Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth & Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg & Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

Den här uppsatsen har till syfte att belysa hur heteronormativitet kan ta sig uttryck i förskolan, och vad några femåringar säger om hur de ser på familjebildning och kärleksrelationer. Undersökningen bygger på intervjuer om familjeformer med åtta femåringar. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i ett antal bilder föreställande människor i olika familjekonstellationer. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är en normkritisk pedagogik, med rötter i feministisk poststrukturalism och queerteori. Resultatet av undersökningen visar att barnen i studien hade ett starkt heteronormativt sätt att prata om familjebildning. I ljuset av den tidigare forskning som redovisas i uppsatsen, blir det tydligt att förskolans sätt att arbeta med frågor om sexuell läggning inte lever upp till de krav som läroplanen ställer.

Research on forced migration has largely ignored asylum seekers from sexual and gender minorities. This exploratory study aimed to examine both positive and negative experiences of LGBT asylum seekers who had migrated to Sweden. Within the study, experiences prior to migration, during transit, and after arrival in Sweden were conceptualized as a process. Guided by the research question “How do LGBT asylum seekers describe positive and negative experiences of their asylum journeys?”, semi-structured interviews with eleven LGBT asylum seekers were conducted and analyzed using inductive thematic analysis. The analysis resulted in five themes; 1. Living Under Threat, 2. Into the Abyss, 3. Living in Suspension, 4. External Sources of Support and 5. Strength from Within. Considerable stressors were reported, spanning form pre- to post migration. LGBT asylum seekers are found to be an especially vulnerable group that demonstrates considerable internal resources.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används. Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till. Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt grupp med större risk för psykisk ohälsa, diskriminering, hot och våld än resterande befolkning, och har visats undvika och fördröja att söka vård trots behov. Stigmatisering och diskriminering från samhället i stort har även setts leda till att transpersoner fruktar att bli illa bemötta av vårdpersonal. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design samt mixad metod. Artiklarna analyserades efter transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman: Att bli sedd och respekterad, Diskriminering på grund av sin könsidentitet och Kunskapsbrist om transpersoner och deras erfarenheter. Diskussion: Diskussionen belyser hur transpersoner upplever bemötande av vårdpersonal och hur detta kan förstås utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. Vidare diskuteras kunskapsbrist och dess påverkan på bemötandet kopplat till tidigare forskning samt en diskussion kring diskriminering och positiva vårdupplevelser. / Background: Transgender people are a vulnerable group with a higher risk of mental health issues, discrimination and a lower usage of healthcare services. Stigmatisation and discrimination from society at large have also been observed to lead to transgender people fearing to be treated badly by healthcare service personnel. Aim: To illustrate transgender persons’ experiences of meeting with healthcare professionals. Method: A literature review of eleven articles of qualitative, quantitative and mixed method design that dealt with transgender persons’ experiences in healthcare settings. Results: The results are divided into three main themes; To be seen and respected,   Discriminations on the grounds of gender identity and A lack of knowledge about transgender persons and their experiences. Discussion:The discussion illustrates how transgender persons experience meeting with healthcare professionals and how this can be understood from the view of Travelbees theory of human-to-human relationship. Further discussed is the lack of knowledge and it’s effects on the meeting in relation to past research as well as a discussion of discrimination and positive experiences of healthcare.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar. Resultatet visar att heteronormativa antaganden kan identifieras och påverkar behandlingssituationen. Hur vårdpersonal förhåller sig till normer och i synnerhet heteronormen kan påverka hur patienten upplever behandlingssituationen och patientens val av att vara öppen kring sin sexualitet. Resultatet visar även en tendens att sätta den sexuella läggningen i relation till ätstörningen i reflektioner kring den egna sjukdomshistorien.

This thesis aims to study how the assignment of subject headings, from the Swedish subject headings list, in the Swedish national catalog Libris relates to works of marginalized groups from an intersectional perspective. The marginalized groups represented in this study are LGBTQ as well as racified. With the term radical cataloging as the background for this thesis, I have categorized five pairs of opposite words that were the bases for my keyword search and then analyzed the subject headings for the books that my keyword searches resulted in. Using Derrida's theories of deconstruction and the perception of The Other, I have investigated which subject headings are used to describe the marginalized groups and whether these subject headings can be problematic from an intersectional perspective. The conclusion is that, although both groups are represented by a variety of subject headings, they are not always used in a correct context. There is also a lack of several subject headings which would work towards an inclusion of these marginalized groups.

Sweden counts as being one of the countries in the western world to have a positive perspective on sexual minorities. The swedish public service media SVT; Sveriges Television AB states that their aim is to spread objective news, but in fact SVT doesn’t portray homosexuality as something usual in everyday life. Instead the heteronormative ideal saturate the representation of homosexuals in SVT. To study how SVT portray homosexuality, heterosexuality and heteronormativity, this study is based on discourse analysis and image analysis. During this essay 25 TV news segments including articles on SVT:s website were viewed and examined. This essay is also based on discourse analysis to fully examine the hidden attitude against homosexuality and heterosexuality, and to examine how SVT portrays heteronormativity. The results of the analysis demonstrates that the heteronormative ideal takes part in the way that both sexualitys are represented. Heterosexuals are for instance often portrayed in combination with happiness and monogamy, while homosexuals are portrayed in connection with discrimination. In the TV segments homosexuality rarely were portrayed in everyday life. Instead the everyday life of heterosexuals dominated the content. The fact that SVT doesn’t portray homosexuality in relation to everyday life reinforces the perception of homosexuality as something normbreaking. The result of the study are further explained by Stuart Halls (1997) theory about representation and stereotypes, as well as previous research about sexuality and gender.