Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats både globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillräknats heteronormativet har diskriminerats av samhället generellt, men även inom sjukvård och forskning. Ett resultat av heteronormen är att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvårdnadsarbetet möter allmänsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har därmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Denna empiriska studie är av kvalitativ design och datainsamlingen gjordes via enkät med en öppen frågeställning; Vi önskar ta del av dina goda, eller mindre goda, upplevelser i mötet med vårdpersonal inom svensk hälso- och sjukvård. Sampling skedde genom traditionell snowballing, elektronisk snowballing via Facebook samt genom affischering. Datainsamlingen skedde genom ett elektroniskt formulär via internet. Insamlad data från 18 informanter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Lundman och Graneheim (2008). Resultatet representerade både goda och mindre goda upplevelser. Att bemötas med neutralitet och av fördomsfri personal lämnade respondenterna med nöjdhet och positiva upplevelser. Att bli exkluderad och obekräftad i sin identitet skapade negativa upplevelser, likaså att kränkas och få ett kränkande bemötande utifrån sin sexualitet eller identitet. Att som HBTQ- person utsättas för ett heteronormativt synsätt och bli värderad utifrån detta resulterade i mindre goda upplevelser. Negativa upplevelser kan skapas av en bristfällig eller dålig kommunikation, där språket, kroppsspråket och den skrivna kommunikationen bidrar. Överlag skapar dessa upplevelser en låg ställd förväntan på den vård som ges till HBTQ-personer, samt en ovilja att vara öppen med sin identitet i vårdsammanhang. / Lesbian, gay, bisexual, transgender and queer people (LGBTQ) has historically been stigmatized and neglected, both globally and in Sweden nationally. In general individuals not ascribing to heteronormativity have been discriminated in society, and in nursing care and research. A result of the heterosexual norm is that other sexual orientations and gender identities are regarded as abnormal. The nurse meets people belonging to the LGBTQ group on a daily basis, and knowledge of interaction is required. The purpose of this study is to investigate the experiences that LGBTQ people has gained in contact with health care personnel in Sweden. This empirical study is qualitative in design using one open question; “We wish to know your good or less good experiences in the encounter with health professionals in Swedish health care”. Sampling of respondents is by traditional snowballing, electronic snowballing through Facebook and by putting up posters. Data collection is by an electronic form on the Internet. Data from 18 informants is analyzed using qualitative content analysis based on Lundman and Granheim (2008). The results are presented in the domains good experiences and less good experiences. Experiences of neutrality and open-minded staff left the respondents satisfied and with positive experiences. To be excluded and unconfirmed of one’s identity created negative experiences, as well as being violated and receiving an offensive treatment based on one’s sexuality or identity. A less positive experience is being exposed to the heteronormative approach and being valued on the basis of this. A negative experience is created by a faulty or poor communication, influenced by verbal and body language and written communication information. These experiences create a low expectation of the care received by LGBTQ people, and unwillingness to be open about their identity in the context of healthcare provision.

Denna kvalitativa översiktsstudie har som syfte att övergripande undersöka våld i nära relation när det kommer till samkönade par. Genom en narrativ syntes identifierades ett antal teman som analyserades med hjälp av ett Queerteoretiskt ramverk och med genusperspektivet i åtanke. Under analysen framgick att det fanns likheter med det våld som förekommer i heterosexuella relationernär det kommer till utsatthet, förlopp och våldets natur. Orsakerna till våld och möjligheten till att söka stöd och hjälp kompliceras dock till följd av heteronormativa ideal, där extern homofobi och fördomar internaliseras och leder till spänningar och våld i relationen. Vidare upplevde deltagarna att den allmänna uppfattningen om vem som är offer och förövare inte passar in på verkliga narrativet och att organisationer som arbetar med våldsfrågor saknar kunskap om hbtq- personers specifika behov. HBTQ-personer är en bred och svår målgrupp att fånga in när det kommer till våld i nära relation vilket genomsyrar forskningen i stort såväl som den här studien. / The purpose of this qualitative overview study is to examine overall violence in close relationships when it comes to same-sex couples. Through a narrative synthesis, a number of themes were identified that were analyzed using a Queer theoretical framework and with the gender perspective in mind. The analysis showed that there were similarities with the violence that occurs in heterosexual relationships when it comes to vulnerability, course and the nature of violence. However, the causes of violence and the ability to seek support and help are complicated by heteronormative ideals, where external homophobia and prejudice are internalized and lead to tensions and violence in the relationship. Furthermore, the participants experienced that the general perception of who are the victims and perpetrators does not fit into the real narrative and that organizations that work with issues of violence lack knowledge about the specific needs of LGBTQ people.

SAMMANFATTNING Bakgrund Synen på hbtq+-individer (homo-, bi-, trans, queer +) och rättigheterna runt omkring har inte alltid varit vad det är idag. Det ansågs vara kriminellt att ha en samkönad partner fram till 1944 och att vara homosexuell ansågs vara en sinnessjukdom fram till 1979. Stigmatisering och diskriminerning av hbtq+-individer har länge varit ett problem i samhället och bidragit till ohälsa. Detta leder till att hbtq+-individer avstår från att söka nödvändig vård.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hbtq+ -individers upplevelser av bemötandet i vården.  Metod  Detta är en litteraturöversikt baserad på 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes efter i Cinahl, Psykinfo och PubMed och kvalitetsgranskades med hjälp av en mall för kvalitativa studier från SBU som sedan analyserades tematiskt. Den teoretiska referensramen som använts är Ida Jane Orlandos interaktionsteori.  Resultat Fem kategorier och 11 subkategorier identifierades som beskrev hbtq+-individers upplevelser av vården från: Avslöjande, Vårdpersonalens kommunikation, Upplevelsen av kunskap hos vårdpersonal, Diskriminering och Vårdmiljö.  Slutsats Mötet mellan vårdpersonal och hbtq+-individer var präglat av antagande, heteronormativitet och okunskap kring ämnet. Däremot fanns det vårdpersonal och kliniker som hade ett inkluderande språk och hbtq+-individerna upplevde vårdmiljön som en fristad tack vare detta.  Nyckelord Hbtq+, omvårdnad, patientupplevelser, sjukvård, upplevelser / ABSTRACT Introduction The view of lgbtq+ individuals (lesbian, gay, bisexual, transgender, queer +) and their rights has not always been what it is today. Having a same-sex partner was considered as a crime until 1944 and being homosexual was considered a mental illness until 1979. Stigma and discrimination against lgbtq+ individuals has over a long time been a problem in the society and contributed to ill health. This leads to lgbtq+ individuals refraining from pursuing necessary care.  Aim The purpose of this literature study was to describe lgbtq+ individuals’ experiences of treatment in health care services.  Method This is a literature review based on 12 original articles with a qualitative approach. The articles were searched for in Cinahl, Psykinfo and PubMed and was quality reviewed using a template for qualitative studies from SBU, which then was analyzed thematically. The theoretical framework that was used was Ida Jane Orlando's interaction theory.  Results Five categories and 11 sub-categories were identified that described the lgbtq+ individuals’ experiences of healthcare from: Disclosure, Healthcare staffs communication, Perceived knowledge of healthcare staff, Discrimination and Healthcare environment.  Conclusion The encounter between healthcare professionals and lgbtq+ individuals was characterized by assumptions, heteronormativity and the lack of knowledge. However, there were health care professionals and clinics that had an inclusive language and then the lgbtq+ individuals experienced the healthcare environment as a sanctuary thanks to this.  Keywords Experiences, healthcare, lgbtq+, nursing, patient experience

Tänk vad mycket vi missar. Så många människors konstnärskap, historier, kunskap, ljudbilder som inte ges utrymme i vår värld. I Sverige är två av tio låtskrivare (Sveriges Radio 2022) och tre av tio av de anställda inom techbranschen (Statistiska Centralbyrån 2020) kvinnor. Hur låter de ljud vi ännu inte hört? Unheard Sound vill göra de ohörda ljuden hörda. Jag har i detta projekt, med personlig erfarenhet av musicerande, undersökt hur kvinnor, ickebinära och transpersoner kan bjudas in att delta i den elektroniska musikscenen för att göra musik- och techbranschen mer jämställda. Projektet har resulterat i en hårdvarusynth som vill utmana dagens normer kring hur en synth ska vara utformad. Ett fokus på tekniken gör att makten över hur ljudet ska låta tilldelas användaren. Designprocessen har styrts av intervjuer med kvinnor verksamma i musikbranschen samt workshops med en grundskola och en HBTQ+-ungdomsgård. / Imagine how much we are missing. So many people's artistry, stories, knowledge, soundscapes that are not given space in our world. In Sweden, two out of ten songwriters (Sveriges Radio 2022) and three out of ten employees in the tech industry (Statistiska Centralbyrån 2020) are women. What do the sounds we haven't yet heard sound like? Unheard Sound wants to let the unheard sounds be heard. In this project, I have explored how women, non-binary and trans people can be invited to participate in the electronic music scene to make the music and tech industry more equal. The project has resulted in a hardware synth that aims to challenge current norms about how a synth should be designed. A focus on technology places the power of the sound in the hands of the user.  The design process has been driven by interviews with women working in the music industry and workshops with a primary school and an LGBTQ+ youth center.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur fan-aktivistiska praktiker online kan skapa gemenskap bland fans och bidra till social förändring för hbtq-personer. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys fördjupar jag mig i åtta artiklar som analyserar fansens engagemang, gemenskap och praktiker, relationen mellan producent och fans samt begreppet bury your gays. Då jag positionerar mig inom fältet fanstudier betraktar jag publiken som en aktiv och kreativ aktör. Det speglar även mina teoretiska perspektiv där jag utgår från begreppen medborgarskap, identitet och publikens taktiker kontra producenternas strategier. Resultatet av studien visar att fansen kollektivt kunde skapa en långvarig och handlingskraftig rörelse för att belysa hbtq-frågor. Då konvergensen och fankulturen utvecklats tillsammans kunde fans förlänga producenternas kulturproduktion och ge utrymme för egenproducerat material som även stärkte fansens identiteter. Slutsatsen blir att producenter har makt över mediet då de kan definiera och konstruera normer men det innebär också att publiken har kontroll över sitt eget formade och tolkande av innehållet. / The purpose of the essay is to investigate how fan activist practitioners online can create community among fans and contribute to social change for LGBTQ people. By using qualitative content analysis, I examine eight articles that analyze fans' involvement, community and practices, the relationship between producer and fans, as well as the concept of bury your gays. When I position myself in the field of fan studies, I consider the audience as an active and creative participant. My analysis also reflect my theoretical perspectives, assuming the concepts of citizenship, identity and the audience's tactics versus the producers' strategies. The result of the study shows that fans could collectively create a long-lasting and effective movement to highlight LGBTQ issues. When convergence and fan culture developed together, fans could prolong producers' culture production and provide space for self-produced material that also strengthened their identities. The conclusion is that producers have power over the medium as they can define and construct norms, but it also means that the public has control over their own form and interpretation of the content.

This study examines how school library staff at Swedish school libraries work with and include LGBTQ + in their work. The study examines how the LGBTQ + perspective is included in different areas of the school library and how such inclusive work benefits school libraries and it’s students. Previous research highlights the need for detailed governing documents for school libraries and their staff so that the library can be improved and adapted to the students. A web survey consisting of 16 questions was sent out and answered by 186 people with responsibility for school libraries in Swedish primary and lower secondary schools. The results of the survey were analyzed with a teorethic framework made by Valsdóttir (2021) and the result was compiled to create an overall picture of the library staff's work with LGBTQ +. The study concludes that the perspective is included to some extent in the library work, but there is a big difference in how and if it is carried out between the different school libraries. The results also show a need for regulations on school libraries in general for a functioning school library to be able to exist and benefit students in Swedish schools.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa några transpersoners erfarenheter av sin röstanvändning samt sitt deltagande i sångundervisning. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod där fyra transpersoner med erfarenhet av individuell samt gruppbaserad sångundervisningen intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet består av två olika utfallsrum; uppfattningar gällande röst samt uppfattningar gällande sångundervisning. I utfallsrummet gällande röst framkommer uppfattningar om att rösten är fundamental för ens identitet, att röstanvändning kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt att vissa faktorer i rösten som påverkar könsuttrycket är svåra att styra själv. Transspecifika erfarenheter vid röstanvändning som framkommer är könsdysfori, könseufori samt upplevelser av röstförändringar till följd av könsbekräftande behandling. I utfallsrummet gällande sångundervisning framkommer uppfattningar om att det finns transexkluderande praktiker i sångundervisning, att sångundervisning skulle kunna utformas på ett mer transinkluderande sätt, samt att det är viktigt att lärare har transspecifik kompetens. Aspekter som bör reflekteras över vid transinkluderande undervisning är bland annat användandet av könande begrepp, gruppindelning och repertoarval. Läraren bör även lyssna på elevens önskemål angående utformningen av utbildningen.

Denna studie undersöker hur queerinklusivt språk påverkar queerpersoners attityd till bordsrollspel, då denna företeelse anses underutforskad trots det alltmer framväxande fältet av queer studies inom spelforskning samt forskning som gjorts kring språkets inflytande på queerpersoner. En enkätstudie med internationella deltagare, alla vana rollspelare och queera, visade att majoriteten föredrar könsneutrala pronomen och queerinklusivt språk. Trots ett litet antal deltagare finns tydliga likheter och tendenser i deras svar. De betonade även vikten av att inkludera queera identiteter på ett naturligt sätt utan att det känns konstlat. Vidare forskning skulle kunna inkludera icke-queera deltagare och utföra fler tester för att undersöka hur deras åsikter påverkar deras spelbeteende och karaktärsskapande.

This essay examines how sexuality and sexual identity is expressed in the two young adult novels Ingen normal står i regnet och sjunger by Sara Ohlsson, and Leah on the offbeat by Becky Albertalli. The main purpose with the essay is to do a comparative analysis of the two novels to examine how they differ in their portrayals of lgbtq-characters and their portrayals of sexuality in adolescents. The analysis is based on gender and queer theory, with Judith Butler’s gender theories as a main basis, and references to other theories and authors in and around the field. The two novels are being put in comparison to each other with the help of a close reading and by the examining of different scenes and phenomenon’s that are important to the essay’s purpose. The analysis shows an evident similarity in the novels regarding the plotlines and the portrayals of the main characters as two confident, independent, bisexual teenage girls, while the novels differ more in the terms of how the discussion about sexuality and lgbtq-questions is being used, how much focus it gets in Leah on the offbeat compared to Ingen normal står i regnet och sjunger. In conclusion, the essay highlights the most evident differences and similarities in the two novels, and how they are manifested.