Historiskt sett har det funnits mycket diskrimineringen av gruppen HBTQ-personer både inom hälso- och sjukvården, den övriga offentliga sektorn som liksom i resten av samhället. Regeringen påbörjade 2104 en strategi för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.  Min studie syftar till att ta reda på hur språket används runt de olika kategorierna inom gruppen HBTQ-personer och hur de har förändrats mellan 2014 och 2018 då den senaste texten angående strategin i form av en broschyr gav ut av regeringen. Min frågeställning har varit hur frekvent de olika kategorierna förekommer i texter från regeringen. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ innehållsanalys där två texter från regeringen har studerats och jämförts med olika pressmeddelanden mellan perioden 2015 till 2018 för att se om det skiljer sig något åt.  Studien visar att det skett en förändring av begreppet HBTQ och att fokus har förflyttats till att i stor utsträckning gälla transpersoner.

This thesis examines the representation of LGBTQIA+ persons in chapters on the theme ”love” from textbooks for the course English 6. I have chosen material from before and after the 2011 reformation of the Swedish upper secondary school to compare whether there are any similarities and/or differences in how people's sexual orientations and romantic interests are presented. I have examined my material from a queer theoretical point of view using discourse analysis as well as content analysis and multimodal method in order to answer my research questions. The results show that LGBTQIA+ persons have little to no representation in my chosen material, and that there is no clear correlation between older textbooks and the lack of such representation.

No description available.

Med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer och queerteori lyfter uppsatsen fram fyra personer som identifierar sig som queera och deras upplevelser kring ballroomscenen i Sverige. I studien undersöks de såväl möjliggörande som begränsande mekanismerna som finns i ballroom. Det finns ingenting skrivet om ämnet i Sverige, därför är uppsatsens syfte att fylla det gapet. Materialet synliggör de komplexa intersektionella samverkningarna som finns i rummet, dess postmoderna karaktär, samt hur praktikerna i rummet delvis görs utifrån normativa premisser men att de ändå resulterar i ett motstånd och ett mothegemoniskt ifrågasättande.

Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians’ standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space. An example of this is whether the library chooses to have a special LGBTQ shelf or not. Public libraries in Sweden are supposed to serve all patrons. In order to do so it is critical for the users who define themselves as LGBTQ to be able to find literature that reflect their identity. Novels with a LGBTQ-theme are hard to find in public libraries. We have come to the conclusion that education of the staff, whether longer or shorter, can make big difference in the library. / Program: Bibliotekarie

Förskolan har idag ett ansvar för att motverka könsmönster som kan begränsa barnens val både i förskoleåldern och senare i livet. Alla barn oavsett kön ska ha samma rättigheter och möjligheter att välja vilka aktiviteter de vill ägna sig åt och de ska inte begränsas utifrån kön vid de val de står inför i framtiden då de bland annat väljer vad de ska studera eller arbeta med. Syftet med uppsatsen är att problematisera hur förskolan aktivt kan motverka begränsande könsmönster, genom att studera hur några förskollärare pratar om sitt arbete med detta. För att uppnå studiens syfte har jag intervjuat fyra förskollärare om hur de arbetar med att motverka könsnormer som kan vara begränsande för barn. I uppsatsen presenteras bakgrundsfakta gällande förskolans styrdokument och frågor rörande kön och genus med fokus på HBTQ, och information om hur de intervjuade förskollärarna arbetar med dessa frågor. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar med att motverka begränsande könsmönster genom att påminna barnen om att familjer kan se väldigt olika ut och genom att vara och skapa förebilder med hjälp av till exempel litteratur och på så sätt visa att det finns många olika sätt att vara på. De är alla mycket positiva till att arbeta med jämställdhet och att ge alla barn oavsett könstillhörighet tillgång till samma möjligheter. Studiens slutsats är att det är möjligt att i förskolan motverka könsmönster som begränsar barn men att det kräver så väl kunskap som medvetenhet och öppenhet inför människors olikheter. / Swedish preschools today have a responsibility in counteracting gender norms that can be limiting to the choices the children can make, both as preschool children and later in life. All children, regardless of gender, should have the same rights and possibilities to choose what activities they want to engage in, and later in life gender should not be an obstacle for them when choosing for example what they want to study or work with. The purpose of this essay is to problematise in what ways preschools actively can counteract limiting gender norms, by studying the way a few preschool teachers talk about their work regarding this area. To achieve the purpose of the study I have interviewed four preschool teachers about how they work to counteract limiting gender norms. In the essay, background facts are presented both regarding regulations of Swedish preschools and questions concerning gender as well as LGBTQ. It also contains information about how the preschool teachers work with these issues. The result of the study shows that the preschool teachers that have been interviewed in this study do work in order to counteract limiting gender norms by reminding the children that families can look very different and by being and creating role models with help from for example literature and in that way show that people are different in many ways, and that all the differences are positive. They are all positively set regarding working for equality and giving all children, no matter their gender, all the same opportunities. The conclusion of the study is that it is possible to counteract limiting gender norms in preschools but that it demands knowledge, awareness and openness towards the differences of people.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i förskolan ges möjligheter eller begränsas att agera gränsöverskridande (avseende genus/HBTQ) i den fria inomhusleken. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur den fysiska miljön och det pedagogiska lekmaterialet kan komma att påverka barnen utifrån ett normkritiskt perspektiv med en inblick på genus/kön och HBTQ. I denna studie utgick vi från ett normkritiskt perspektiv och feministisk poststrukturalism för att se vilka normer som råder på fyra förskolor i Uppsala kommun. Vi utförde fyra kvalitativa intervjuer och hade fyra observationstillfällen, med fem olika pedagoger och fyra olika barngrupper. Genom studiens gång har vi fått en inblick i hur pedagoger ser på den normkritiska pedagogiken och hur det avspeglas på barngruppen. De resultat vi har kunnat se är att pedagoger inte uttrycker någon skillnad i arbetet mellan genus och HBTQ. Alla intervjuade pedagoger tyckte att miljön hade en betydelse för barns gränsöverskridande och observationerna visar att olika förskolor ger olika möjligheter till gränsöverskridande i den fria inomhusleken.

Within this essay a study is made of an LGBTQ-orientated Christian service in Stockholm called Queer Service. The following questions seek to be answered: What reasons does an individual set for his/hers participation in Queer Service? Which aspects of a queer service highlight the participants as important to them? As a method to answer these questions, the author has observed a number of queer church services in autumn of 2012. Moreover communication within the group of the assembly on the social media page Facebook has been followed and five individuals from the Queer Service congregation have been interviewed. As a background to the study, the European religious climate seen from Grace Davies eyes is depicted.  The reader also learns of how the Swedish church has handled questions about homosexuality and bisexuality and what liberation theology is. An (incomplete) section on other existing services with LGBTQ orientation in Sweden and the USA has been added as well as background information on Queer Service. The results from the gathering of material and the analysis of it show that the interviewees perceive themselves in need of a safe place free of harassment or suspicion linked to sexual orientation or gender identity. Several interviewees also experienced a conflict between Christian faith and an LGBTQ personality - a conflict the service could help solve. Participation in the service was also motivated as a way to resist structures that confirmed heterosexuality as a norm. Another aspect important to the interviewees is Queer Service's emphasis on internal authority and its lack of a clear hierarchy.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women’s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth. With the qualitative analysis we were able to see potential patterns among our empirical data. Lgbt is known as a minority group and has often been described in a stereotypical way. We wanted to see if and how the portraying of lgbt has changed within the last 16 years and if the different target groups affect the portrayal. Our studie shows that stereotypes, according to the magazines, are still a part of the preconceptions in our society. In the middle of 1990’s the magazines wrote about stereotypes such as the lonely lizzie and the sparkling faggot. Nowadays they focus on what is seen as feminine and/or masculine. Heteronormativity is still the prescribed values of today.

Sammanfattning Syftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående. Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott? Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa? Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar? Metod För att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat. Resultat Resultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet. Ett tydligt problemområde, omklädningsrummet, lyftes fram av ett flertal respondenter. Här var det främst de individer som klassificerade sig som transsexuella som kände så pass stora obehag av omklädningsrummen att träningen helt kunde utebli. Alla respondenter var för HBT-certifiering, även om det fanns åsikter om att något sådant inte borde behövas. En motionsanläggning för endast HBTQ-individer var något respondenterna tyckte vore bra. Slutsats Resultaten från denna studie visar på en allmän upplevd svårighet att vara HBTQ vid en motionsanläggning. Detta visar sig främst i upplevda normer och ideal som i sin tur grundar sig i heteronormativiteten som oskriven regel.