Research has shown that the lgbtq community not always feels included and represented in the library’s collections and services. In the last 10 years the public libraries in Sweden have started active work towards the lgbtq community in changing this exclusion byengaging the lgbtq community in library services. One way to do that is to make the libraries undergo a process to get a lgbtq-certificate which many libraries in Sweden have done. The libraries in Umeå and Västerbotten have undergone a lgbtq-certificate process that recently hasbeen completed. This study has examined how the librarians in Umeå have experienced the process of getting the certificate. The result shows that libraries through their democratic mission have good pre-conditions to work towards lgbtq-people. The librarians experience that their knowledge about lgbtq has improved during the process, and the knowledge is expressed through increased insights about the needs of the community. The challenge the libraries in Umeå have after the process of getting the certificate is to manage the knowledge inside the organizations. The results show that there has been an increased cooperation between the libraries in Umeå in how they should work towards the lgbtq community, and that the work is less bounded to one person. The libraries now must work on how to manage the knowledge acquired as a result of the certificate process in each library in an effective way.

The purpose of this essay is to examine religious themes in the novel The Well of Loneliness by author Radclyffe Hall. The novel has been analysed using a hermeneutic method, with focus on the religious world picture of the novel and the faith of the lgbt characters. Conclusions regarding the religious world picture is a world where God is closely linked to nature. All humans, including lgbt people, are a natural part of his creation. The hatred towards lgbt people can be traced to humans, not God. The novel centers around the religious beliefs of lgbt people outside the realm of institutional religion. Their religious beliefs are often closely linked to their lgbt experiences, and characterized by belief in a god who does not condemn them. Their close relationship to nature can be interpreted as a part of their relationship to God.

The aim of this study is to get a picture of how communities in the Swedish church, more precisely in Växjö diocese, work with LGBTQ questions. Furthermore, this study pays attention to the different factors that might have affected this work over the years, and I will also investigate if the work with LGBTQ questions differ between the communities I have picked for this study. To conduct this study, a qualitative method is used in form of semi-structured interviews. This study uses Goffman’s theory of stigma, as well as Foucault’s theory of power, as a theoretical framework to analyse the collected data. The result shows that although there are no specific guidelines in how the communities are supposed to work with the LGBTQ questions, work is underway in the diocese of Växjö. For instance, in connection to the annual Pride-festival, the communities try to engage themselves by showing that there is an acceptance towards LGBTQ-persons within the Swedish church. The result also shows that there are some specific factors that affect the work related to LGBTQ questions, such as the fact that gay marriages are legal by law in Sweden.

Bakgrund: HBTQ-personer har sämre hälsa och söker sig mer sällan till vården än övriga befolkningen. Att bli vårdad kan vara en tillräckligt stressfylld erfarenhet utan att behöva dölja en del av sitt liv. Sjuksköterskan har lagar, etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till vilka innefattar lika vård till alla oberoende könstillhörighet och sexuell läggning. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonals bemötande inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. 24 artiklar kvalitetsgranskades varav 14 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån HBTQ-personers upplevelse av vårdpersonals bemötande identifierades olika kategorier; individanpassad vård, kommunikation, upplevelser av vårdpersonalens kunskap och vårdpersonalens förhållningssätt. Inom varje kategori lyftes det som påverkar bemötandet både positivt och negativt. Genomgående i arbetet ansågs vårdpersonal i många fall visa på hetero- och könsnormativitet. Konklusion: Upplevelserna av bemötandet i vården var av både negativ och positiv art. De negativa vårdupplevelserna innefattade bland annat bristande hänsyn och felaktiga antaganden samt användandet av hetero- och könsnormativt språk. Vårdpersonal kan underlätta vårdupplevelsen genom att applicera personcentrerad vård, god kommunikation, förförståelse och ett öppet förhållningssätt till vårdmötet. Dessa beståndsdelar identifierades som ett positivt bemötande.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material. Lärarna anser att de läroböcker som finns är heteronormativa och därför används böckerna inte i undervisningen, lärarna menar att undervisningens innehåll till stor del utgår ifrån eleverna.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete och sitt förhållningssätt kring mångfalden i utbildningen med fokus på regnbågsfamiljer. Frågeställningarna som valts ut för att syftet ska besvaras är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med att synliggöra mångfalden i förskolan med fokus på regnbågsfamiljer? Vad anser pedagoger att det kan bli för konsekvenser om mångfalden i förskolan inte tas tillvara på? I studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger ifrån HBTQ– certifierade förskolor. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån hermeneutiken. Resultatet visade på ett arbetssätt där pedagogernas förhållningsätt var i fokus. Vikten av att reflektera över material, miljön samt språkbruk visade sig vara gynnsamt för inkluderingen av regnbågsfamiljer i utbildningen. Resultatet påvisade även olika konsekvenser av att inte inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen samt de positiva konsekvenser som det medför. Resultatet belyser betydelsen av att redan i förskolan arbeta med att bryta normer i samhället.

Bakgrund: Homo-, bi-, trans- och queerpersoner (HBTQ-personer) är en grupp människor som inte är heterosexuella eller identifierar sig med det kön de fötts med. HBTQ-personer är således människor som har en sexuell läggning eller könsidentitet annat än heteronormen. Denna norm beskriver att utgångspunkten för människors sexualitet och könsidentitet är att alla förväntas vara heterosexuella. Det är konstaterat att HBTQ-personer i större omfattning riskerar att drabbas av ohälsa. Att uppmärksamma HBTQ-personers erfarenheter inom hälso-och sjukvården är viktigt för att se till att kunskapen, medvetenheten och slutligen omvårdnaden av HBTQ-personer blir bättre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien omfattar 11 artiklar om HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården. Av dessa använde en mixed method, av resterande hade åtta en kvalitativ ansats och två hade en kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande litteraturstudie visade att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter kring sjukvårdspersonalens bemötande, kunskap och förståelse samt kommunikation. Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom det att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården. En ökad kunskap och medvetenheten hos sjuksköterskor och sjukvårdspersonal behövs kring HBTQ-frågor, för att HBTQ-personer ska uppleva ett positivt bemötande.

Bakgrund: Varje människa har rätt att bli behandlade lika, oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer känner ofta att de visar sig själva på ett mer blottande sätt när de är i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför undviker de att söka hjälp för sina problem av rädsla för att bli diskriminerade. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters bemötande av hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio artiklar valdes ut. Resultat: Resultatet visade att en tillåtande attityd, nyfikenhet, inadekvat utbildning och osäkerhet vid omvårdnad av hbtq-personer var faktorer som påverkade sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters behandling av hbtq-personer. Diskussion: Fler hindrade än främjande faktorer påvisades vilket kan vara ett tecken på att det behövs mer arbete med attityderna kring omvårdnaden av hbtq-personer. Mer utbildning inom ämnet behöver inkluderas under sjuksköterskeutbildningen och vidare ute på arbetsplatserna. Mer utbildning kan ge en mer tillåtande och nyfiken attityd vilket kan resultera i mindre osäkerhet i att bemöta hbtq-personer.

No description available.