Two subjects which have grown constantly larger due to globalization are diversity and LGBTQ. This can be seen since people with different sexualities, religions, ethnicities and much more have become more visible in Sweden. Therefore, one can ask oneself how diverse the literature is at public libraries, especially if a certain genre such as LGBTQ is placed at a special section called rainbow shelves. This issue will be examined in this study. To show how important it is to include and acknowledge everyone and not only some groups, social recognition by Axel Honneth has been chosen as the theory of this paper. In order to see how diverse the literature in rainbow shelves are, a qualitative content analysis, based on four different semi-structured interviews with four different individuals, has been made. Only librarians from libraries which have rainbow shelves has been interviewed, but they were spread all over Sweden, from north to south. The interviews took place during April 2018. The result shows that the libraries have diverse LGBTQ-literature to a certain degree. They can only purchase as much diverse LGBTQ-literature as exists and unfortunately, there is not much diverse LGBTQ-literature available. Due to this, the four public libraries cannot acknowledge individuals who are not included in the white normativity or western standards. The discussion revealed that the rainbow shelves of the participating libraries do not represent a greater diversity. However, there are rainbow shelves where diversity is more represented than in other rainbow shelves. It was also found that there is a limited amount of multilingual LGBTQ-literature and that it is complicated to find. Not enough multilingual LGBTQ-literature is published to enable public libraries to find and make this available to a wider extent. All participating libraries work in some way to support the diversity of the rainbow shelves and make them more representative. This work is mainly done by getting inspiration from other libraries’ rainbow shelves or by searching for diverse LGBTQ-literature.

Med intervjuer som metod syftar denna uppsats till att undersöka hur en hbtqsatsning på ett folkbibliotek kan se ut och vilka tankar och idéer som ligger bakom den. Syftet uppfylls dels genom en kartläggning av hbtq-satsningar på de fyra studerade folkbiblioteken och dels genom en analys av de intervjuade bibliotekariernas berättelser om hur de motiverar sitt arbete med hbtq-frågor. I analysen används begreppet uppdragslogik som ett sätt att förstå bibliotekariernas resonemang kring sitt hbtq-arbete. Kartläggningen av hbtq-satsningarna visar att vanliga arbetsmetoder är att sätta upp särskilda regnbågshyllor, att ha programpunkter med hbtq-innehåll och att synliggöra hbtq-resurser på webben. Att ha dubbla exemplar av hbtq-medier är ett vanligt tillvägagångssätt för att försöka tillgodose låntagarnas eventuella behov av anonymitet och samtidigt undvika osynliggörande av dessa resurser. Frågan om bemötande är något som flera av respondenterna har stort engagemang för. Analysen av bibliotekariernas berättelser om sitt hbtq-arbete kommer fram till att de intervjuade bibliotekarierna kan sägas agera utifrån en gemensam uppdragslogik där hbtq-frågor ses som viktigt för att uppfylla bibliotekets uppgift att vara en plats som är öppen för alla. Ett normkritiskt perspektiv lyser igenom där respondenterna ger uttryck för en uppfattning om att hbtq-frågor hör ihop med andra kategoriseringar som eventuellt kan leda till diskriminering, såsom kön, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga. Denna uppdragslogik kolliderar ibland med kollegornas uppfattning om vad biblioteket bör prioritera för att uppnå sina mål och vad som utgör dessa mål.

Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.

Då forskningsläget visar sex- och samlevnadsundervisning heteronormativ och därav inte inbjuder HBTQ-personer att delta i denna på ett meningsfullt sätt, har vi valt att utföra en diskursanalys på fem läromedel i biologi och dess tillhörande sex- och samlevnadsavsnitt. Eftersom läromedel har en stark position i klassrum vill vi undersöka ifall dessa framskrivs ur ett heteronormativt alternativt icke-heteronormativt perspektiv. Detta görs genom att använda ett queerteroretiskt perspektiv som teoretiskt ramverk, vilket innebär att särskilja biologiskt kön, socialt kön och sexuellt begär. Resultatet visar på hur urvalet verkar inom fyra identifierade resultataspekter, varav den första är hur de fysiologiska aspekterna av pubertet beskrivs utifrån två kön – ”kvinna” och ”man”. Den andra resultataspekten representeras av hur befruktningsprocessen antas bestå av ett samlag mellan en ”kvinna” och en ”man” och hur detta framskrivs som det ensamma tillvägagångssättet för reproduktion. Tredje resultataspekten lyfter hur identitet och sexualitet ses som någon icke-definitivt och hur detta kan vara föränderligt över tid och den sista aspekten berör hur det biologiska könet antas vara i samklang med det sociala könet.

Denna studie behandlar hur dansbaserad gruppträning kan utmana rådande heteronormer inom motionsidrotten. I dagens samhälle finns en tydlig hälsoklyfta inte bara mellan kvinnor och män utan även mellan de som faller in under heteronormen och de som bryter mot den. HBTQ-personer saknar arenor för fysisk aktivitet där de känner sig trygga och välkomna vilket leder till att träningen uteblir och en negativ inverkan på deras fysiska , psykiska och sociala hälsa.  Genom en autoetnografi har jag som forskare använt queerteorin för att utmana heteronormativa stereotyper vid skapandet av ett gruppträningsbaserat danspass. Under den kreativa processen har jag fört dagbok och reflekterat över de val som gjorts. Danspasset är inspirerat av modern dans och poängen har varit att hitta koreografier som upplevs könsneutrala eller åtminstone utmanande av heteronormen. Fokus landade på en pedagogik som motarbetade det heteronormativa och som med rörelser utmanade stereotypiska könsindelningar som maskulint eller feminint. Resultatet av studien pekar på att en symbios av innehåll, rörelser, pedagogik och musik behövs för att lyckas utmana heteronormerna. Dansbaserad gruppträning influerad av modern dans ökar, mer än andra dansformer, möjligheten att skapa dansträning med en känsla av könsneutrala rörelser där tillfällen att leka med könsuttryck finns. Studien visar även att instruktörens inställning till heteronormer kan uppmärksammas och justeras med enkla medel. Jag anser att det trots tydliga ramverk för skapandet av gruppträning är möjligt att producera ett gruppträningsbaserat danspass som utmanar heteronormen och på så vis blir välkomnande och öppet. Det kan locka HBTQ-personer och heterosexuella män att våga delta utan att känna sig dömda eller bortgjorda.  Vidare anser jag att det behövs mer kvalitativ forskning inom området för att ytterligare stärka behovet av förändring och utmaning av samhällskonstruktioner och heteronormer. / This study deals with how dance-based group training can challenge prevailingheteronormativity in exercise. In today's society there is a clear health gap not only betweenwomen and men but also between those who fall under the heteronormativity and those whobreak it. LGBTQ people lack arenas for physical activity where they feel safe and welcomed,which leads to training failing and a negative impact on their physical, mental and social health. Through an autoethnography, as a researcher, I have used queer theory to challengeheteronormative stereotypes when creating a group exercise-based dance session. During thecreative process, I kept a diary and reflected on the choices that were made. The dance pass isinspired by modern dance and the point has been to find choreographies that are perceived asgender neutral or at least challenging by the heteronormativity. The focus landed on a pedagogythat countered the heteronormative and that with movements challenged stereotypical genderdivisions such as masculine or feminine. The results of the study indicate that a symbiosis of content, movement, pedagogy and musicis needed to successfully challenge the heteronormativity. Dance-based group traininginfluenced by modern dance in relation to other dance forms increases the opportunity to createdance training with a sense of gender-neutral movements where there is the opportunity to playwith gender expressions. The study also shows that the instructor's attitude to heteronormativitycan be noticed and adjusted with simple means. I believe that despite a clear framework for the creation of group training, it is possible toproduce a group training-based dance pass that challenges the heteronormativity and thusbecomes welcoming and open. It can attract LGBTQs and heterosexual men to dare toparticipate without feeling judged or lost. Furthermore, I believe that more qualitative research is needed in this area to further strengthenthe need for change and challenge of social constructions and heteronormativity.

Hbtq-personer är globalt sett i riskzon för att hamna eller återfalla i någon form av ohälsa. Sedan är det inte säkert att de får rätt vård och stöd från professionella. Denna studies syfte är att undersöka socionomers erfarenheter av att möta och bemöta hbtq-personer i ohälsa, samt hur socionomer tänker kring hbtq-personers problematik. Studien avser även belysa om socionomers uppfattning av attityder kring sexualitet och könsidentitet har någon betydelse för bemötandet. För att kunna besvara syftet utfördes sju kvalitativa intervjuer med socionomer i Sverige. De medverkande socionomerna i studien har erfarenheter av att möta personer som uppsöker vård eller stöd för fysisk, psykisk, psykiatrisk, sexologisk och psykosocial ohälsa samt social problematik. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av Fenomenologisk hermeneutik för att kunna återspegla socionomernas erfarenheter. Ur resultatet kunde det utläsas att socionomernas attityder till bemötandet av hbtq-personer i ohälsa spelar roll. Socionomerna upplever att det är svårt att förhålla sig till paraplybegreppet hbtq då det handlar om olika utsatta grupper inom detta begrepp. Paraplybegreppet tenderar att sätta fokus på heteronormen och hbtq, istället för att sätta fokus på bemötandet i detta. Socionomerna avser inte att det behövs en riktad mall för hur man ska gå tillväga för att bemöta hbtq-personer i ohälsa, utan hbtq-frågor bör inkluderas i mallen och/eller förhållningssätt för hur man bemöter människan i ohälsa. För att attityder inte ska riskera att stigmatisera hbtq-personer i ohälsa bör myndigheter och vårdinrättningar satsa på attribut som signalerar att hbtq-personer är välkomna.

The aim of this essay is to understand the representation of women and LGBT in three contemporary history textbooks and two digital learning materials produced for the Swedish upper secondary school (gymnasieskolan). The focal point of the study is to analyze how much room the two groups has been given and how they are portrayed - this in contrast to men. Based on earlier research of the representation between men and women in history textbooks for the Swedish upper secondary school men as a category is viewed as the majority group. Women’s representation has been shown to be very low, almost absent in textbooks and the representation of LGBT has not been noted at all according to most earlier studies. The interest in understanding if there has been a change in representation for these two groups originate from the 2011 reform in Swedish national educational system and the new curriculum for upper secondary school (GY11). The curriculum states that all forms of discrimination are to be hindered, on all levels and that the teacher also shall include an equality perspective in all educational activity. Additional to the national curriculum the specific program for history courses states that pupils are to work with topics as gender and sexuality, women and men’s attempt to change their situations, historically actor perspectives, changing power relations and the importance of history in making of identity. The teacher is also to communicate history from an emancipation view with focus in telling the history of traditionally forgotten and oppressed groups. This means that the teacher shall aim to tell the history of women and of LGBT groups – not only the history of great men. The theoretical framework of this study uses a synthesis based in social constructivism, gender theory and queer theory. The methodological approach of discourse analysis, with influences of Norman Fairclough's CDA, and qualitative text analysis was used approaching the selected material. The result of this study confirms earlier research to a far extent: the majority group that has been portrayed as historical actors and individuals of importance are predominantly men. After initially reviewing the textbook’s registers and counting names the calculation clearly showed male names to be dominant while female names was much lower in occurrence. This pattern was verified throughout the examined material and the numbers are accounted for at the end of chapter 5.4. Due to limitation factors the presented empirical material in this study only features three specific time periods and not the chronological history in whole as existing in the selected school materials that has been studied.

Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

Detta arbete har undersökt vilka strategier spelutvecklare kan använda sig av för att skapapositiv transrepresentation i digitala spel. Vi har identifierat en brist på transkaraktärer ispel och sett återkommande stereotyper bland transkaraktärer i spel och media. Genomsemi-strukturerade intervjuer med tillhörande enkät har 8 transpersoner intervjuats för attsammanställa deras uppfattning om existerande representation samt om två unikatranskaraktärer vi skapat. Resultaten visade att deltagarna anser att det bör skapastranskaraktärer av varierande kroppsformer, bakgrunder, könsuttryck och stadier avtransition för att förstärka att alla transpersoner är olika och att undvika karikatyrer, fokuspå deras trauma och presenterande av alla transpersoner som androgyna. Generellt ansågsvåra karaktärer vara positiva transrepresentationer, däremot är de inte mallar för hur allatranskaraktärer bör designas. Mer forskning behövs för att vidga normalitetsbegreppet förvilka som accepteras i samhället då sättet representation visas påverkar människorsuppfattningar om minoritetsgrupper.

The purpose of this thesis is to provide increased knowledge about the phenomenon of "rainbowshelf" and how the user group LGBT+ experiences it. The purpose has been answered with the help of the questions: How does the target group LGBTQ+ experience the rainbow shelf? And how can their experiences be understood from queer theory? The empirical material has been collected through a websurvey that addressed the user group LGBT+. It has spread with the help of the snowball method on social media and resulted in 124 answers that were then analysed both quantitatively and qualitatively. The theoretical framework used in this thesis is queer theory. The result shows that most respondents are positive to a rainbow shelf, although most respondents have never used a rainbow shelf themselves. Among those who have used a rainbow shelf, they find that they are made visible through it and feel more included in the library. It also appears that among those who are negative to the rainbow shelf, the main reason for this is the feeling that “we and them” is reinforced and that it feels very indicatory to go to a special shelf to find their books.