Denna studie har haft som syfte att belysa hur Stockholm uppfattas utav en specifik målgrupp, i detta fall HBTQ. Detta för att skapa diskussion bland Stockholms turismproducenter för att locka mer HBTQ-turism till staden. Utifrån frågeställningen var det relevant då att titta på vilka som hade viktigast åsikter för just detta syfte och en enkät skickades ut till medlemmar hos RFSL. Studien ville undersöka HBTQ-personers åsikter på Stockholm och dess varumärke “The Capital of Scandinavia”. För detta valdes en kvantitativ metod och en enkätundersökning lades ut på Facebook på rekommendation från RFSL. Enkäten fick sammanlagt 109 svar och utgjorde av 14 frågor uppdelat på tre delar; sex sakfrågor, sju påståendefrågor och en öppen fråga. Empirin ställdes sedan mot teori och analyserades där det framkom att svenska HBTQ-personers åsikter är viktiga för Stockholms utveckling. Detta på grund av de efterfrågar en tydligare HBTQ-scen och mer kunskap om HBTQ-rättigheter generellt i staden. Staden bör tydligare lyfta fram sitt varumärke, inte enbart mot marknader utomlands men även mot en svensk marknad då svenskar, boende i Stockholm eller ej, fungerar som platsambassadörer för hela landet. Studien har även belyst hur viktigt det är med identitet och plats och det symboliska värdet som går att ta vara på och lyfta fram.

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexuality to be the normative sexuality

Considering the massive role that media plays in our lives, it can be interesting to wonder how different movements have adapted and become one with this new reality. A reality where most information we receive seems filtered through some form of media input, be it popular culture, social media or the news. Focusing on one of the most relevant movements of our time, the LGBT movement. This study attempts to explore the movements relationship with the Swedish news-media through a reading of Frame Theory, picking out certain Swedish news-articles published in 2019, and asking the research question: Do the selected articles tend to prioritize certain perspectives on LGBT activism, through their framing? With the perspectives analyzed and understood through queer theory, this study found that the selected articles tended to prioritize certain perspectives over others, perspectives that came with several heteronormative and other problematic tendencies.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp.  Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Bakgrund Partnervåld innebär att en person på något sätt våldför sig på eller skadar personen den har en romantisk relation med. Våldet kan ske på olika sätt, men den aktuella litteraturöversikten utgick från det fysiska våldet. Risken att utsättas för partnervåld är högre i en HBTQ-relation än i en heterosexuell relation. Därför är det av vikt att som sjuksköterska vara medveten om problematiken samt veta vilken typ av hjälp HBTQ-personer kan behöva till skillnad från heterosexuella personer. Genom kartläggning av kunskapsluckor i det aktuella ämnet genererades viktig kunskap för sjuksköterskans profession. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur fysiskt partnervåld i en HBTQrelation påverkar den utsattes hälsa och beteende samt vilka hanteringsstrategier som personen kan tillämpa. Metod Den aktuella studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades var av både kvalitativ och kvantitativ design. De inhämtades från två olika databaser med hjälp av anpassade sökord i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en bedömningsmatris modifierad av Sophiahemmet Högskola. Därefter utfördes en integrerad analys för att presentera och analysera resultatet. Resultat Resultatet i den aktuella litteraturöversikten beskriver hur den psykiska hälsan påverkades hos HBTQ-personer som utsatts för partnervåld samt vilka hanteringsstrategier en våldsutsatt HBTQ-person använde sig av. Resultatet lyfter även vikten av det sociala stödet som den våldsutsatta upplevde och hur det påverkade HBTQ-personen i sitt hjälpsökande. Slutsats Eftersom HBTQ-personer som utsätts för partnervåld upplever mer psykisk ohälsa samt har ett mindre socialt stöd, har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta denna grupp på ett anpassat vis. Med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa en tillitsfull relation till patienten. Därmed kan sjuksköterskan föra en konversation om partnervåld och psykisk ohälsa, och därigenom stödja patienten i dennes hanteringsstrategier. / Background Intimate partner violence refers to when a person in any way violates or harms another person, who they are in a romantic relationship with. There are many different types of violence, but this literature review focused on physical violence. It is more frequent to be subjected to intimate partner violence in an LGBTQ relationship, than in a heterosexual relationship. Therefore, it is of importance that the nurse is aware of the problem and knows what type of help LGBTQ persons can need, that differs from the needs of heterosexuals. By identifying the current knowledge gaps in this area, important information for the nurse’s profession was generated. Aim The purpose of this literature review was to investigate how physical intimate partner violence in an LGBTQ relationship affects a person's health and behavior, and what coping strategies can be used by the person. Method This study was a non-systematic literature overview based on 19 scientific articles. The included articles were of both qualitative and quantitative design. They were gathered from two different databases by using specific search words in different combinations. The scientific articles were examined using an evaluation matrix modified by Sophiahemmet Högskola. Then an integrated analysis method was used to obtain and analyze the result. Results The results in the current literature review describe how the mental health of an LGBTQ person was affected by intimate partner violence and what coping strategies a victim of intimate partner violence was used. The result also highlights the importance of social support and how it affected the person's help-seeking behavior. Conclusions Since LGBTQ persons who have been victimized by intimate partner violence suffer more from mental illness and have less social support, the nurse has a responsibility to meet this group in an adapted way. With person-centered care, the nurse can build a trusting relationship with the patient. By doing so the nurse can enable a conversation about intimate partner violence and mental illness, and thus support the patient's coping strategies.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt HBTQ-personer synliggörs och representeras inom religionskunskapsämnet i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig dels till elever i högstadiet samt till ämneslärare i grundskolan. I studien deltog 272 elever och 4 lärare, som visar att de flesta elever upplever att frågor och perspektiv som rör HBTQ-personer aldrig eller sällan lyfts inom religionskunskapsämnet. Studien lyfter att frågor som rör könsidentitet och sexualitet sällan diskuteras inom religionsämnet men att dessa frågor snarare diskuteras inom andra ämnen som till exempel biologiämnet. Resultatet av studien lyfter nödvändigheten av att HBTQ-frågor och perspektiv bör genomsyra alla ämnen och religionskunskapsämnet i synnerhet, då nationell såväl som internationell forskning pekar på sambandet mellan ohälsa bland unga HBTQ-personer och osynliggörande inom skolan.

Background: LGBTQ people have a higher risk for poor health than heterosexuals and LGBTQ people face stigma and discrimination in their daily lives but also in their care contacts. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and identify their needs in health care encounters with LGBTQ-people.  Method: The study is a narrative literature review and includes seven qualitative and four quantitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and MEDLINE. The articles were analyzed based on thematic content analysis. Results: In the result four different themes are presented: Varying degree of experiences and different attitudes, Perceived obstacles and strategies for good communication, Need to treat everyone equally and Need for education. Conclusions: The nurses needed more training and had relatively low knowledge of the specific health needs of LGBTQ people. The fear of saying or acting in a stereotypical or discriminatory way prevented the nurses from creating a good relationship with their patients. More research is needed to examine nurses' experiences of caring for LGBTQ people. / Bakgrund: HBTQ-personer har en högre risk för ohälsa än heterosexuella och HBTQ-personer möter stigmatisering och diskriminering i sitt dagliga liv men även i sina vårdkontakter. Sjuksköterskor kan göra stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett personcentrerat sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera deras behov i vårdmötet med HBTQ-personer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderar sju kvalitativa och fyra kvantitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Artiklarna analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra olika teman: Varierande grad av erfarenheter och olika attityder, Upplevda hinder och strategier för en god kommunikation, Behov av att behandla alla lika samt Behov av utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskorna behövde mer utbildning och hade relativt låg kunskap om de specifika hälsobehov som HBTQ-personer har. Rädslan för att säga eller agera på ett stereotypt eller diskriminerande sätt hindrade sjuksköterskorna från att skapa en bra relation med sina patienter. Det behövs mer forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och behov i vårdmötet med HBTQ-personer.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka tryggheten, inkluderingen och jämlikheten inom idrotten samt stärka folkhälsan. / Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.