstekniker. Intervjuerna genomfördes med beställare, projektledare och byggnadskonstruktörer som varit eller är delaktiga i projekt där korslimmat och/eller limträ ingår som konstruktionselement. Dokumentstudien genomfördes på förfrågningsunderlag som syftade till att komplettera studiens mål. Resultat och analys – Kunskapen om trä som stommaterial anses relativt låg. Flera respondenter har mest kunskap inom betong och stål. Vetskapen om hållbart byggande är stor, men det är svårare att realisera det i praktiken. Beslut om stommaterial tas oftast i förstudien eller programskedet. Beställaren har störst inflytande i valet av stommaterial och den ekonomiska faktorn är vanligtvis avgörande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är goda men begränsade och varierar beroende på entreprenadform, projekt och beror även på i vilket skede som konstruktören involveras. För att ge konstruktören ett större inflytande i valet av stommaterial visar resultatet att det krävs högre miljökrav, men även fler politiska initiativ. Diskussion – Resultatet går i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det är träets klimatfördelar som har störst positiv påverkan på användningen av trä men resultatet visar att kostnad är den mest avgörande faktorn. Teorier visar att utmaningar med fukt, brand, akustik och kunskapsbrist bromsar användningen av trä, vilket denna studie samstämmer med. Resultatet går i linje med teorier som belyser att ingenjörer har relativt lågt inflytande i byggvärdekedjan. Beställare och entreprenörer har störst inflytande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är därför begränsade och varierar beroende på entreprenadform och projekt. Teorierna stärker att det krävs högre miljökrav för att gynna användningen av trä. / Purpose – In Sweden, the construction and real estate sector accounts for around one fifth of the total greenhouse gas emissions. This is a problem and requires urgent action and solutions if Sweden is to meet its climate targets of zero net greenhouse gas emissions by 2045. The production of building materials is one of the main contributors to the industry’s emission. There is more than one way to approach this challenge, but by looking at the most climate-impacting parts of a building, it shows that the biggest opportunity to reduce a building’s climate impact is to review the choice of frame material. Despite this, around 80 percent of apartment buildings are still built with a concrete frame and only 14 percent with wood, which has been proven to significantly reduce carbon emissions. This study aims to examine the structural engineer’s ability to influence the choice of frame material by identifying the stage at which decisions are made, what the decision-making factors are, and what opportunities and challenges structural engineers experience that affect their influence. Method – The study is a case-study with qualitative focus where interviews and document study were chosen as data collection techniques. The interviews were conducted with client, project managers and structural engineers who have been or are involved in projects where cross laminated timber and/or glulam are included as structural elements. The document study was carried out on tender documents and aimed to complement the objectives of the study. Results and analysis – Knowledge of wood as a structural material is considered relatively low. Several respondents have most knowledge of concrete and steel. The awareness of sustainable building is high but is considered difficult to put to practice. Results show that decisions on frame materials are usually made in the pre-study or program phase. The client has the greatest influence and role in the choice of frame material and results show that the cost is decisive. The structural engineer’s opportunities to influence are good but limited and vary depending on the type of contract, project and the stage at which the engineer is involved. To give the structural engineer more influence in the choice of frame materials, the results show that more sustainability requirements and political initiatives are needed. Discussion – The results are in line with previous research and the theoretical framework of the study. The climate benefits of wood have the greatest positive impact on the use of wood, while the results show that cost is the biggest obstacle. Theories show that challenges with moisture, fire, acoustics and lack of knowledge slow down the use of wood, which this study agrees with. Results are in line with theories that highlight that engineers have relatively low influence in the construction value chain. Clients and contractors have the greatest influence. The structural engineer’s opportunities to influence are therefore limited and vary depending on the type of contract and project. According to respondents, more sustainability requirements and political initiatives are needed to increase the use of wood and the structural engineers influence in the choice of materials – which is supported by the theory.

The construction industry is the second largest producer of waste in Sweden, generating 14.2 million tons in 2020. The traditional linear economy in the construction industry contributes to significant waste generation and resource inefficiency. Effective material and waste management are critical to reducing this waste and meeting increased sustainability requirements from international and national organizations. Therefore, aims this study, as part of the larger project BÖRjA, to investigate and evaluate various strategies for waste management at construction sites through simulation models. The BÖRjA project, funded by Vinnova, aims to promote circular material flows and improve resource efficiency and transport efficiency in the construction industry. This study focuses on simulating waste flows at a construction site to evaluate and improve waste management strategies. By developing multiple simulation models, the study aims to assess the effect of different waste management methods on overall site efficiency, specifically by examining the use of elevators for waste transport, space utilization, fill levels, and container pickups. To address the aim, two research questions have been posed: How do different strategies for container and waste management impact workflow at the construction site? How does the pickup frequency of trucks affect the efficiency of waste management? The method used in the study is discrete event simulation, where a simplified construction site has been modeled. The model enables experimentation without disrupting actual site operations, offering a cost-effective and efficient way to gather insights. The model is based on one of NCC's construction projects, named Silverskatten, which includes two apartment buildings with a total of 77 units. Data for the models have been collected through observation, interviews, and collaborations with NCC and Ragn-Sells. The strategies tested in the simulation environment include a baseline scenario, representing the most common method based on interviews and observations, where bins are emptied when assumed to be full and containers are picked up by waste handlers based on demand. From the baseline scenario, two different strategies have been tested where a single resource is responsible for waste management. The final strategy tested includes scheduled waste pickups instead of pickups based on demand. A fill requirement has also been applied in the different strategies, specifying at what fill level bins and containers are allowed to be emptied. The results of the study showed that the use of elevators for waste transport indicated that at a fill requirement of 30%, the total elevator usage time was significantly higher compared to the baseline scenario and scenarios with 50 or 70% fill requirements. When dedicated workers were used, it affected the total elevator usage time for the following fill requirements of 30, 50, and 70% by +68, +14, and -10%, respectively. The study found that scheduling waste pickups can reduce the total number of pickups required. A fill requirement of 50% with scheduled pickups on Fridays resulted in the fewest pickups over 140 weeks, demonstrating the effectiveness of strategic scheduling. The total work time required for dedicated workers handling waste varied significantly with the fill level and elevator speed. At a fill requirement of 30% and an elevator speed of 15 m/min, the total work time was approximately 309.9 hours over 140 weeks, while at a fill requirement of 70% and an elevator speed of 25 m/min, it decreased to approximately 158.3 hours. Implementing dedicated workers for waste management reduced the maximum number of bins on each floor, freeing up valuable space at construction sites. / Byggindustrin är den näst största producenten av avfall i Sverige, med 14,2 miljoner ton genererat under 2020. Den traditionella linjära ekonomin i byggindustrin bidrar till betydande avfallsmängder och resursslöseri. Effektiv material- och avfallshantering är kritisk för att minska detta slöseri och uppfylla ökade hållbarhetskrav från internationella och nationella organ. Därför syftar denna studie, som är en del av det större projektet BÖRjA till att undersöka och utvärdera olika strategier för avfallshantering på byggarbetsplatser genom simuleringsmodeller. Projektet BÖRjA, finansierat av Vinnova, strävar efter att främja cirkulära materialflöden och förbättra resurseffektiviteten och transporteffektiviteten i byggindustrin. Denna studie fokuserar på att simulera avfallsflöden på en byggarbetsplats för att utvärdera och förbättra avfallshanteringsstrategier. Genom att utveckla flera simuleringsmodeller syftar studien till att bedöma effekten av olika avfallshanteringsmetoder på den övergripande arbetsplatseffektiviteten, specifikt genom att undersöka användningen av hissar för avfallstransport, utrymmesanvändning och fyllnadsgrader samt upphämtningar av lastbärare. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Hur påverkar olika strategier för hantering av lastbärare och avfall arbetsflödet på byggarbetsplatsen? Hur påverkar upphämtningsfrekvensen för lastbilar avfallshanteringens effektivitet? Metoden som använts i studien är diskret händelsestyrd simulering där en förenklad byggarbetsplats modellerats. Modellen möjliggör experiment utan att störa faktiska arbetsplatsoperationer, vilket erbjuder ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att samla insikter. Modellen bygger på ett av NCCs byggprojekt, kallat Silverskatten, vilket inkluderar två lägenhetshus med totalt 77 lägenheter. Data för modellerna har samlats in via observation, intervjuer och samarbeten med NCC och Ragn-Sells. De strategier som testats i simuleringsmiljön innefattar ett grundscenario, vilket ska representera den vanligaste metoden utifrån intervjuer och observationer, där kärl töms när de antas vara fulla och lastbärare upphämtas av avfallshanterare utifrån behov. Utifrån grundscenariot har sedan två olika strategier testats där en ensam resurs ansvarar över avfallshanteringen. Den sista strategin som testats innefattar schemalagd upphämtning av avfall istället för upphämtning utifrån behov. Ett fyllnadskrav har även applicerats i de olika strategierna där fyllnadskravet specificerar vid vilken fyllnadsgrad som kärl och lastbärare får tömmas. Resultatet av studien visade att användningen av hissar för avfallstransport visade att vid ett fyllnadskrav på 30% var den totala hissanvändningstiden avsevärt högre jämfört med grundscenariot och scenarier med 50 eller 70% som fyllnadskrav. När dedikerad arbetare användes påverkade det hissens totala användningstid för följande fyllnadskrav 30, 50 och 70% med +68, +14 och -10%. Studien fann att schemaläggning av avfallshämtningar kan minska det totala antalet hämtningar som krävs. Ett fyllnadskrav på 50% med schemalagda upphämtningar på fredagar resulterade i det minsta antalet hämtningar över 140 veckor, vilket visar effektiviteten av strategisk schemaläggning. Den totala arbetstiden som krävdes för dedikerade arbetare som hanterar avfall varierade avsevärt med fyllnadsgraden och hissen hastighet. Vid ett fyllnadskrav på 30% och en hisshastighet på 15 m/min var den totala arbetstiden cirka 309,9 timmar över 140 veckor, medan vid en fyllnadskrav på 70% och en hisshastighet på 25 m/min minskade den till cirka 158,3 timmar. Implementering av dedikerad arbetare för avfallshantering minskade det maximala antalet kärl på varje våning, vilket frigjorde värdefullt utrymme på byggarbetsplatser.

Bygg- och fastighetssektorn representerade år 2021 21,7% av Sveriges inhemska utsläpp (Boverket, 2023a). Detta visar på en stor potential i branschen att minska klimat- och miljöpåverkan som går i linje med FN:s hållbarhetsmål. Företag arbetar aktivt med att bygga mer hållbart, men privatpersoner som bygger småhus har också möjlighet att bidra till en positiv förändring. Detta projekt syftar till att jämföra olika materialval i klimatskalet i småhus ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett av de analyserade alternativen är ett befintligt nybyggt exempelhus (småhus A) med mindre vanliga materialval, som har jämförts mot ett konventionellt sätt att bygga svenska småhus på (småhus B) som framtagits genom en enkätundersökning. Frågorna i enkätundersökningen har baserats på befintlig litteratur om vanligt förekommande material som skickats till 53 byggföretag, varav 31 företag svarat. Ett egenutvecklat förslag (småhus C) har även tagits fram med målet att förbättra materialvalen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.   För att kunna utvärdera miljömässig hållbarhet har en livscykelanalys genomförts där utsläpp av koldioxidekvivalenter studerats under delar av bygg- och användningsskedet. Material- och transportkostnad har även analyserats ekonomiskt med hjälp av en livscykelkostnad. För att ett förslag ska vara hållbart måste den ekonomiska och miljömässiga aspekten balanseras, som kan uppnås om lösningen är miljövänlig samtidigt som den är ekonomisk försvarbar. Det egenutvecklade förslaget är baserat på resultatet av livscykelanalysen och livscykelkostnaden från småhus A och B, samt utefter befintliga hinder som undersökts genom litteratur och ett frågeformulär som skickats ut till några aktörer som är med och påverkar byggprocessen. Två fiktiva småhusmodeller som utgår från den genomsnittliga boarean av småhus i Sverige togs fram, som resultatet av studien applicerades på för att ge en uppfattning om totalt CO2eq utsläpp och kostnad för ett småhus.   Resultatet visade att småhus B är det billigaste alternativet, men även det som genererar störst koldioxidutsläpp. För 105 000 eller 124 000 kr mer för material- och transportkostnad för de framtagna fiktiva småhusen med area 122 kvm, kan 7,1 respektive 12,1 ton koldioxidekvivalenter sparas in om materialen i småhus C används i stället. Småhus A är mer miljövänligt sett till koldioxidutsläpp än småhus B men sämre än småhus C, och ekonomiskt mer kostsamt än både småhus B och C. Det material som är den största faktorn både ekonomiskt och miljömässigt är valet av isolering i vägg och tak. Resultatet från enkätundersökningen om vanliga materialval i svenska småhus visade att det verkar finnas en branschstandard för materialval i småhus. / 21,7 % of Swedens’s domestic emissions in 2021 was represented by the building an real estate sector (Boverket, 2023a), which highlights a considerable potential to reduce emissions in line with UN:s sustainability goals. As well as companies, individuals also have the opportunity to contribute to a positive change by building more sustainable houses. This project aims to compare different materials choices in the building envelope of houses from a sustainability perspective. One of the analyzed alternatives is an existing newly built example house (house A) built with less common materials, which was compared to a conventional Swedish house (house B) based on a conducted survey. A literature study of common existing materials were the foundation for survey, which was sent to 53 construction companies were 31 companies responded. An alternative proposition (house C) was developed during the project with the goal of improving material choices from both an economic and environmental perspective.   A life cycle analysis has been conducted to evaluate environmental sustainability by studying carbon dioxide equivalent emissions during material extraction and production, transportation, and the use stage. A life cycle cost assessment has been used to analyze material and transportation cost. The economic and environmental aspects must be balanced in order for a solution to be sustainable. This can be achieved if the solution is environmentally friendly while also being economically justifiable. House C is based on the results of the life cycle analysis and life cycle cost from house A and B, as well as existing obstacles that were examined through literature and questionnaire that was sent to involved stakeholders in the building process. Two fictional house models were creates based on the average living area of small houses in Sweden. The result of the study was applied to these models to provide an estimate of the total CO2eq emissions and cost for a small house.      The obtained results showed that the cheapest option is house B, but it also generates the highest carbon dioxide equivalent emissions. For an additional cost of 105 000 sek or 124 000 sek for the fictional houses with an area of 122 square meters, 7,1 and 12,1 tons of carbon dioxide equivalent emissions could be reduced if the material propositions for house C is used instead. House A is more environmentally friendly with regards to house B, but less so than house C. On the other hand, it is more expensive then both house B and C. The biggest factor is the choice of insulation materials in walls and the roof, regarding both the economic and environmental aspect. The result of the survey on common material choices in Swedish small houses indicates that there seems to be an industry standard for material choices on these houses.

Studien Utsläppsfritt – En fallstudie om en elektrifierad byggarbetsplats riktar sig till personer och företag som intresserar sig för hållbart byggande. Vi befinner oss i en allvarlig klimatsituation till följd av bland annat global uppvärmning och byggbranschen bidrar i allra högsta grad till utsläpp av fossila gaser. I samarbete med Skanska så är denna kandidatuppsats skriven med syftet att undersöka hur elektrifierad byggproduktion i norra Sverige fungerar och vilka för- och nackdelar det har. Med den informationen är förhoppningen att studien ska bidra till ökad kunskap om ämnet. I huvudsak har kvalitativa metoder använts för att finna svar. Intervjuer med nyckelpersoner i projektet har genomförts och tillsammans med en dokumentstudie har ett resultat om arbetssättets hållbarhet vuxit fram. Resultatet visar att det finns stora fördelar med att bygga elektrifierat men också vissa utmaningar. Positiva effekter på arbetsmiljö är en viktig del samt minskningen av fossila utsläpp. Studien visar också att det i dagsläget inte är hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv och att det även finns miljömässiga aspekter som kan förbättras. Slutsatsen är ändå att detta varit ett lyckat projekt som är viktigt för framtiden och omställningen mot ett mer hållbart byggande. / This study, called Emission free – A case study about an electrified construction site is aimed at people and companies interested in sustainable building and construction. The planet is in a serious climate situation as a result of, among other things, global warming and the construction industry contributes to the highest degree to the emission of fossil gases. In collaboration with Skanska, this essay was written with the aim of investigating how an emission-free construction project in northern Sweden works and what advantages and disadvantages it has. With that information, it is hoped that the study will contribute to increased knowledge of the subject. In the main, qualitative methods have been used to find answers. Interviews with key people in the project have been carried out and, together with a narrow document study, a result about the sustainability of the working method has emerged. The result shows that there are great advantages to building electrified, but also certain challenges. Positive effects on the work environment are an important part as well as the reduction of fossil emissions. The study also shows that it is currently not sustainable from an economic perspective and that there are also environmental aspects that can be improved. The conclusion is nevertheless that this was a successful project that is important for the future and the transition towards more sustainable construction

Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.