The prevalence of rainbow flags and rainbow shelves, shelves with LGBTQ literature, makes one wonder if it is a sign of a seemingly ubiquitus LGBTQ-knowledge among librarians at public libraries. My thesis is a theme-based analysis using knowledge management as theory with the aim to capture how libraries mangage their LGBTQ-knowledge and why they do it in these certain ways. After categorizing the data according to the SECI-model I found that a certain way of managing knowledge is used in excess by the librarians I interviewed. The SECI-model describes it as ´socialisation´ which means to use tacit knowledge and creating new tacit knowledge. In my analysis of why that is the case it becomes apparent that the managing of LGBTQ-knowledge is a responsibility taken by individual librarians with interest in the LGBTQ-question. With what seems to be insufficient support by the management it is up to the individuals to manage LGBTQ-knowledge through ´socialization´ which is a fast and effective way of transferring knowledge.

The aim of this thesis is to comprehend RFSL’s concept of LGBTQ-certification, and how different public libraries all around Sweden perceive this certificate and later on applies it to their actual work. Also, my thesis will examine the ways in which RFSL’s certification and education is portrayed by the libraries referred to. This will mainly be done by an analysis of the libraries social media (here:Instagram) but also how the full concept is conveyed in daily press. The notion of certification as a social regulation will be deconstructed and construed as well. The thesis discovers three recurring themes in articles from the Swedish daily press. The three recurring themes are identity, treatment and expense. The first theme, identity, illustrates how the journalists and the library staff are talking and forming the LGBTQ identity. The second theme, treatment of library patrons, shows how the librarians are concerned about how to meet LGBTQ-people who visits the library. Hence the LGBTQ-people need a different approach the “the ordinary library user”. The third and last theme, expense, discusses how a majority of the articles talks about the certification like an investment. From the libraries Instagram accounts another three themes were discovered. These themes were celebrating the certification, books with LGBTQ-themes and Pride. The first theme, celebrating the certification, is portraited with rainbow cakes, balloons and a festive atmosphere. The second theme found from the libraries Instagram accounts are pictures of books with a LGBTQ-theme. The third theme from Instagram is Pride. Here the libraries are po

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. <strong>Diskussion:</strong> Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. <strong>Slutsats: </strong>Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.</p>

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. Diskussion: Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. Slutsats: Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Rainbow shelves, shelves with a LGBTQ theme, are becoming popular in Swedish libraries, and may have been created to counteract the poor indexing of the fiction with LGBTQ themes. The purpose of this thesis is to examine how the books on this shelf are indexed in one Swedish library. In order to do so we first examine the subject headings list used to index fiction to see what LGBTQ subject headings there are and if they are lacking in any way. Then we examine the representation of these subject headings on the rainbow shelf to see how the shortcomings of the list influence the indexing. We also do a content analysis on the books found to have no LGBTQ subject headings to examine why they have been placed on the shelf. Are there shortcomings in the indexing of these books? We use queer theory to suggest that the shortcomings of the indexing is caused by the underlying heteronormativity of our society. We find that many LGBTQ words are not represented in the subject headings list and that heteronormativity is predominant but only made visible through what does not conform to the norm. The most prevalent LGBTQ subject headings in the rainbow shelf are those concerning homosexuality, while bisexuality and transgender subject headings are barely used at all. We find that the indexing of the books without LGBTQ terms in many cases is lacking, but in others it is a question of how you choose to interpret the book.

I skolans styrdokument står att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller sexuell läggning, och att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om läromedel i ämnet engelska för grundskolans senare år utifrån aspekterna genus och heteronormativitet. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ, tematisk analys, och resultaten av studien visade att det finns en uppdelning mellan vad som är manligt och kvinnligt i läromedlen. Det visade sig också att heteronormativiteten bekräftas genom att HBTQ-personerna i läromedlen är få, att deras sexualitet diskuteras specifikt medan heterosexualiteten inte diskuteras och därmed tillåts bli förgivettagen, samt att de texter som handlar om HBTQ-personer i stort handlar om de olika problem som de ställs inför på grund av sin sexualitet. Slutsatsen blir att läromedlen är problematiska på flera sätt, och att de lärare som använder dem behöver vara medvetna om det.

Tidigare forskning visar att HBTQ-personer uppfattar stress och lider av psykisk ohälsa i samband med komma ut-processen. Syftet med studien är att utforska hur HBTQ- personer uppfattar förväntningar i komma utprocessen och undersöka vilka effekter dessa förväntningar har på komma utprocessen. Studien är kvalitativ och genomförd via semistrukturerade intervjuer och studiens urval är 6 homo- och bisexuella personer i varierande åldrar från 18 år. Studiens empiri analyseras via av en kvalitativ analysmetod. Tidigare forskning och empiri från intervjuer ligger till grund för resultat och analys. Studiens resultat visar på att det bland intervjupersonerna inte finns några mönster på hur förväntningarna uppfattas i komma ut-processen. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar både tilldragande och frånskjutande faktorer som försvårar och möjliggör komma utprocessen. Trygga miljöer, positiv respons och normalisering av intervjupersonernas egna sexuella läggning möjliggör komma ut processen. Rädsla, oro och utsatthet är faktorer som försvårar. Resultatet visar också att stigmatisering, heteronormer och sammanhang problematiserar komma utprocessen. Behovet för intervjupersonerna att komma ut påverkas av sammanhang, normer och attityder. Intervjupersonerna uttrycker både negativa och positiva uppfattningar om förväntningar i samband med att komma ut.

I den här studien undersöks hur pedagoger arbetar med hbtq-frågor i förskolans verksamhet. I Sverige finns ett fåtal hbtq-certifierade förskolor och syftet med studien är att belysa hur hbtq- certifierade pedagoger arbetar i jämförelse med pedagoger som inte är certifierade. Studien belyser pedagogers kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt kring hbtq-frågor i arbetet med att främja likabehandling. Jämställdhetsarbete ska enligt förskolans styrdokument vara en ständigt pågående process i förskolan. I takt med att olika typer av familjekonstellationer ökar, behöver personal i förskolan öka kunskaperna kring hbtq-frågor och normer för att kunna bemöta alla familjer på ett inkluderande sätt.  En kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer har använts för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar i likhet med tidigare forskning att det är viktigt att ha kunskap om hbtq-frågor för att kunna bedriva en verksamhet där alla familjer känner sig representerade och inkluderade. Den största skillnaden vi sett i vår studie är att de certifierade pedagogerna gav mer uttömmande svar och uttryckte ett mer medvetet arbets- och förhållningssätt än de icke-certifierade. De icke-certifierade pedagogerna beskriver att arbetet kring hbtq-frågor kan se olika ut på förskolans respektive avdelningar och att de inte har ett gemensamt arbets- och förhållningsätt. / This study examines how educators address matters regarding lgbqt issues in the preschool setting. There are a number of lgbqt-certified preschools in Sweden and the aim of this study is to compare how certified and non-certified educators differ in their approaches. The study highlights educator’s knowledge of, and approaches to handling lgbqt issues in their work towards promoting equality. According to preschool guidelines, the work for equality should be a continuous process. Given the increasing prevalence of non-nuclear families, preschool staff need to further their understanding of matters regarding lgbqt issues and norms in order to treat all families in an inclusive manner. A qualitative approach using two focus groups has been used to answer our research question. The findings from the focus groups show, in accordance with previous research, that awareness of lgbqt issues is important for preschools to ensure all families feel represented and included. The biggest difference found in this study between certified and non-certified educators was that the former were able to give more comprehensive answers and showed evidence of a more deliberate approach towards working with lgbqt issues. Non-certified educators described the work surrounding lgbqt issues as non-uniform across the different sections of the preschool and lacking a common approach.