The aim of the study was to find in what way people who identify as LGBTQ find themselves viewed and represented in Swedish libraries. The purpose was to reach the experiences of these individuals, and through a series of questions to find out how they experienced the work libraries did in regards to LGBTQ books and activities. A survey was sent out to people connected in some way to LGBTQ in order to get answers. After that the analysis was largely based around Judith Butler’s theories on heteronormativity and the matrix she constructed from these theories. The result showed that the respondents often did not feel represented at the libraries, and activities together with social media posts towards LGBTQ were seen as limited.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hbtqi-arbete på gymnasiebibliotek, och hur faktorer som normer, fysisk yta och samarbeten med skolverksamheten kan påverkadetta arbete. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer av bibliotekspersonal, medfokus på bibliotekspersonalens egna upplevelser av och reflektioner över sitt arbete medhbtqi. Vi ställer frågorna hur bibliotekspersonalen arbetar normbrytande vidgymnasiebiblioteken, hur de arbetar med synliggörandet av hbtqi-medier, och hur deupplever samverkansarbetet med skolornas lärare gällande hbtqi. Resultaten visar att rådandenormer skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket påverkar hbtqi-arbete i gymnasiebiblioteken. Dessa normer, samt fysisk yta, påverkar synliggörandet av hbtqi-medier och leder i sin tur tillatt även synliggörandet ser olika ut mellan de undersökta gymnasiebiblioteken. Presentationen av hbtqi-medier diskuteras utifrån begreppen inkludering och exkludering. Studien belyser även utmaningar med samverkansarbetet mellan yrkesgruppernabibliotekspersonal och lärare.

Denna kunskapsöversikt är skriven för att diskutera hur HBTQ implementeras i skolan. Till hjälp har vi använt oss av två frågor som vi anser kommer att hjälpa oss att komma fram till ett kvalificerat svar. Dessa frågor lyder, hur undervisas ämnet sex och samlevnad för elever i de tidiga årskurserna i dag? Hur kan HBTQ inkluderas i undervisning? För att sedan kunna svara på dessa frågor så genomfördes en informationssökning där flera artiklar lästs. För att komma fram till de bäst lämpade källorna för detta arbete användes olika kombinationer av sökord. Denna informationssökning gjordes med hjälp av sökmotorer som Libsearch, Taylor & Francis Online, Education Research Complete via EBSCO och tidskriften Sex Education. Detta gav en bred grund att bygga arbetet på. Utav alla de källor som hittats valdes sedan 15 huvudkällor att basera vårt arbete på. Resultatet visar att lärare upplever en osäkerhet till undervisningen när det gäller HBTQ. Detta eftersom det inte tydligt står i läroplanen, och som lärare är det lättare att det finns led i läroplanen om just HBTQ. Resultatet visar även att lärare känner sig oförberedda att undervisa om just HBTQ. Kunskapsöversiktens slutsats är följaktligen att lärare saknar kunskap när det gäller HBTQ och därför är det inte något som aktivt finns med i undervisningen.

Bakgrund Forskning visar att homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner har sämre hälsa i jämförelse med den övriga befolkningen. Orsaken till ohälsan är att de i större utsträckning än andra utsätts för fördomar, diskriminering och våld. Personer som avviker från den rådande heteronormen, löper en större risk att utsättas för olika stressfaktorer som diskriminering och negativt bemötande vilka har visat sig förekomma inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården riskerar därmed att hindra HBTQ-personer från att få rätt vård och bidrar till en försämrad hälsa hos denna grupp. Syfte Syftet var att beskriva HBTQ-personers upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårds- personal. Metod Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och Pubmed granskats och analyserats utifrån litteraturöversiktens syfte samt presenterats i en matris. Resultat Resultatet visade att mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas både positivt och negativt vilket representeras genom de fyra övergripande teman som identifierades: heteronormativitet, kunskap, diskriminering och fördomar, samt interaktion. Slutsats Majoriteten upplever positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Det förekom negativa möten som kan anses bero på den rådande heteronormativiteten som resulterar i okunskap och diskriminering. Detta kan i sin tur orsaka ökad ohälsa hos denna redan utsatta grupp.

The essay aims to make a theoretical analysis of the consequenses from violence and its constitution of the subject. With the background of vulnerability for transgendered bodies in prostitition the analysis consist of the discussing reasons for the problematic capability to exit prostitution safely while still being able to dream of a social future life, and further the essay attempt to contribute with a discussion of how the mechanics of violence has fatal impacts for these vulnerable bodies. Conclusively, I will adress the importance of a more poststructural understanding of repercussions of violence to be able to offer an adequate social support. With the basis of a queer perspective of the ontology of death, primarily based on Judith Butler and Martin Heidegger, I will suggest a more radical erotogenizing of the body to constitute itself rather than on the basis hegemonic conventions.

The aim of this thesis is to investigate how Swedish public libraries work with LGBTQ-subjects and issues, map out thoughts and attitudes of librarians in these libraries regarding specific LGBTQ shelves, also known as rainbow shelves, as well as examine how many libraries use these rainbow shelves. The study was conducted through an online survey which was sent to 428 Swedish public and integrated school libraries, and the results were analyzed using thematic analysis against a theoretical framework of queer theory. The results showed that a small majority of public libraries have chosen not to implement rainbow shelves, with many finding them excluding and discriminating with risks of outing LGBTQ-persons. Those with shelves found them to be easier to use for personnel and users, and was a powerful tool to show inclusivity toward the LBGTQ-community. Author talks, exhibits, book tips, reading lists and book clubs were the most common ways of working with the subject regardless of whether the library had rainbow shelves or not. Those with rainbow shelves were however more likely to label their LGBTQ materials, while the majority of those without the shelves didn’t label them at all, and if they did, they did so through the subject headings. The study also showed that the library staff is just as important as the library’s policies when it comes to furthering the development on social justice and LGBTQ-issues. The findings of this study show that discussions about LGBTQ-issues are prevalent public libraries and that through those the library can keep its legacy of social change alive.

We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality. We have made qualitative interviews with four students. The conclusion of this essay is, among other things, that our informers is not satisfied with the gender perspecitve at their education. The interviewed students inform that some teachers do not want to, or does not have the knowledge to talk about gender, in a way that satisfies them. Some of the students express that this leads to exclusion and discrimination of GLBT-persons at the education. They problematize this and ask for an intersectional- and norm critical perspective at their education. The society and our education as a part of the society, is permeated by heteronormative structures. These structures are needed to be pointed out and reflected on. We believe that social workers need this knowledge in order to do a good job and not to reproduce norms and discriminate.

Sexualitet är en betydelsefull del av människan. Emellertid har diskursen sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning hamnat på efterkälken. Nationella riktlinjer, såsom LSS-lagen berör inte sexualitet och relationer vilket kan leda till en osäkerhet hos personal att hantera dessa frågor. Därmed har syftet med uppsatsen varit att få en inblick i hur personal reflekterar och arbetar med frågor kring sexualitet i sina verksamheter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal som arbetar och möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den empiriska datan analyserades därefter med stöd av teoribildningen socialkonstruktivism. Resultaten visade att personal för en positiv och tillåtande reflektion av sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga har fyllt tomrummet av policys på nationell nivå genom att framarbeta lokala policys i kommunerna. Arbetet kring sexualitet fokuserar på utbildning av såväl brukare som personal. Det ses som önskvärt att arbeta vidare kring fler mötesplatser för persongruppen. Slutligen ses en stöttande ledning som en förutsättning till att föra arbetet kring sexualitet framåt. / Sexuality is a very important part of a human being. Despite that, people with intellectual disabilities don’t have the same opportunities for sexuality as others. National guidelines, such as the Swedish law LSS, do not concern sexuality and relationships which can make the personnel insecure to manage these questions. That leads us to the purpose of this paper, to gain an insight into how personnel reflect and work on issues of sexuality in their practical performance. Four semi- structured interviews were conducted with staff working and meeting people with intellectual disabilities. The empirical data was then analyzed by the theory of social constructivism. The results showed that staff have a positive and permissive attitude to sexuality in relation to people with intellectual disabilities. The personnel have filled the gap of policies from the national level by developing local policies in the municipalities. The work with sexuality focuses on education of both users and staff. It is considered desirable to continue working with more meeting places for the group. Finally, a supportive leadership is a prerequisite for developing the work with sexuality even further.

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln. Enligt tidigare forskning har transpersoner sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, och enligt lag så har de, som alla andra, rätt till en god och säker vård. Studien utförs med den teoretiska referensramen Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt kärnkompetensen personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som analyserar kvalitativa studier med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Många transpersoner upplever både direkt och indirekt diskriminering från vårdpersonal. På grund av detta har många starka känslor kopplade till vården, och en del har även skjutit upp eller låtit bli att söka vård. Det upplevs även finnas en kunskapsbrist hos vårdpersonal, och många transpersoner känner att de själva behöver utbilda vårdpersonal de möter. Det framkommer även bekräftande upplevelser och idéer. Slutsats: Mer utbildning om transpersoner behövs för att vårdpersonal ska kunna ge dessa personer en god och personcentrerad vård. Det är även viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om diskriminering, så att de kan upptäcka tecken och stå upp för sina patienter.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är:Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet. Hur arbetar förskolan med likabehandling samt jämställdhet, och hur det avspeglas på barnen i förskolan. Efter dessa intervjuer analyserade vi svaren från barnen och pedagogerna, vi utgick från teorier som Piagets samt Foucault. Vi använde även annan tidigare forskning och andra teorier, som ni kan se i dessa kapitel. Under tiden av vår undersökning såg vi att förskolorna arbetar med våra frågeställningar, mer eller mindre. Skillnaderna vi såg var att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer. / During the spring semester examined how nursery practitioners with questions about different family and how children express themselves on the topic.To get a clear picture of preschool, we chose to observe their environment before we started the interviews with the children and teachers. We have used out qualitative research when we brought semi-structured interviews with six teachers and four group interviews with children. The questions that we used out are:What is a family for the children? What are teachers' thoughts about values ​​and standards, and how they are working to get it into preschool. How do preschool with equality of treatment and equality, and how it reflected on the children in the preschool.After these interviews, we analyzed the responses of the children and the teachers, we based theories of Piaget and Foucault. We also used other previous research and other theories, as you can see in these chapters.During the time of our survey, we saw that preschools are working on our issues, more or less. The differences we saw was that the children in the preschools who have worked more actively with rainbow families have a greater understanding that there are different family constellations.