Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt. / As the real estate sector is responsible for approximately 20% of the global greenhouse gasemissions and 40% of the world's energy consumption (RICS The World Built EnvironmentForum, 2019), it is crucial to find solutions to reduce environmentally unfriendly emissions.Environmental building certifications are often used to enable property owners to takemeasures against their building’s environmental impact and ensure that such impact continuesto be lowered. This bachelor’s thesis focuses on new environmental certifications, morespecifically NollCO2, developed by Sweden Green Building Council (SGBC). The authorshave chosen to compare the certification to more established certifications like LEED, and itsadd-on LEED Zero. Furthermore, the purpose is to determine the drivers and barriers forusing the NollCO2 certification, which is made through an interview study compiled fromfive interviews. The interviews were conducted during the spring of 2021 with peopleinvolved in pilot projects for the NollCO2 certification. Results of the comparisons show that there are a number of differences between NollCO2 andLEED, where the former has more demanding requirements to be approved and it amends thelatter. Compared to LEED Zero, the differences are not as noticeable, since they are similar inthe way that net-zero emissions are to be achieved within the chosen focus area of thecertification. The study also showed that there are more drivers than barriers for NollCO2 asa choice of certification for buildings. The drivers for the interviewees have been theirinternal environmental policies, the knowledge to be gained from the certification experienceand also the positive attention drawn from their work as a pilot project with NollCO2. Thebarriers have been extensive work to get the parameters within the certification correct, as thematerial suppliers generally do not offer the same information about the material’s climateimpact. Also, the opinion of the interviewees was that the industry is lacking the requiredknowledge of sustainable building solutions. Although, the view was shared that the drivershave shown to outweigh the barriers. The pilot projects for NollCO2 has progressed therequired development of the industry according to the interviewees. This was shown in thesupplier’s developed knowledge of sustainable building solutions and an interest to continueto offer the same environmentally friendly solutions to all future clients. In the thesis, parallels are drawn to prior research to identify the drivers and barriers for olderbuilding certifications. It is shown that the drivers to use a building certification outweigh thebarriers with the older certifications. The profitability aspect with using NollCO2 is alsodiscussed, since these projects clearly have higher production costs and lower maintenancecosts. Although, it is early to draw clear conclusions on whether the project is profitable ornot, since the pilot project buildings have yet to be completed. Prior research has shown thatolder certifications, for example LEED, have been profitable for property owners in general.A difference found in the comparison to prior research, is the impact of governmentregulations and policies in a property owner’s choice to certify their buildings. This impacthas not been identifiable in the conducted interview study for this report and needs moreresearch. The attitude towards new environmental building certifications has been positive throughoutthe interviews, despite existing barriers. The NollCO2 pilots are being part of an industryevolution and have acted as pioneers for the property industry. The pilots have also made animpact on the building industry by showing that it is possible to use climate neutral solutionswhen building.

In 1994, it once again became permissible to construct multi-family residential buildings with more than two stories using wood, following a long-standing ban. Since then, growth has increased significantly, and new types of wood construction solutions have been developed. At the same time, we are currently facing a growing housing shortage, which places increasing demands on the housing market to meet the needs of residents. Concurrently, awareness of environmental issues and the demand for reduced environmental impact are rising, necessitating a shift towards more sustainable solutions in housing construction. In this context, cross-laminated timber (CLT) has emerged as a solution that addresses these challenges. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether the use of CLT in the construction process can constitute a sustainable and long-term solution for future constructions, to examine the current state of development of this technology, and to identify its current obstacles and opportunities. To address the purpose, seven semi-structured interviews were conducted digitally, and one physical and more comprehensive interview was conducted during a visit to Södra Sågverk in Värö. The respondents consisted of various stakeholders active throughout the chain from planning to construction for CLT buildings. The results show that a lack of expertise and experience is the greatest obstacle we face, with the primary opportunities highlighted being the high degree of prefabrication and the ability to tailor and customize unique projects according to customer needs. The greatest potential for development lies in beginning to use the right materials in the right places to develop the most optimal solution. The conclusion is that CLT, in combination with other materials, constitutes a sustainable and long-term solution for future construction projects. / 1994 blev det återigen tillåtet att bygga flerbostadshus med fler än två våningar i trä efter ett långvarigt förbud. Sedan dess har tillväxten ökat markant och nya typer av konstruktionslösningar i trä har tagits fram. Samtidigt står vi idag inför en växande bostadsbrist och detta ställer allt högre krav på bostadsmarknaden för att kunna tillgodose behoven hos invånarna. Parallellt med detta ökar medvetenheten om miljöfrågor och kraven på minskad miljöpåverkan, vilket innebär att samhället behöver röra sig mot mer hållbara lösningar inom bostadsbyggande. I detta sammanhang har KL-trä kommit fram som en lösning som möter ovanstående utmaningar. Syftet med denna studie är därför att undersöka om användningen av KL-trä i byggprocessen kan utgöra en hållbar och långsiktig lösning för framtidens konstruktioner, var denna teknik befinner sig utvecklingsmässigt, och vad dess hinder och möjligheter är i dagsläget. För att besvara syftets innehåll har sju semistrukturerade intervjuer utförts digitalt samt en fysisk och mer omfattande intervju som genomförts i samband med ett studiebesök på Södras sågverk i Värö. Respondenterna bestod av olika aktörer, verksamma i hela kedjan från projektering till uppförande för byggnationer av KL-trä.  Resultat visar att kompetensbrist och oerfarenhet är det största hindren vi ställs inför och där det främsta möjligheterna som lyfts fram är den höga prefabriceringsgraden och möjligheten att kunna skräddarsy och kundanpassa unika projekt efter kundens behov. Den största utvecklingspotentialen ligger i att börja använda rätt material på rätt plats för att ta fram den mest optimala lösningen, att kombinera de olika byggmaterialen tillsammans för att dra nytta av varje materials specifika egenskaper. Slutsatsen blir att KL-trä i kombination med andra materialen utgör således potentiellt en hållbar och långsiktig lösning för framtida byggnationer.

Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens  byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag,  år  2018.  Objektet  som  valts  för  fallstudien  är  en  nyproducerad  enplansvilla  på  170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet  av  inventeringen  visar på att  3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa,  bortsett  från  biobaserade  plaster.  Den  farligaste  plasten  är  enligt  denna  studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre  problematiska  för  hälsa  och  miljö.  Analysen  visar  även  att  flera  plastprodukter  i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.

The purpose of this study is to facilitate sustainable building by the use of BIM. The goal is to determine which aspects of sustainable building, which can be analyzed mainly with BIM tools, but also other aids. The study is based on literature studies and interviews. The literature review examines aspects important for sustainable building by studying environmental certification systems applicable in Sweden, as well as the BIM tools available on the market to analyze these aspects. The literature also includes the concepts of BIM and sustainability in order to provide a clearer view of its meaning. The interviews have brought the study's overall understanding of the industry and guidance on the subject. The results are presented in a table, where the aspects relevant to sustainable building are listed. It can also be read which aspect the certification systems raise. Overall, the study shows 132 aspects distributed across seven areas: Site, Water and Wastewater, Energy and Pollution, Materials and Waste, Indoor and Wellbeing, City Design and finally Implementation and Management. The table also suggests BIM tools and other aids, which can be used in the analysis of a specific aspect. The study shows a slight majority of the aspects, 55 percent, are possible to analyze with BIM tools. The Site is the area with most aspects, which can be analyzed with BIM tools, 95 percent. And Materials and Waste resulted in least aspects with only ten percent. Overall, the study examined 35 different BIM tools. The aspects that require other means of analysis often generates important information about the project, from a sustainability point of view, and in many cases the information can be integrated in the BIM model manually. In the end, the project gets a packed BIM model with useful information, which follows the project all the way into management and later demolition and recycling. The study shows that sustainable building demands a holistic approach where several aspects should be considered in order to achieve sustainability. To analyze the aspects of sustainability requires that relevant and accurate information about the project be collected. Various proposals can be drawn and compared to generate the most sustainable option. A tool for this is BIM. BIM is defined partly as a method of work, building information modeling, but also as a virtual model, building information model. BIM facilitates the coordination of information gathering, both as a working method and a technical tool. This will contribute BIM to achieve the purpose sustainable building. / Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet. Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning. I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning. Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.

Climate conditions nowadays are looking critical where the construction and property sector is a major contributing factor. The construction industry stands for one third of Sweden’s total energy use, which has led to different environmental goals and energy requirements that the industry needed to adapt to reduce environmental emissions. In association with this has durability and environmental certifications become one identity marker for companies that strives to make a difference and for users who choose to support them. Growing demand and increased environmental awareness have characterized the construction industry. The most popular environmental certifications on the Swedish market today is: BREEAM, LEED, GreenBuilding and Miljöbyggnad. BREEAM and LEED are the most recognized systems internationally and considers both the building and and the surrounding area. GreenBuilding focuses only on the buildings energy consumption and how to reduce it. Miljöbyggnad is the commonly used system in Sweden and focuses on the building itself.  Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is handled and developed by Sweden Green Building Council (SGBC) since 2011 and focuses on the building itself. The building is assessed by 15 different indicators within three segments: energy, indoor environment and material. This Work is limited to examine only Miljöbyggnad four indicators: energy consumption, solar heat load, heating needs and ventilation regarding an ongoing housing unit in cooperation with SWENCN AB.  The aim of this work was to calculate monthly energy consumption for the reference building. Furthermore, was the aim to rate the four indicators according to Miljöbyggnad grade system: bronze, silver and gold and finally see what happens if the household electricity is neglected and can energy efficiency regarding household electricity paradoxically result in that the building appears to be inferior.  The result of this thesis shows that the buildings active heating season is five out of twelve months. Solar thermal load is calculated to a value of 66 W/m2 floor area and because of that did not meet up the criteria for bronze. Heating needs meets up to the criteria for bronze with a value of 21,5 W/m2 , Aom.  and the buildings energy use for gold with a value of 49 kWh/m2, (Atemp), year. Household electricity contributes to increased passive heating and counts because of that as “free energy” which decreases the need for active heating, the building is considered as better. If the household electricity instead is neglected it will increase the heating demand and the building appears to be inferior. The conclusions of this work indicate that the big uncertainty lies in judging how people's habits affects the energy use. The building is currently under production which has led to that static average numbers have been used, and because of that margin of error can in some cases become big. As a result of that should any changes and adjustments updates when the building is put in use. It's easier and more effective to reach gold in the planning stage when there are opportunities to choose building components with lower U-value.

Självförsörjande småhus gör att beroendet av de kommunala näten försvinner ochflexibiliteten ökar. Det finns fortfarande stor potential till utveckling av tekniska lösningaräven om mycket teknik redan finns på marknaden för exempelvis elproduktion,säsongslagring, uppvärmning, vatten och avlopps samt ventilation. Helt förnybaraenergikällor behöver prioriteras och en övergång till dessa kräver en förändring ibeteendemönster och mer energieffektivt byggande för att minska energianvändningen.Vid utformning av självförsörjande hus kan med fördel solen användas vilket kan påverkaorientering och taklutning. Ytterligare aspekter som kan tas hänsyn till är valet avbyggnadsmaterial, teknikutrymme, klimatskalets uppbyggnad och dispositionen avplanlösningen. / Self-sufficient small housing makes the dependence of the municipal sustentation to minimizeand the flexibility increases. There is still a high potential for developing technical solutionseven though a lot of the technology already exists on the market regarding for examplesolutions for energy production, seasonal storage, heating, water supply, draining system andventilation. Renewable energy sources need to priorities and a transition to 100 % renewableenergy require a change in pattern of behavior and more energy efficient buildings to lowerthe consumption. When designing self-sufficient houses, the sun is a good source for both energy and heatingwhich can have an impact on the orientation of the building and the slope of the roof. Otheraspects to consider can be the choice of building material, technical space, the climate shelland the disposition of the plan.

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Under de senaste åren har det blivit alltmer aktuellt att bygga hållbart. Detta beror på den betydande klimatpåverkan som byggbranschen har och det önskemål som finns att minska påverkan för att sakta ner klimatförändringarna. Såväl kommuner som byggföretag arbetar idag aktivt med att minska sina klimatavtryck och driva utvecklingen framåt inom hållbart byggande. År 2015 så infördes en ny lag i PBL:s åttonde kapitel som förbjuder kommuner att ställa krav på byggnaders tekniska egenskaper under planerings- och markanvisningsprocessen. Trots detta har kommuner fortsatt ställa krav på tekniska egenskaper vilket hindrar det hållbara byggandet. Avsikten med studien har varit att undersöka kommuner och byggföretags åsikter kring de kommunala särkraven och hur det påverkar deras visioner om att det ska byggas mer hållbart. Studien undersöker därutöver vad som behöver förändras för att det ska byggas mer hållbart. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna har varit en kombination av tre olika metoder. Studien inleddes med en juridisk kvalitativ metod där relevanta lagtexter, utredningar och förarbeten studerades. Därefter en litteraturstudie för att kolla på tidigare examensarbeten och sist användes en kvalitativ intervjustudie där tio relevanta personer i branschen har intervjuats, fyra personer på byggföretagens sida och fem personer på kommunens sida. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer. Den juridiska metoden, litteraturstudien och intervjuerna har tillsammans lett till slutsatserna att kommunerna som intervjuat är medvetna om att de inte får ställa några specifika krav, men har valt att ställa så kallade “önskemål” vid markanvisningar i stället, den slutsats man kan dra av det är att kommunerna i vissa fall ställer indirekta krav genom önskemål vilket påverkar kommunerna negativt. Det går även att konstatera att kommunerna är måna om att det som bygger i deras kommun ska bygga väldigt hållbart. Samtliga intervjuade personer inom branschen anser att det måste ske en form av förändring i branschen när det kommer till kommunens inblandning i ambitionerna om att bygga hållbart, och det behöver ske en skärpning och hårdare reglering nationellt genom BBR så kommunerna inte känner sig tvingade att ställa dessa krav eller “önskemål”. / In recent years, it has become increasingly relevant to build sustainably. This is due to the significant climate impact that the construction industry has and the desire to reduce this impact in order to slow down climate change. Both municipalities and construction companies are actively working today to reduce their climate footprint and drive development forward in sustainable construction. In 2015, a new law was introduced in PBL's eighth chapter, which prohibits municipalities from setting requirements on the technical characteristics of buildings during the planning and land designation process. Despite this, municipalities have continued to make demands on technical properties, which hinders sustainable construction. The purpose of the study has been to examine the opinions of municipalities and construction companies regarding the municipal special requirements and how it affects their visions of building more sustainably. The study also examines what needs to change in order for it to be built more sustainably. The method that has been used to answer the questions has been a combination of three different methods. The study began with a legal qualitative method where relevant legal texts, investigations and preparatory work were studied. Then a literature study was used to look on previous thesis and finally a qualitative interview study was used where ten relevant people in the industry have been interviewed, five on the side of the construction companies and five on the side of the municipality. The interviews took place in the form of semi-structured interviews. The legal method, literature study and the interviews have together led to the conclusions that the municipalities interviewed are aware that they are not allowed to set any specific requirements, but have chosen to set so-called "requests" for land allocations instead, the conclusion that can be drawn from this is that the municipalities in some cases make indirect demands through requests, which affects the municipalities negatively, we can also state that the municipalities are keen that what is built in their municipality must be built very sustainably. All the people interviewed in the industry believe that there must be some form of change in the industry when it comes to the municipality's involvement in the ambitions to build sustainably, and there needs to be tightening and tougher regulation nationally through BBR so that the municipalities do not feel forced to set these requirements or "desires".

Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. Fastighetsägare kan därför vilja riva sina äldre fastigheter för att kunna projektera nya mer anpassade byggnader. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av allt avfall och alla utsläpp i Sverige. Om det går att minska byggsektorns totala genererade avfall genom att återbruka den redan byggda miljön kan stora mängder utsläpp undvikas. Det finns dock lite dokumenterad kunskap om återbruk vid fastighetsutveckling där fokus är återbruk av fastighetens befintlig(a) byggnad(er), med syfte att ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av det "på plats redan befintliga". Syftet med studien är att bidra till den samlade kunskapen om återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader. Med fokus på byggnadstekniska samt arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter är målet att undersöka vilka utmaningar som finns med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad, samt diskutera hur utmaningar kan hanteras. För att uppnå examensarbetets mål har litteraturstudier kombinerats med intervjuer. En inledande litteraturstudie genomfördes som berörde rivning och återbruk på en övergripande nivå. Den inledande litteraturstudien låg som grund för intervjustudien. Intervjuer genomfördes med 11 respondenter från olika yrkesroller. Respondenterna bestod av fyra konstruktörer, en fastighetsutvecklare, en bebyggelseantikvarie, två hållbarhets konsulter, en VVS-konsult och två arkitekter där en jobbade som handläggande arkitekt och en arbetade som tillgänglighetskonsult. Utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning som frekvent uppkom under intervjuerna analyserades och kategoriserades in i olika områden. Dessa områden var Energi och miljö, Installationer, Konstruktion, Låga våningshöjder, Fönster och ljusinsläpp, Attraktivitet och flexibilitet samt Kulturhistoriska värden. När utmaningar var kategoriserade i tidigare nämnda områden genomfördes en fördjupad litteraturstudie anpassad efter utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ tillrivning inom dessa områden. Baserat på genomförda intervjuer och studerad litteratur ansågs tre områden vara särskilt utmanande, Låga våningshöjder, Installationer samt Kulturhistoriska värden. Låga våningshöjder var utmanande eftersom det styrs av den befintliga stommen som kan vara svår att justera. Nya lagkrav och människors välmående är viktigt att tänka på där låg våningshöjd motsäger de båda faktorerna. Installationer var utmanande eftersom dagens krav på luftflöde är högre jämfört med förr. Schakt och kanaler behöver expanderas för att anpassas till dagens luftflöden vilket är svårt att få plats med i befintliga byggnader. Installationer har en tydlig koppling till låga våningshöjder eftersom expandering av kanalers dimensioner kräver mer yta mellan bjälklag och innertak. Dagens luftflöden kan dock uppnås genom att byta befintliga system eller utöka antalet fläktrum vilket kan minska påverkan på våningshöjderna. Kulturhistoriska värden utmanade återbruk av byggnader eftersom värden sitter i detaljer som fönster, värme- och ventilationssystem vilket alla är komponenter som kan behöva bytas ut när man ska återbruka en befintlig byggnad. Bevarande av kulturhistoriska värden kan vara svårt att kombinera med ändringar som förbättrar energiprestanda. Bevarande av kulturhistoriska värden hanteras bäst genom att samarbeta med antikvarier tidigt i processen och genomföra varsamma ändringar. Från intervjuer och litteratur framkom att utmaningar inom de resterande områdena var enklare att hantera. Utmaningar inom Energi och miljö var att hantera material och hög energianvändning. Utmaningar inom konstruktion gällde utökade laster vid påbyggnation, vilket kunde hanteras med förstärkning som innebar en stor ekonomisk kostnad. Fönster och ljusinsläpp utmanade återbruk av befintliga byggnader om fönster inte var tillräckligt isolerade eller så små att det blev dåligt ljusinsläpp. Det kunde hanteras genom fönsterbyten eller öppning av fasad, vilket blir kostsamt. Attraktivitet och flexibilitet var utmanande eftersom det finns höga förväntningar från hyresgäster och höga ambitioner hos fastighetsägare för byggnader centralt i storstäder. Fastigheter är anpassade efter specifika behov och därför svåra att förändra efter nya behov genom ombyggnation. Förväntningar kan hanteras genom att fler personer blir informerade om återbruk och att det blir något attraktivt med att nyttja återbrukade byggnader i stället för nyproducerade. Vid nyproduktion av fastigheter kan det vara viktigt att anpassa byggnaderna för att öka möjligheterna till framtida återbruk, till exempel genom för att skapa större flexibilitet i byggnaderna. En samlad slutsats från examensarbetet är att utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning utifrån arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska aspekter i flera fall är inbördes relaterade. Samspelet är viktigt att beakta för att hantering av en åtgärd inte ska riskera att generera konsekvenser i form av nya utmaningar. Examensarbetet föreslår därför att frågan om återbruk som alternativ till rivning måste adresseras med avseende på hur utmaningar utifrån olika aspekter samspelar och därmed bäst kan hanteras. De arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska utmaningar som är svårast att hantera är de som starkt motiverar rivning, baseras på byggnadens delar som är fundamentala, är kopplade mellan varandra, motsäger varandra och utmanar varandra. / There are several reasons why property developers choose to demolish existing buildings in large cities. Land availability in large cities such as Stockholm is limited thus property developers want to be able to offer a modern standard that meets the increased requirements and expectations of tenants. Property owners may therefore want to demolish their older properties in order to be able to design new, more adapted buildings. At the same time, the construction sector accounts for a large part of all waste and all emissions in Sweden. If it is possible to reduce the construction sector's total generated waste by reusing the already built environment, large amounts of emissions can be avoided. However, there is little documented knowledge about reuse in property development where the focus is on reuse of the property's existing building(s), with the aim of utilizing and reusing as much as possible of the "already existing on site". The purpose of the study is to contribute to the overall knowledge about the reuse of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings. With a focus on construction as well as architectural and cultural-historical aspects, the goal is to investigate what challenges exist with the renewal of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings from the 20th century in Stockholm's inner city and discuss how challenges can be managed. To achieve the goals of the study, literature studies have been combined with interviews. An initial literature study was conducted about demolition and renewal at an overall level. The initial literature study was the basis for the interview study. Interviews were conducted with 11 respondents from different professional roles. The respondents consisted of four constructors, a property developer, a building antiquarian, two sustainability consultants, a plumbing consultant and two architects, one of whom worked as an administrative architect, and one worked as an accessibility consultant. Challenges with the reuse of existing buildings as alternatives to demolition that frequently arose during the interviews were analyzed and categorized into different areas. These areas were Energy and Environment, Installations, Construction, Low floor heights, Windows and light entry, Attractiveness and flexibility as well as Cultural-historical values. When challenges were categorized in the previously mentioned areas, an in-depth literature study was carried out adapted to challenges with the reuse of existing buildings as an alternative demolition in these areas. Based on conducted interviews and studied literature, three areas were particularly challenging, Low floor heights, Installations and Cultural-historical values. Low floor heights were challenging as it is controlled by the existing frame which can be difficult to adjust. New legal requirements and people's well-being are important to keep in mind where low floor height contradicts both factors. Installations were challenging because today's requirements for air flow are higher than before. Shafts and ducts need to be expanded to adapt to today's air flows, which is difficult to fit in existing buildings. Installations have a clear connection to low floor heights because expansion of duct dimensions requires more space between floors and ceilings. Today's demands of air flows can, however, be achieved by replacing existing systems or increasing the number of ventilation rooms, which can reduce the impact on floor heights. Cultural-historical values ​​challenged the recycling of buildings because the values ​​can be found in details such as windows, heating and ventilation systems, all of which are components that may need to be replaced when reusing an existing building. Preservation of cultural-historical values ​​can be difficult to combine with changes that improve energy performance. Preservation of cultural-historical values ​​is best handled by collaborating with antiquarians early in the process and implementing careful changes. Interviews and literature showed that challenges in the remaining areas were easier to handle. Challenges in Energy and environment were handling materials and high energy use. Challenges in construction concerned increased loads, which could be handled with reinforcement, which entailed a large financial cost. Windows and daylight challenged the reuse of existing buildings if windows were not insulated enough or so small that there was poor light entry. It could be handled by replacing windows or opening the facade, which becomes costly. Attractiveness and flexibility were challenging because there are high expectations from tenants and high ambitions among property owners for buildings in central cities. Properties are adapted to specific needs and therefore difficult to change according to new needs through redevelopment. Expectations can be managed by more people being informed about recycling and that it becomes somewhat attractive to use recycled buildings instead of newly produced ones. In the case of new construction of properties, it may be important to adapt the buildings for reuse, for example by creating greater flexibility in the buildings. An overall conclusion from the study is that challenges with reuse of existing buildings as an alternative to demolition based on architectural, cultural-historical and constructional aspects are in several cases correlated. The interaction is important to consider so that the handling of a challenge does not risk generating consequences in the form of new challenges. The thesis therefore suggests that the issue of recycling as an alternative to demolition must be addressed regarding how challenges based on different aspects interact and thus can best be handled. The architectural, cultural-historical and construction challenges that are most difficult to deal with are those that strongly motivate demolition, based on the parts of the building that are fundamental, are connected to each other, contradict each other and challenge each other.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.