Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.

Η παρούσα εργασία συνιστά μια προσπάθεια να σκιαγραφηθεί το πολιτισμικό και κοινωνικό κεφάλαιο των εκπαιδευτών και των εκπαιδευτριών ενηλίκων που εργάζονται σε ΣΔΕ, καθώς επίσης να διερευνηθεί η επίδραση του φύλου αναφορικά με την δόμηση αυτών των κεφαλαίων και το πεδίο της εκπαίδευσης ενηλίκων. Για την πραγματοποίηση της έρευνας υιοθετήσαμε ποιοτική μεθοδολογία, αξιοποιώντας την ημιδομημένη συνέντευξη ως εργαλείο συλλογής δεδομένων και την ποιοτική ανάλυση περιεχομένου για την ανάλυση των δεδομένων που συλλέξαμε κατά την ερευνητική διαδικασία. Η θεωρία του Pierre Bourdieu χρησιμοποιήθηκε ως ερμηνευτικό πλαίσιο. Το δείγμα της έρευνάς μας αποτελείται από δώδεκα εκπαιδεύτριες ενηλίκων και έξι εκπαιδευτές ενηλίκων. Τα βασικά συμπεράσματα της έρευνας είναι τα εξής: το έμφυλο habitus επηρεάζει περισσότερο τη σύσταση και τον όγκο του θεσμοποιημένου κεφαλαίου, την αξιοποίηση του κοινωνικού κεφαλαίου στο πεδίο της εργασίας τους καθώς επίσης τις πρακτικές των εκπαιδευτών και εκπαιδευτριών ενηλίκων όσον αφορά την επαγγελματική τους εξέλιξη. Το ταξικό habitus φαίνεται να είναι σε μεγαλύτερο βαθμό υπεύθυνο για το ενσωματωμένο κεφάλαιο των συμμετεχόντων, καθώς επίσης και του αντικειμενοποιημένου κεφαλαίου τους και της δυνατότητας της «πνευματικής κατανόησης» αυτού. / This paper is an attempt to outline the cultural and social capital of male and female adult educators who are working in Second Chance Schools, and to investigate the effect of gender in relation to the construction of these capitals and the field of adult education. To carry out the research we adopted a qualitative methodology, utilizing the semi-structured interview as a data collection tool and the qualitative content analysis to analyze the data collected during the research process. The theory of Pierre Bourdieu was used as an interpretative framework. The sample of our research consists of twelve female adult educators and six male adult educators. The main conclusions of the research are the following: the gendered habitus most affects the composition and volume of the institutionalized cultural capital, the use of the social capital within the field of their work as well as the practices of male and female adult educators regarding their professional development. The class habitus seems to account for the embodied capital of the participants to a greater extent, as well as the objectified capital and the possibility of "intellectual understanding" of this.

Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden. De upplever att deras invandrarskap innebär att de behöver prestera dubbelt så bra i arbete och studier för att en arbetsgivare ska få upp ögonen för dem, för ”varför ska de inte välja svensken framför mig?”. Även bristande kontaktnät innebär ett underläge för invandrarungdomarna jämfört med deras svenska arbetssökande vänner. De förlitar sig inte på att någon förälder eller familjemedlem kommer att kunna hjälpa de få in foten på arbetsmarknaden eftersom de möjligheterna är begränsade. Sammantaget är de överens om att de i rollen som invandrare eller barn till invandrare sitter i en position som innebär att de inte har samma möjligheter som en etniskt svensk har i arbetssammanhang.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessen Författare: Victor Brännfors och Jacob Widgren Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2014-01-02 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell. Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten.   Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw / Titel: We are looking for you! - The competencies role in the recruitmentprocess Authors: Victor Brännfors and Jacob Widgren Seat of learning: Uppsala Universitet Purpose: The purpose of this paper is to provide insight in which competencies employers seek in job applicants within the occupation of recruitment consultants. The paper also aims to identify patterns with regards to which competencies are sought after together. Methodology: The data collection was done by quantitative content analysis of job advertisements taken from the largest swedish employment services database. A total of 80 job advertisements were analyzed and discussed by the theoretical concepts of capital, field and habitus. The earlier research section focused primarily on skills, expertise and Lindelöws competency model. Results: Eleven competencies stood out as most in demand. Of these eleven competencies four were formal competence regarding some sort of educational requirements, experience requirements and proficiency. The remaining eight competencies were informal competencies: Performance-oriented, energetic, relationship-building, oral communication skills, service-oriented, financial awareness, structured and quality-conscious.   Key words: Competencies, Qualification requirements, Capital, Habitus, Field, Lindelöw

This dissertation contributes to our understanding of the ‘class’ and gender dimensions of educational inequality. In doing this, it uses a “structure-disposition-practice” model that is rooted in Bourdieu’s theory of cultural and social reproduction but also draws from the theoretical formulations of subsequent sociologists to elaborate on the core concept, habitus, and make it more amenable to quantitative analyses. Habitus is a socialized set of dispositions that shapes how individuals orient to the social world, including their perception of their life chances and corresponding styles of thought and behaviour. The model posits that students’ habitus is a formative influence on how they react to their educational environments and affects their academic achievement. Furthermore, students’ habitus is affected by both their social ‘class’ and their gender, and these ‘class’ and gender differences help explain ‘class’ and gender disparities in educational achievement. Working with multilevel Canadian data from the linked PISA-YITS surveys, this study uses structural modeling to examine the relationships between family socioeconomic status, sex, habitus, academic practices, and academic achievement. As well, school contextual effects are included. A number of the findings were consistent with hypotheses. Most notably, the results provide some evidence that students’ family SES significantly affects their habitus and that their habitus significantly affects their academic achievement. For the most part gender differences in the model were modest, but a few differences were evident: the boys outscore the girls in math and science while the girls excel in reading, students’ SES has a relatively stronger effect on the girls’ academic achievement than on the boys’ achievement, while students’ habitus affects the boys’ academic achievement more strongly than the girls’ achievement. Finally, the average SES of the schools students attend affects both the boys’ and the girls’ academic achievement, but this effect is stronger for the boys, and the effect of the boys’ habitus on their academic achievement diminishes slightly as the average SES of the schools they attend increases; no such contextual interaction was evident for the girls. Overall, the results of this study give qualified support to Bourdieu’s framework and the potential of habitus and the “structure-disposition-practice” model to help us understand ‘class’ and gender differences in academic achievement.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar.   Metod Då studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget.   Resultat Det framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera. Detta avspeglas bland respondenternas deltagande i friskvårdssatsningen. Vidare verkar majoriteten av respondenterna uppleva att det är tidsbrist som bidrar till det låga deltagandet. Tidigare erfarenheter i form av habitus och kapital påverkar de anställda utifrån dem själva men även utifrån den rådande arbetskulturen.   Slutsats Då företaget är ett dotterbolag under ett större moderbolag är deras friskvårdssatsning baserat på moderbolagets friskvårdspolicy. Denna policy är inte anpassad efter de arbetsuppgifter och arbetstider som de anställda på dotterbolaget har. På grund av detta kan vi dra slutsatsen att friskvårdssatsningar bör anpassas utifrån dem anställda och rådande arbetsförhållande på ett företag. Ett friskvårdssatsande företag bör utgå från de anställdas habitus och kapital för att och anpassa aktiviteterna därefter.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen. Resultatet från studien visar att lärarna tycker att likabehandling är viktigt och att det främst är genom sitt språkbruk som eleverna beter sig illa mot varandra. En del elever har inte för avsikt att skada någon annan, men kan inte förstå konsekvenserna av sitt beteende. Lärarnas erfarenheter och kompetens inom likabehandling har stor betydelse för hur de arbetar med detta. Två vanliga arbetssätt är att skapa gemenskap och att samtala med eleverna om likabehandling. För att skolans gemensamma likabehandlingsarbete ska förbättras måste samarbetet mellan lärare inom olika ämnen bli bättre, det är både lärarna och elevrådsstyrelsen överens om.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.

This dissertation contributes to our understanding of the ‘class’ and gender dimensions of educational inequality. In doing this, it uses a “structure-disposition-practice” model that is rooted in Bourdieu’s theory of cultural and social reproduction but also draws from the theoretical formulations of subsequent sociologists to elaborate on the core concept, habitus, and make it more amenable to quantitative analyses. Habitus is a socialized set of dispositions that shapes how individuals orient to the social world, including their perception of their life chances and corresponding styles of thought and behaviour. The model posits that students’ habitus is a formative influence on how they react to their educational environments and affects their academic achievement. Furthermore, students’ habitus is affected by both their social ‘class’ and their gender, and these ‘class’ and gender differences help explain ‘class’ and gender disparities in educational achievement. Working with multilevel Canadian data from the linked PISA-YITS surveys, this study uses structural modeling to examine the relationships between family socioeconomic status, sex, habitus, academic practices, and academic achievement. As well, school contextual effects are included. A number of the findings were consistent with hypotheses. Most notably, the results provide some evidence that students’ family SES significantly affects their habitus and that their habitus significantly affects their academic achievement. For the most part gender differences in the model were modest, but a few differences were evident: the boys outscore the girls in math and science while the girls excel in reading, students’ SES has a relatively stronger effect on the girls’ academic achievement than on the boys’ achievement, while students’ habitus affects the boys’ academic achievement more strongly than the girls’ achievement. Finally, the average SES of the schools students attend affects both the boys’ and the girls’ academic achievement, but this effect is stronger for the boys, and the effect of the boys’ habitus on their academic achievement diminishes slightly as the average SES of the schools they attend increases; no such contextual interaction was evident for the girls. Overall, the results of this study give qualified support to Bourdieu’s framework and the potential of habitus and the “structure-disposition-practice” model to help us understand ‘class’ and gender differences in academic achievement.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang. Det döljer sig bakom olika kommentarer, blickar, konstig stämning, en vetskap om hur någon annan äter, olika normer i grupper, samt samhällets konstruktion av normer och stereotypa bilder. Det mest centrala för valet av mat verkar vara hur individen formas under uppväxten samt vilka sociala koder, normer samt regler som gäller i sammanhanget för tillfället. Vidare visade resultatet att ett indirekt grupptryck formas under uppväxten, vilket kopplas till Bourdieus teori, habitusbegreppet. / A large part of everyday life consists of eating in different social contexts in which choices all the time will be based on how and what to eat. The purpose of this study was to investigate how young people perceive that there is a direct or indirect peer pressure that can affect choice of food in different social contexts, and how peer pressure can look. In the study, five respondents aged 17-25 were interviewed. The results showed that there is a direct peer pressure in form of direct comments on how and what someone eats. The results also showed that an indirect peer pressure comes in different contexts. It hides behind various comments, looks, strange atmosphere, knowledge of how someone else eats, various standards groups, and society's construction of norms and stereotypes. The most central to the choice of food seemed to be how the individual is formed during childhood as well as the codes, norms and regulations that apply in the context of the moment. Furthermore, the results showed that an indirect peer pressure formed during childhood, which is linked to Bourdieu's theory of habitus