I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Studiens syfte var att nå en förståelse om lärarnas egna uppfattningar och tankar om att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer. Faktorer som utbildning, riktlinjer och instruktioner valdes som särskilt centrala i målet att uppnå denna förståelse. Under 2022 genomfördes flertalet förändringar i läroplanen angående ämnet sexualkunskap, vilket bytte namn till sexualitet, samtycke och relationer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare önskade målet för studiens syfte uppnås samt att studiens forskningsfrågor kunde besvaras. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, för att konstruera teman, kategorier och underteman. Resultatet visade bland annat att lärarna önskade få mer vidare- och fortbildning i sexualitet, samtycke och relationer då deras tidigare utbildning, som i flera fall genomfördes för mer än tio år sen, upplevdes bristfällig. Resultaten visade också att lärarna inte upplevde att de fått några andra riktlinjer eller instruktioner angående hur deras undervisningen skulle gå till. De centrerade sin undervisning främst med hjälp av innehållet och materialet i läroplanen. Resultatet visade också att det finns ett stort engagemang och intresse både från lärare och elever om ämnet sexualitet, samtycke och relationer.

Syftet med studien var att undersöka socialarbetares transkompetens och deras trygghet i att arbeta med transpersoner, samt hur dessa varierar med yrkesroller och arbetsplatsens rutiner och riktlinjer. Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning och vände sig till yrkesverksamma socialarbetare som möter klienter/patienter i sitt arbete. Enkäten skickades ut till socialarbetare anställda inom kommun och region i ett län i Mellansverige och besvarades av 89 socialarbetare. Empirin analyserades med hjälp av korstabeller, sambandstest och tvåvägs ANOVA, samt tolkades med ett kritiskt perspektiv, queerteori samt begreppen kompetens och bemötande. Resultatet visade att socialarbetare upplever att de har en ganska hög kunskap samt ganska hög trygghet i arbete med transpersoner, och att en hög upplevd kunskap ökade deras upplevelse av hög trygghet. Kuratorer upplevde en högre kunskap och trygghet jämfört med socialsekreterare. En transinkluderande arbetsplats med tydliga rutiner och riktlinjer hade positiv inverkan på både upplevd kunskap och trygghet, men hög kunskap var den främsta och betydande faktorn för att uppnå en hög trygghet. Socialarbetare anser att arbetsplatser främst kan utveckla sitt arbete med att möta transpersoner genom utbildning, samt att respekt, lyhördhet och öppenhet är de mest betydelsefulla egenskaperna att ha som yrkesverksam i mötet med transpersoner. Sammantaget tolkas resultatet som att socialarbetarna har en måttlig transkompetens. Vidare forskning behövs för att undersöka ytterligare hur HBTQI-certifiering samt implementering av konkreta insatser för att vara mer transinkluderande inom organisationer, främst inom socialtjänsten, kan ha en positiv inverkan på vård och stöd för transpersoner. / The purpose of this study was to examine social workers transgender competence and perceived comfort in working with transgender people, and to investigate if perceived knowledge and comfort was connected to work title and different organizational factors. A quantitative study was conducted towards social workers who meet clients/patients in their work. An online-survey was constructed and sent to social workers employed within a county in mid-Sweden, with a total of 89 respondents. The data was analyzed with crosstabs, correlation tests and a two-way ANOVA, and interpreted using a critical perspective, queertheory and the theoretical concepts of competence and service experience. The results discovered that social workers experience a quite high level of perceived knowledge and comfort in working with transgender clients/patients. The perceived level of comfort increased when the level of perceived knowledge increased. Counselors perceived a higher level of knowledge and comfort than social workers in the social services. A transgender-inclusive workplace with clear routines had a positive impact on perceived knowledge and comfort, but high level of knowledge was the most significant factor in achieving high level of comfort. Social workers found that workplaces could develop their work with transgender people through education, and that respect, responsiveness and openness were the most valuable qualities for a professional working with transgender people. The conclusion was that social workers had a moderate level of transgender competence. It’s necessary to explore, primarily in social services, how LGBTQI-certification and implementation of supportive efforts might help organizations to be more trans-inclusive.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa. / Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. / Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade. Samtliga informanter hade uppmärksammat en avsexualisering av äldre individer. De beskrev även ett antagande om att fyrtiotalister kommer att vara en generation med högre krav på att kunna vara öppen med sin sexuella läggning. Studien visar även att samtliga yrkeskategorier upplever att det i framtiden kommer finnas behov av att belysa HBTQ-frågan, samt att implementera denna i utbildningar såsom i nuvarande undersköterskeutbildningen. / The purpose of this study is to investigate how various professionals in eldercare are working with LGBT issues. The study is based on qualitative interviews and includes five informants with different tasks in eldercare. Interview results were analyzed based on various themes in an interview guide, using queer theory. The results show that LGBT issues are not illuminated as individual issues, but could if necessary be discussed in diversity and equality issues. The informants described the importance of good treatment, no matter what sexual orientation the patient had. All informants had noticed a desexualization of older individuals. They also described an assumption that people born in the 1940´s will be a generation with higher requirements to be able to be open with their sexual orientation. The study also shows that all professions are experiencing that, in the future, there will be a need to lift the LGBT issue and to implement it in education programs.

Tidigare forskning visar att lärare uppfattar många hinder i att undervisa i HBTQ samtidigt som undervisningen i större utsträckning är begränsad till skönlitteratur. HBTQ-elever är emellertid ofta måltavlor för våld och kränkningar. Syftet med studien är att undersöka vad lärare i fritidshem har för syn på de nya formuleringarna i 2022 års läroplan och hur undervisning med HBTQ-relaterat innehåll bedrivs i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är genomförd med semistrukturerade intervjuer med fem intervjudeltagare. Resultatet visar att lärare i fritidshem är positivt inställda till de nya formuleringarna i läroplanen som rör HBTQ. Resultatet visar även att HBTQ-undervisning främst utförs i informella sammanhang eller undervisning genom olika medier som filmer och tv-serier.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hurspecialpedagogen tolkar det normkritiska uppdraget och hur hen beskriver sin egen kunskapoch förmåga att implementera och driva detta uppdrag i verksamheten. Tidigare forskningvisar hur en hbtq-inkluderande läroplan tenderar att generera begränsad förändring av skolansom verksamhet och att elever efterfrågar större synlighet av frågorna i den dagligaundervisningen. Vidare visar forskning på hur avsaknad av kunskap bidrar till en otrygghetinför att hantera frågor runt sexualitet och identitet då den heteronormativa matrisen skaifrågasättas. Ett förändringsarbete i enlighet med den nya läroplanen förutsätter kunskapvilket erhålls genom gemensam utbildning. Studiens resultat visar på stor diskrepans gällandespecialpedagogens roll i förhållande till det normkritiska uppdraget, vilket delvis kanförklaras av yrkesrollens breda och komplexa uppdrag. Resultatet visar att behovet av såvälegen som gemensam kunskap är stort, vilket även styrks av tidigare forskning, samt attytterligare kunskap efterfrågas. Vidare visar resultatet på hur specialpedagogens olikauppdrag, såsom att utveckla den tillgängliga lärmiljön, driva skolutvecklingsfrågor samthandleda pedagoger, tolkas på diametralt skilda sätt i förhållande till det normkritiskauppdraget. Då frågornas placering i läroplanens inledande delar fastställer att uppdragetinvolverar skolans samtliga personal menar vi att denna variation av tolkningar ärproblematisk. Specialpedagogens roll gällande delaktighet och ansvar i skolans normkritiskauppdrag är enligt denna placering inte förhandlingsbar. Med anledning av detta menar vi attspecialpedagogens uppdrag är förenligt med möjligheten att anta rollen somförändringsagent, med syfte att belysa rådande heteronorm i skolans verksamhet.

Våld i samkönade relationer är ett utbrett socialt problem men alltför ofta brister både bemötandet samt stödet till de våldsutsatta. Studier visar på att homo- och bisexuella i högre grad än heterosexuella är utsatta för våld i nära relationer. Trots det blir de våldsutsatta bemötta med likgiltighet, okunskap och heteronormativa föreställningar. Syftet med den här studien är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av arbetet med våld i samkönade relationer inom socialt arbete. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från en hermeneutisk ansats vilken syftar till att skapa förståelse och tolkning. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer valts som tillvägagångssätt. Studiens slutsatser är att yrkesverksamma upplever att det finns vissa brister i både stödet och bemötandet av personer som blivit utsatta för våld i samkönade relationer. Vår tolkning är att professionella som arbetar med våldsutsatta påverkas av heteronormativa samt stereotypa föreställningar kring rollerna som förövare och offer. Stödinsatserna och bemötandet av våldsutsatta i samkönade relationer är och förblir bristande om inte arbetet utvecklas framåt.

I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.