Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.

This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet.

The purpose of this master thesis is to contribute to the research on bibliotherapy used to support and strengthen LGBTQ youth. The study also investigates the use of bibliotherapy in a school context. The basis of this study is a five week long bibliotherapeutic project with focus on LGBTQ literature, where the participants all identified as LGBTQ. In the reading group the participants read and discussed novels, short stories, comics books and lyrics. The bibliotherapeutic reading group had an interactive and developing purpose, according to the definition by Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry. The theoretical framework consists of critical literacy, affection and emotion theory and empowerment.  The empirical analysis is based on recordings from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with school librarians. Through the reading group the participants identified with characters, discovered new texts and discussed LGBTQ issues. The results indicate that the activity of reading and discussing LGBTQ literature can have a supportive and strengthening effect on LGBTQ youth. The social interaction and the feeling of solidarity with the group are important factors that help the participants to reach empowerment and self-reliance. To be able to use bibliotherapy in a school context the staff needs to find a suitable method to use and potentially also involve the student health.  This is a two years masters thesis in Library and information science.

Bakgrund: HBTQ-personer har en förhöjd risk för ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. En teori som ibland används som förklaring till ojämlikheten är minoritetsstress, en ökad stress till följd av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det finns brister i kunskap om HBTQ-personer hos personal i samhällsverksamheter, vilket bland annat leder till sämre bemötande. Därför har region Gotland gjort en informationskampanj för att öka kunskapen om HBTQ-frågor.  Syfte: Att ta reda på huruvida personer som jobbar inom samhällsverksamheter i region Gotland tycker att de har nytta av informationsmaterial om HBTQ-frågor i deras dagliga arbete. Metod: En onlineenkät med 13 frågor, med fasta svarsalternativ, en skattningsskala och frågor med öppna svar skickades ut till anställda inom region Gotland. Deskriptiv statistisk gjordes för att bearbeta den kvantitativa datan, de öppna svaren sammanställdes till ett resultat.  Resultat: 1402 svar erhölls (26 % svarsfrekvens). Drygt hälften, 56 % av respondenterna angav att de känner till informationsmaterialet. Det finns inga större skillnader i kännedom av materialet baserat på könsidentitet. Färre av de yngre respondenterna känner till materialet. De flesta fick reda på materialet genom sin arbetsplats. 77 % av respondenterna anser att kunskaper inom HBTQ+ är viktigt för bemötandet av människor. Informationen ansågs vara av värde för kunskap, för att bli bekant med begrepp och benämningar. En ökad medvetenhet om HBTQ-personers situation lyftes som värdefullt. Mer praktiska exempel på bra bemötande önskades. Slutsats: Resultaten i den här studien tyder på att informationsmaterialet har nått ut och bidragit till en bättre förståelse för och bättre bemötandet av HBTQ-personer, och också identifierat önskemål om praktiska exempel på bra bemötande. / Background: Lack of knowledge and awareness for LGBTQ-issues among social services personnel may lead to unprofessional attitude and services. This may cause minority stress and increased risk for health disparities of LGBTQ-people. Region Gotland identified the need for improved LGBTQ-knowledge in its social services in an interview study with LGBTQ-people. Therefore, region Gotland launched an information campaign to educate social service personnel on LGBTQ-issues. Aim: This study investigated whether increased knowledge about LGBTQ-issues benefits social service workers in Gotland in their daily work. Method: An online survey with 13 questions with fixed alternatives, rating scale or open answers was sent to employees of region Gotland. Descriptive statistics were used to analyze the quantitative data and the open answers were collected to summarize a result. Results: 1402 answers were collected (26 % response rate) obtained. About half of the respondents (56 %) were aware of the information campaign. Knowledge of the campaign did not differ by gender identity. Less of the younger respondents were familiar with the campaign. Most respondents received information about the campaign through their workplace. Seventy-seven percent considered knowledge about LGBTQ-topics important for the treatment of LGBTQ-people. The main learnings from the information campaign were LGBTQ-topics knowledge and terminology as well as increased awareness of the life situation of LGBTQ-people. Participants expressed need for more best-practice guidance on meeting LGBTQ-individuals. Conclusion: The results of this study suggest that the provided information material improved understanding for and attitudes towards LGBTQ-people and identified the need for further best-practice guidance.

Intresset i denna uppsats riktar sig till hur fritidspersonal arbetar normkritiskt med HBTQ+-relaterade frågor i fritidshemmet. När vi sökte tidigare forskning om HBTQ+ i grundskolan fick vi få eller inga träffar alls som berörde den svenska skolan. Med normkritiskt perspektiv som grund för våra frågeställningar fick vi en djupare förståelse för hur fritidspersonalen arbetade för att bryta samhällets normer genom lek, aktivitet och musik men även genom värdegrundsarbeten och dagliga diskussioner. Syftet med studien var att beskriva och analysera fritidspersonalens uppfattningar om HBTQ+-frågor i fritidshemmet. Vi använde en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som en djupdykning till vår studie om fritidspersonalens uppfattningar om att arbeta med HBTQ+-frågor. Metoden vi använde oss av är innehållsanalys, vilket innebär att man analyserar sitt material enligt ett kodningsschema. Först redovisar vi resultatet utifrån enkäterna. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. I denna studie framkommer det att det ser väldigt olika ut i hur fritidshemmen arbetat med HBTQ+-frågor i undervisningen och från personal till personal. Slutsatsen är att fritidspersonalen behöver mer stöttning och utbildning för att kunna bedriva undervisning om HBTQ+ på fritidshemmet. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Bakgrund: I arbetets bakgrund definieras HBTQ-begrepp och HBTQ-personers rättigheter inom hälso- och sjukvården i Sverige tas upp. Goffmans teori om stigma visar på hur HBTQ-personer utsätts för stigmatisering som en minoritetsgrupp. Meyers modell för minoritetsstress visar att HBTQ-personer har en minoritetsidentitet som kan leda till minoritetsstressprocesser. Arbetet har en teoretisk anknytning i form av Katie Eriksson teoriom lidande. Syfte: Syftet var att belysa HBTQ-personers vårdlidande relaterat till bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Designen för arbetet var en litteraturöversikt som inkluderade studier medkvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Studierna skulle fokusera på patienters upplevelser i vårdmöten och populationen skulle vara HBTQ-personer. Litteratursökningen utfördes i tre databaser. Analys av kvantitativt resultat utfördes enligt en modell av Friberg medans det kvalitativa resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det kvantitativa resultatet påvisade olika nivåer av negativa upplevelser beroendepå individuella faktorer, ett flertal påverkande faktorer samt konsekvenser. Det kvalitativa resultatet visade att vårdpersonalens bemötande, attityder och kompetens hade stor påverkan på vårdupplevelsen. HBTQ-personer utsattes för ett flertal negativa upplevelser som ledde till konsekvenser för omvårdnaden. Resultatet visade också på brister i vården av HBTQ-personer. Diskussion: Arbetets design hade både för- och nackdelar. Katie Erikssons teori om lidande ansågs vara passande för arbetet utifrån HBTQ-personers risk för sämre omvårdnad och bemötande. Utöver demografiska faktorer utsattes HBTQ-personer för olika nivåer av vårdlidande beroende på könsidentitet och sexuell läggning. Slutsats: HBTQ-personer utsätts för onödigt lidande i vårdmöten. För att möta HBTQ-personers behov är det viktigt med adekvat utbildning för vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Diskriminering inom vården har alltid existerat, trots att det finns riktlinjer som syftar till att motverka detta. Hbtq-personer beskriver bemötandet som en viktig del för att uppleva trygghet under vårdtiden. Bemötandet har även betydelse för om patienten kommer vilja söka vård i framtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper kring normer och stigmatisering för att förstå patientens livsvärld och för att få en mer jämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta hbtq-personer inom vården. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Friberg (2017).  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter visar på att det saknas förståelse, där bristande kunskap, bristande utbildning och osäkerhet tas upp. Det förklaras att attityder påverkar bemötandet. Sjuksköterskor beskriver att fördomar, förförståelse och diskriminerande handlingar förekommer, men att öppen atmosfär eftersträvas.  Slutsats: Diskriminering av hbtq-personer är något som fortfarande existerar trots att sjuksköterskor generellt har en vilja att bedriva en jämlik vård. Det behövs mer kunskap för att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en god och kompetent vård.

Titel:Folkbibliotekens läsecirklar för ungdomar: HBTQ-representation i litteraturvalet.Författare:Elin NordqvistInstitution:Sociologiska institutionen Handledare: Jonas LindahlFärdigställd:2020Sammanfattning:Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad som litteratur med centralt HBTQ-innehåll inkluderas i den litteratur som läses i läsecirklar för ungdomar.Totalt ingick 13 stycken bibliotek från 8 av Sveriges län i studien. Vidare syftade uppsatsen på att utröna huruvida  det  fanns någon  relationmellan  den  grupp  som  valde titlarna  och förekomsten  avHBTQ-litteratur.Det  förs  även  en diskussion  angåendeeventuella för-och  nackdelarsom  finnsberoende på vilkasom väljerlitteraturen som ingår i läsecirklarna. Slutligen    undersöktes    även vilka    HBTQ-personer    som representerades i litteraturen.Undersökningen    utfördes    genom    att    litteraturlistor    från läsecirklar för ungdomar under perioden 2018-2019 analyserades med  hjälp  av  LIBRIS  ämnesord  och  bokbloggar,  förlagens-och/eller författarnas hemsidor och Goodreads användarbaserade digitala bokhylla för att söka utröna huruvida titlarna innehöll ett centralt HBTQ-tema.Av  totalt  146  titlar  var  det  17 stycken(11,64  %)som  innehöll HBTQ-relaterade  ämnen,  och  dessa  var  ojämnt  fördelade  på  9 stycken  bibliotek.  Av  dessa  var  det  majoriteten  som  skildrade olika  former  av  homosexualitet.Flest  andel  titlar  med  HBTQ-innehåll  fanns  när  deltagarna  själva  valde  (13,33  %),  och  minst HBTQ-inkluderade var det när bibliotekarierna på egen hand stod för litteraturvalet (7,14 %).

Syftet med denna studie är undersöka en lesbisk bokcirkels identitetsstärkande potential. Vi undersöker vad deltagarna får ut av läsningen av lesbisk litteratur och vad de önskar se i litteraturen. Vidare diskuteras vilka sociala funktioner en lesbisk bokcirkel kan fylla för deltagarna och vilken roll läsningen har i detta. Studien visar att bokcirkeln fyller en viktig roll för deltagarna i stärkandet av den lesbiska identiteten men också att de efterfrågar mer nyanserad litteratur. Utifrån detta lägger vi fram förslag för hur bibliotekarier kan jobba med lesbiska läsare som biblioteksanvändare.

Hbtq-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården av rädsla för att utsättas för stigmatisering och diskriminering. Trots att sjuksköterskor inom psykiatrin har en nyckelroll i omvårdnaden råder en kunskapsbrist som hindrar möjligheten till en jämlik vård. Bristande kompetens gällande hbtq kan leda till felaktiga bedömningar av hbtq-personers hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta hbtq-personer inom psykiatrisk vård. Kvalitativ metod med induktiv ansats där tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet urskilde huvudkategorierna “Betydelsen av kunskap och erfarenhet för bemötande” och “Vikten av ett normkritiskt tänkande” med subkategorierna “Kunskapens betydelse för bemötandet”, “Erfarenhetens betydelse för bemötandet”, “Bemötande baserat på att se individens utanför normen” samt “Följder av fördomar och antaganden”. Informanternas erfarenheter visade hur variationer i kompetens påverkade bemötandet av hbtq-personer. Det framkom erfarenheter kring negativa attityder men även positiva aspekter såsom ett öppet förhållningssätt. För att vården ska kunna ges på lika villkor behövs mer utbildning kring hbtq inom grund- och specialistutbildning för sjuksköterskor samt kompetensutveckling inom professionen. Ökade kunskaper kan på sikt bidra till ett unisont förhållningssätt och därmed främja psykisk hälsa. Fortsatt forskning inriktad mot enskilda grupper inom hbtq behövs och kan ytterligare bidra till en jämlik vård. / Lgbtq-persons avoid contact with health care because of fear of being stigmatized and discriminated. Although nurses within psychiatry care play a key role in nursing, there is a lack of knowledge that stands in the way of the possibility of equal care. Lack of competence regarding lgbtq can lead to incorrect assessments of lgbtq-persons health. The aim of this study was to describe nurses experiences of approaching lgbtq-persons within psychiatric care. A qualitative method with inductive reasoning where ten semi-structured interviews with nurses within psychiatric care were conducted. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result distinguished the main categories “The importance of knowledge and experiences regarding” and “The importance of a norm critical reflective” with the subcategories ”The role of knowledge regarding apporach”, “The role of experience regarding approach”, ”Approach based on seeing the individual outside the norm” and ”The impact of prejudices and assumptions”. The informant’s experiences demonstrated that variations in how competence affected the approach towards lgbtq-persons. Negative attitudes were demonstrated as well as positive aspects such as an open attitude. To obtain equal care, more education concerning lgbtq is needed in nursingprograms, specialist nursing as well as competence development within the profession. Increased knowledge can contribute to a unified approach and support mental health. Further research aimed towards individual groups within lgbtq is needed and can contribute to equal care.