Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.

Det gränslösa arbetet har kommit att prägla arbetslivet allt mer och innebär en ökad flexibilitet för individen gällande när, var och hur arbete utförs. Denna studie syftar till att undersöka vilka för- och nackdelar individer upplever med det gränslösa arbetet samt hur de hanterar det. Vidare har även studien undersökt hur det gränslösa arbetet påverkar individernas välbefinnande. Studien är genomförd på åtta tjänstemän på ett kunskapsintensivt företag via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Individualiseringsteorin och krav-kontroll-stöd har tillsammans med tidigare forskning inom området använts för att förklara upplevelsen av det gränslösa arbetslivet. Studien visar att det gränslösa arbetet möjliggör en stor frihet i respondenternas flexibla arbetsform genom att de kan styra när och var man vill arbeta, samt att de lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv vilket de anser är positivt. Det gränslösa arbetet medför dock en diffus arbetssituation som bland annat innebär otydliga förväntningar gällande tillgänglighet, vilket upplevs tämligen problematiskt. Vidare framkommer det att respondenterna har en hög arbetsbelastning som bidrar till att de arbetar mycket utöver ordinarie arbetstid. Respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera sitt gränslösa arbete då vissa har ett större behov av att göra en åtskillnad mellan arbete och privatliv än andra. Överlag så upplever respondenterna att de mår bra i sin gränslösa arbetssituation även om den till viss del innebär tendenser till stress och frustration.

Revisionsyrket är en profession kännetecknad av hög arbetsbelastning och tidspress, något som i högre grad karaktäriserar marknadsledande revisionsbyråer. Flertalet studier kring tidspress och hög arbetsbelastning har gjorts, vilka visar att det i många fall påverkar revisorns prestation negativt. Däremot finns även studier som antyder en högre prestation i denna kontext. De motstridiga resultaten kan tyda på att det finns bakomliggande orsaker vilka inte tidigare undersökts och som har betydelse för hanteringen av tidspress och hög arbetsbelastning. Studiens syfte är därför att skapa en mer djupgående förståelse för tidspress bland revisorer. Den teoretiska referensramen indikerar främst att revisorer påverkas negativt av tidspress, samt att kvaliteten på granskningar de utför påverkas negativt. Den visar också att det finns olika personlighetstyper som hanterar olika situationer bättre respektive sämre. Dessutom kan personlighet tillsammans med faktorer som omgivning, erfarenhet och kunskap påverka revisorns professionella skepticism och därmed dennes prestation. Det resultat som insamlats via intervjustudier stämmer till viss del överens med den teoretiska referensramen och slutsatser som kan dras är att vissa personlighetstyper, särskilt samvetsgrannhet, passar bättre in på en revisor. Även omgivning, livssituation och erfarenhet förefaller spela roll i hur revisorer hanterar tidspress. Det är dock svårt att avgöra hur tidspressen påverkar revisionskvaliteten, eftersom definitionen av revisionskvalitet är svår att precisera. Dessutom verkar det föreligga ett förväntningsgap i vad revisorns uppgift egentligen är, vilket försvårar en slutsats angående kvaliteten. / The audit profession is characterized by heavy workloads and time pressure, especially at the market-leading audit firms. Multiple studies regarding time pressure and heavy workloads show that these factors often have a negative impact on the auditor’s performance. However, there are also studies which state that time pressure can lead to better performance. These contradictory results indicate underlying causes not previously investigated which may affect how auditors handle time pressure and heavy workloads. Therefore, the purpose of this study is to create a profound understanding of time pressure among auditors. The theoretical frame of reference indicates that auditors are mainly negatively affected by time pressure and that the quality of the audits they perform are adversely affected. It also shows that people with different personality types handle situations in different ways. Further, it shows that personality as well as other factors such as the work environment, experience and knowledge can influence the auditor’s professional scepticism and thus their performance. The results collected through interviews correspond to some extent with the theoretical frame of reference. The conclusions that can be drawn are that some personality traits, especially conscientiousness, are more suitable for an auditor, but also that the work environment, life situation and experience play a role in how auditors handle time pressure. However, it is difficult to determine how time pressure affects audit quality as the definition of audit quality is hard to specify and grasp. There also appears to be an expectation gap in what the auditor’s tasks really are which makes it difficult to draw a conclusion about the quality.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i forskning visat att en ökad arbetsbelastning skulle kunna ha ett samband till minskad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter vid hög arbetsbelastning.Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt och resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, som erhållits via sökningar i PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats efter Fribergs trestegs analys.Resultat: Analysen av resultatartiklarna genererade i sex kategorier, Positiv omvårdnad trots hög arbetsbelastning, Svårt att uppfylla omvårdnadsbehov, Etiska utmaningar, Grundläggande omvårdnadsbehov kan inte tillgodoses, Patientsäkerheten hotas, Bristande omvårdnadskvalitet. I resultatet framkommer det att patientens omvårdnad inte alltid är i centrum eller att omvårdnaden av patienten inte alltid är säker speciellt under hög arbetsbelastning.Slutsatser: Artiklarnas resultat visade på att sjuksköterskor kan uppleva omvårdnad av patienter som positiv trots en hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor beskrev också omvårdnaden av patienten vid hög arbetsbelastning kunde uppfattas som etiskt utmanande. Det var inte alltid patienter som fick rätt eller behövlig vård. Sjuksköterskor upplevde ofta frustration över att inte kunna ge grundläggande vård eller säker vård till patienter med hög arbetsbelastning. / Background: In research, nurses have shown that an increased workload could be linked to reduced quality of care and patient safety.Aims and objectives: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences of caring for patients at high workload.Method: The work is a general literature review, and the results are based on thirteen scientific articles, obtained through searches in PubMed and CINAHL. The articles have been analyzed according to Friberg's three - step analysis.Result: The analysis of the result articles generated in six categories, Positive nursing despite high workload, Difficulty meeting nursing needs, Ethical challenges, Basic care needs cannot be met, Patient safety is threatened, Lack of care quality. The results show that the patient's care is not always at the center or that the care of the patient is not always safe especially during high workloads.Conclusions: The articles' results showed that nurses can experience patient care as positive despite a high workload. Nurses also described the care of the patient at high workload could be perceived as ethically challenging. It wasn't always patients who got it right or needed care. Nurses often experienced frustration at not being able to provide basic care or safe care to patients with high workloads.

Arbetsrelaterad stress har nu ökat avsevärt i Sverige efter några års nedgång. Särskilt utsatta är de som arbetar inom barn- och familjeenheter på socialtjänsten. Stressrelaterade hälsoproblem bland socialarbetare inom barnavården har kopplats till stora arbetsbelastningar i flera studier. En rapport från Arbetsmiljöverket noterar att ökade arbetsbelastningar ledde till mindre tid för klienter, ökad stress, mer sjukfrånvaro, personalomsättning och att anställda kände att det var svårare att göra ett bra jobb. Detta resulterade i negativa effekter för både klienter och arbetstagarna själva. Syftet med denna studie var därför att undersöka organisatoriska faktorer relaterade till upplevelser av arbetsrelaterad stress hos socialarbetare inom barn- och familjeenheter i två kommuner i Skåne. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta barnavårdsarbetare. Studien belyser de organisatoriska utmaningarna i att hitta balansen mellan arbetskrav och resurser för att minska hög arbetsbelastning och stress. Detta tvingar socialarbetarna inom barn- och familjeenheterna att hitta strategier för att hantera de organisatoriska utmaningarna genom att antingen riskera sin hälsa eller kvaliteten på sitt arbete. Studiens resultat betonar organisationernas personalorientering för att motverka upplevelsen av stress och hög arbetsbelastning. / Work-related stress has now increased significantly in Sweden after a few years of decline. Particularly vulnerable are those who work in child and family units of social services. Stress-related health issues among social workers in child welfare have been linked to severe workloads in several studies. A report from the Swedish Work Environment Authority notes that increased workloads led to less time for clients, increased stress, more sick leave, employee turnover and employees feeling that there is harder to do a good job. Resulting in negative effects on clients as well as the workers themselves. The aim of this study was therefore to investigate organizational factors related to experiences of work-related stress within social workers in child and family units in two municipalities in Skåne. To collect data qualitative interviews were conducted with eight child welfare workers. The study illustrates the organizational challenges in finding the balance between the work requirements and resources to reduce heavy workload and stress. That forces the social workers within the child and family units to find strategies to handle the organizational challenges by either jeopardizing their health or the quality of their work. The study results emphasis the organizations staff orientation to counteract the experience of stress and heavy workload.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.