Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler. Artiklarna har delats in i pro- och kontraartiklar. Analysen visar att pro-artiklarna saknar sanningsanspråk, vilket visar en inkluderande attityd. Kontraartiklarna fokuserar på den egna tolkningen som den enda rätta, vilket genererar en auktoritär attityd som betraktar den homosexuelle som syndare så länge personen lever ut sin homosexualitet. De tenderar även att se det sekulära samhället som hotfullt och skapar en stereotyp av HBTQ-gruppen som högljudd och krävande. Denna stereotyp är som tydligast år 2014. Pro-artiklarna välkomnar människor av olika sexuella läggningar medan kontraartiklarna ser den heterosexuella läggningen som den enda av Gud givna, naturliga och önskvärda läggningen. Ledarartiklarna avgjör tidningens officiella ställningstagande och analysen visar att Kyrkans Tidning är mest tillåtande. HBTQ-gruppen representeras dock endast av homosexuella i samtliga tidningar. Världen Idag är den enda tidningen som saknar pro-artiklar och lever därav inte upp till Forsts toleranskriterier. Kyrkans Tidning kan placeras i värdesättningsuppfattningen och Dagen i tillåtelseuppfattningen.

I uppsatsen har jag utifrån intervjuer som är gjorda med UmeBrås samarbetsparter beskrivit och problematiserat vad mina informanter har sagt om frågor som handlar om sexualitet och könsidentitet. Jag har visat att även om det tycks finnas relativt goda baskunskaper om ämnet och flera var medvetna om situationen för HBTQ-ungdomar så blir det lätt så att informanterna ändå belyser problemet på ett sätt som gör att HBTQ-ungdomar görs avvikande – de som behöver hjälp. Även om många av mina informanter möter ungdomar dagligen så är det många av dem som i vissa lägen inte ser hur de själva upprätthåller en heterosexuell norm och inte lägger problemet på en strukturell nivå eller på en normnivå utan på individnivå. Samma risk uppstår när de faktiskt gör sådana problematiseringar. Ett av mina exempel gällde hur informanterna förklarade våld i allmänhet med en problematisk maskulinitet. När de lyfter fram maskulinitet som en orsak till våld hade de flesta ett konstruktivistiskt perspektiv på att maskulinitet kan förändras. Men det var få som satte konstruktionen av maskulinitet i relation till heteronormativitet. Med hjälp av begreppet ”heterosexuell matris” blir det dock tydligt att dessa normer hänger ihop, och att maskulinitet inte bara är problematisk för att den kan leda till fysiskt våld. Maskulinitet så som den formats i vårt samhälle bidrar också till heteronormativitet. Insatser som baserar sig på individtänkande med ledord som acceptans och tolerans gör att man säkert kommer att kunna hjälpa enskilda individer, men riskerar att i det stora hela inte kommer att komma längre. Det riskerar att reproducera vad som är norm och vad som är avvikelse. Min förhoppning med denna uppsats är att de som jobbar med ungdomar kan se att det kan finnas andra sätt att arbeta så att inte själva arbetet gör att HBTQ-ungdomar känner sig som de som frångår normen och är annorlunda och det onormala.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden. Skillnaderna är större mellan artiklarna från olika år än mellan artiklarna från olika tidningar. Samtliga artiklar reproducerar en heteronormativ ideologi: under 1998 sker det genom exkludering enligt heteronormens första princip och tydlig åtskillnad av deltagare och åskådare. 2009 och 2013 har sexualitetsdiskursen förändrats, och reproducering sker genom assimilering av hbtq-gruppen. I slutdiskussionen betonas paradoxen kring benämningen av hbtq-personer som å ena sidan bidrar till uppfattningen av heterosexualitet som norm, men å andra sidan synliggör hbtq-gruppen.

På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter.

Syftet med studien är att se hur pedagoger bemöter HBTQ-familjer i förskolan, samt visa hur pedagoger kan arbeta med HBTQ-frågor i förskolan för att inkludera alla familjeformer. Pedagogers egna synsätt kring begreppet kön spelar stor roll för hur bemötandet av olika familjeformer blir i förskolan, samt för om förskolan blir en plats för inkludering av barn och föräldrar. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och frågeformulär som har genomförts med nio pedagoger i olika verksamheter. Studien behandlar även tidigare forskning som styrker vikten av att ha ett öppet förhållningssätt för att barn ska få en större acceptans till det som inte anses tillhöra normen. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter den heteronorm som finns i samhället. De flesta pedagoger i studien har i någon form pratat om olika familjeformer med barnen medan ett fåtal pedagoger har valt att inte lyfta ämnet då de inte har några HBTQ-familjer i barngruppen. Resultatet av studien visar att de förskolor som är HBTQ-certifierade har en större medvetenhet kring inkludering, jämfört med de förskolor som inte är HBTQ-certifierade. Många pedagoger i studien menar att det är av betydelse att kunna diskutera familjers olikheter med såväl barn som föräldrar för att skapa acceptans. En pedagog lyfter vikten av att vara normkritisk och inte anta att alla lever enligt heteronormen.

Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem.  De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet.   I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan.   Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor.   Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen.   Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar.

Bakgrund: Homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner (HBTQ-personer) har upplevt diskriminering sedan hundratals år. De blir trakasserade p.g.a. deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom den somatiska hälso- och sjukvården också. HBTQ-patienterna befinner sig utanför heteronormen och/eller cisnormen och därför blir de utsatta för diskriminering inom den somatiska vården. Somatisk vård handlar om vård av kroppen och där kan vårdkontakten vara intim. Idag klassificerar WHO inte längre homosexualitet som sjukdom och i många länder finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Lagstiftningen omfattar också hälso- och sjukvården och skyddar patienter mot illabehandling. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever bemötande inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Analysprocessen baserades på Fribergs modell. Resultat: Det identifierades två huvudkategorier av HBTQ-patienternas upplevelser av bemötande inom somatisk vård: upplevelser av att vara bemött som alla andra patienter och upplevelser av negativt bemötande (inom den identifierades tre subkategorier som visade att HBTQ-patienter upplever förnedring, brist på personalens kunskap och olika typer av rädsla under sin vårdkontakt). Slutsatser: HBTQ-patienters upplevelser av bemötande inom somatiska vården varierar mellan positiva och negativa. Det krävs mer fokus på värdegrund under sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. Dessutom krävs ytterligare studier inom området t.ex. utifrån sjuksköterskeperspektiv eller inom psykiatrisk vård.

Den här uppsatsens syfte är att belysa HBTQ arbete på folkbibliotek i Norrlands glesbygd, hur de arbetar och vad som påverkar det arbetet. För att göra detta så används semistrukturerade intervjuer som metod. I det första kapitlet introduceras ämnet och syftet. Queerteori lyfts upp och några viktiga begrepp definieras. Det andra kapitlet behandlar tidigare forskning, det tredje kapitlet metod. I det femte kapitlet presenteras resultatet och i det sjätte kapitlet kommer slutsatser och föreslag på fortsatt forskning. Sist kommer innehållsförteckning och bilagor. Syftet uppfylls genom en analys av de berättelser som framkommer vid intervjuerna. Respondenternas berättelser visar på en bredd av erfarenheter, arbete med regnbågshyllor och regnbågsflaggor på böckerna. Flera aspekter av deras arbete belyses, bestånd, bemötande, programverksamhet, utbildning och fortbildning. Faktorerna som påverkar HBTQ arbetet varierar mellan de olika respondenterna. Gemensamt för alla är brist på tid och pengar. Satsningar från högre instanser ger möjlighet till god påverkan. Men intresset för HBTQ arbete från omgivningen har stor påverkan på huruvida satsningarna kan ha någon effekt.

From a queer phenomenological perspective, this study has examined how lesbian couples relate to a sexualized geography and what strategies they utilize to move in different spaces of the public domain in Stockholm, Sweden. The empirical material that forms the basis of this study consists of three semi-structured interviews conducted with three lesbian couples of different ages and backgrounds. The analysis of the empirical material that was carried out, looked closely at how conflicts and social positioning was articulated in the informant’s testimonies. Among other things, the study concluded that access to lesbian spaces was conditional on the couple’s prerequisites. The distinctive strategies that the couples utilized to move around in the public domain was related to spatial organization, language use and stereotyping.