Genom ett queerteoretiskt samt diskursanalytiskt perspektiv har en analys genomförts på relevanta strategi- och verksamhetsplaner som är framtagna av Riksidrottsförbundet. Resultatet visar att kön och sexualitet konstrueras utifrån normativa föreställningar där de binära könen och heterosexualitet betraktas som det ’naturliga’ och allomfattande, vilket reproducerar bilden av HBTQ-personer som avvikande och främmande. Konsekvenserna av det här och vad det beror på kan självklart diskuteras, men att färre HBTQ-personer deltar i föreningsidrott och att många HBTQ-personer inte vill eller känner att de kan vara öppna med vilka de är, inom idrotten, kan betraktas som konsekvenser av detta. Att idrottsrörelsen vilar på en politik som poängterar den demokratiska nyttan av ett deltagande inom denna typ av föreningsliv gör också att detta i förlängningen även handlar om större demokratiska frågor såsom deltagande, inflytande delaktighet och synlighet.

Det finns idag inga krav på att lärare ska läsa kurser inom genus eller sex- och samlevnad för att få undervisa i ämnet. Detta kan bli problematiskt för hbtq-personer om lärare utgår ifrån toleranspedagogik som inte inkluderar hbtq-personer i normen. Lärare som istället använder normkritisk pedagogik/queerpedagogik ökar hbtq-perspektivet i undervisningen. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen om hur hbtq-perspektiv inkluderas i sex- och samlevnadsundervisningen. Detta undersöktes med en internetbaserad enkät som skickades ut på hbtq-communitys. 66 respondenter besvarade frågan om i vilken utsträckning unga (16-25 år) hbtq-personer uppger att undervisningen inkluderar ett hbtq-perspektiv. Majoriteten av respondenterna uppgav att läraren inte diskuterade eller gjorde övningar där hbtq-perspektiv inkluderades. En majoritet av respondenterna uppgav också att läraren pratade om hbtq-personer som en separat grupp istället för att inkludera dem i normen. Därmed anses sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig.

At focus in this study are six professional ice hockey players experiences and thoughts on sexual norms in ice hockey and how these are expressed. The aim was to illuminate values and attitudes towards sexuality in Swedish ice hockey – a sport which characterized by a masculine label that affects it in terms of diversity and norms. Qualitative data was gathered by interviews with six professional ice hockeyplayers, women and men between 20-30 years old, which together had a wide background in the organisation of Swedish ice hockey. These informants reflected on their own views of the sport itself and how it has an impact on inclusiveness, norms and tolerance towards different sexualities. The results showed that the informants experienced a clear norm in Swedish ice hockey that incused womens icehockey to be more open to different sexualities rather than mens icehockey. The female informants testified that womens ice hockey players often were associated with stereotypes of being lesbians. The informants experiences also indicated how heterosexuality is normative in mens ice hockey. According to the informants, this norms may have an impact on the tendency of men, in terms of being open with their sexuality. In addition, this study also highlights the players attitudes towards future work with questions concerning values and inclusiveness in Swedish ice hockey. The informants in this study showed oppenness in ways of changing norms, so eventually, in the future, ice hockey players shouldn’t feel excluded in the organisation of ice hockey because of their sexuality.

Bakgrund: HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuell, bisexuell, transperson och queer och är idag ett aktuellt ämne. Synen på HBTQ-personer har förändrats genom historien där lagar har utvecklats och organisationer bildats i syfte att främja livsvillkor samt arbeta för lika rättigheter. HBTQ-personer är än idag föremål för hatbrott och diskriminering. Förekomsten av ohälsa, såsom somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa samt olika former av substansmissbruk, är vanligare hos denna minoritetsgrupp än bland övriga befolkningen. Kommunikationen är en avgörande faktor för upplevelsen av bemötandet. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser kring bemötandet från vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras genom två teman och tre subteman: Vårdpersonalens skiftande kunskaper innefattar Att vara ett uppslagsverk och Vårdpersonalens attityder och förhållningssätt samt temat Att komma ut eller att inte komma ut innefattar Internaliserad stigma. Diskussion: Diskussionen framhäver vikten av ett öppet förhållningssätt och medvetenhet för att främja en jämlik vård där alla människor ska känna sig trygga och välkomna. Två fenomen diskuteras, Diskriminering till följd av avslöjandet av sexuell identitet och Heteronormativitet till följd av samhälleliga strukturer, i relation till Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. / Background: LGBTQ is a collective term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer and is a current issue in today’s society. The perception of LGBTQ-persons has changed through history, where laws have been developed and organizations have been formed in order to promote living conditions and are working for equal rights. LGBTQ-persons are still subject to hate crimes and discrimination. The occurrence of health issues, such as somatic disease, mental illness and various forms of substance abuse are more common in this minority group than among the rest of the population. Communication is a determining factor for the experience of the encounter. Aim: To describe LGBTQ-persons’ experiences of the encounters with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted, where ten science articles were examined and analyzed based on similarities and differences, to answer the aim. Results: The result is presented through two themes and three subthemes: The varying knowledge of health care professionals includes Being a reference and The health care professionals’ attitudes and approach, as well as the theme To disclose or not to disclose includes Internalized stigma. Discussion: The discussion highlights the importance of an open approach and awareness to promote equal care in which all people will feel safe and welcome. Two phenomena are discussed, Discrimination as a result of the disclosure of sexual identity and Heteronormativity as a result of social structures, in relation to Joyce Travelbee's theory of interpersonal relationships.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift att vårda och ta hand om patienter på lika villkor oavsett bakgrund och sjukdomstillstånd. HBTQ-patienter har exempelvis sämre psykisk hälsa jämfört med hetero- och cispersoner. Det beskrivs också att HBTQ-personer är en utsatt grupp i samhället och att detta orsakar HBTQ-personerna lidande. Den vårdande relationen som är avgörande för omvårdnaden kan därmed bli en trygghet för dessa personer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever vården. Metod: För att besvara syftet användes en litteraturöversikt innehållande åtta analyserade artiklar. Resultat: Genom de meningsenheter som plockades ut ur artiklarna identifierades tre teman; att komma ut till vårdpersonalen, upplevelsen av heteronormativitet och homofobi i vården samt HBTQ-patientens upplevelse av vårdpersonalen. I temana beskrivs varför HBTQ-patienterna kommer ut till vårdpersonalen, att heteronormativiteten upplevdes vara hinder för god vård samt att vårdpersonalen behövde mer kunskap och ett annat förhållningssätt till HBTQ. Konklusion: HBTQ-patienterna upplevde att de var tvungna att komma ut till vårdpersonalen för att erhålla den vård de behövde, vården är baserad på heteronormer och att de blev utsatta för homofobi samt att vårdpersonalen inte hade tillräcklig kunskap för att kunna bemöta vårdbehovet och önskemålen hos HBTQpatienterna. / Background: The Nurse is responsible to care for patients on equal terms irrespective of background and state of illness. For example, LGBTQ patients have poorer mental health compared to heterosexual and cis persons. It is also described that LGBTQ people are a vulnerable group in society and this causes the suffering of LGBTQ people. The caring relationship that is crucial to nursing can thus be a security for these people. Purpose: The purpose of the study was to describe how LGBTQ patients experience the care. Method: To answer the purpose, a literature review containing eight analyzed articles was used. Result: Through the sentences picked out of the articles, three themes were identified; to get out to the healthcare staff, the experience of heteronormativity and homophobia in the care and the LGBTQ patient's experience of the healthcare staff. The themes describe why the LGBTQ patients come to healthcare professionals, that heteronormativity was perceived to be an obstacle to good care, and that healthcare professionals needed more knowledge and another approach to LGBTQ. Conclusion: The LGBTQ patients felt they had to come out to healthcare professionals to get the care they needed, care were based on heteronorms and they were exposed to homophobia and that the healthcare staff had insufficient knowledge to respond to the need for care and the wishes of LGBTQ patients.

The aim of this study is to examine how the history about LGBTQ-people is represented in archives, focusing on the websites, social media and projects of the archives. The study revolves around three themes, identity, accessibility and participation and seeks to examine how four selected archives work to highlight, gather and inform about the history, experiences and lives of the LGBTQ-community represented in their collections.  The study is based on the theoretical framework of the connection between archives and identity and the problem of silence in archives where marginalised groups are not heard, and therefore seeks to examine how archives can work towards breaking the silence. The search process consists of a netographic survey and is analysed and then discussed in a broader perspective using the three themes and the theoretical frameworks. Conclusions of the study shows that the chosen archives, depending on their respective starting points, skills and resuscitations, work in ways that together could form a basis for better understanding of how to create and highlight LGBTQ-history. There are e.g difficulties today in searching for documents about LGBTQ-history in traditional archives, due to the need to revise the subject words to create more accessibility. This is something traditional archives can learn from the more progressive LGBTQ-focused archives. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Studien syftar till att bidra med en förståelse och ökad kunskap för hur hbtq-personer upplever att de blir bemötta i vardagslivet. Områden som studerats är arbete, familj och vänner. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får i arbetet efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från familjen efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet samt vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från vännerna efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Urvalet bestod av fem respondenter i åldrarna 22 till 46, bosatta i mellersta Sverige. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes under år 2017. Resultatet visade att respondenterna upplevde ett gott bemötande i vardagslivet. Majoriteten uppger att bra bemötande fanns hos både familj och hos vänner. På arbetet upplevde majoriteten en acceptans och att stödet fanns. Negativt bemötande har upplevts i mansdominerade yrken. I de fall de upplevt negativt bemötande från familjen har några familjemedlemmar påstått att den sexuella läggningen eller könsidentiteten är en fas de går igenom. / The study aim to contribute an understanding and increased knowledge for how lgbtq-people experience the response in their everyday life. Areas studied was work, family and friends. To answer the purpose of the following study questions were formulated: what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity at work, what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their family and what response do the lgbtq- people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their friends. The selection consists of five people in the age of 22 to 46, residents in central Sweden. The study were conducted by semi-structured interviews during 2017. The results showed that the respondents had experienced a good response in everyday life. Positive response was something the majority got from both their family and friends. At work the majority had experienced acceptance, the support was there if they needed it. If they experienced negative response at work, it was in man dominated professions. In those cases where they have experienced negative response from their family, some of the family members had insisted that they are just going through a phase.

Bakgrund HBTQ+ personer får inte ett respektfullt och bra bemötande av vårdpersonal beroende på bristfällig kunskap. Studier visar att HBTQ+ personer är utsatta för hälsorelaterad diskriminering i större utsträckning än heterosexuella. Om bemötandet är felaktigt kan personerna senare välja att inte söka psykiatrisk vård. Om sjuksköterskan saknar relevant kompetens eller har felaktiga normer i bemötandet av denna grupp kan detta leda till lidande för personen och även leda till personens död. Syfte Syftet med studien är att beskriva HBTQ+ personers upplevelser av bemötandet från sjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Metod En kvalitativ induktiv studie med semistrukturerade intervjuer. Det var tio personer som identifierar sig som HBTQ+ personer som var med i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes i analysen av data. Resultat Det fanns både bra och mindre bra bemötande. Faktorer för upplevelse av ett bra bemötande var bredare kunskap hos sjuksköterskan om HBTQ+ personer. Deltagarna i studien ansåg att de blev bättre bemötta av yngre sjuksköterskor jämfört med äldre. Pride-symboler hade en bra effekt på bemötandet genom att skapa en mer inkluderande känsla, då vårdinrättningen hade en tolerans för ökad öppenhet, något som gjorde att deltagarna vågade öppna sig för sjuksköterskan. Det var skillnader mellan mötet med sjuksköterskan i mindre och större städer. I mindre städer upplevde deltagarna en mindre förståelse som HBTQ+ person och möttes med mer fördomar och diskriminering. I större städer kände personerna sig mer nöjda i bemötandet av sjuksköterskan, som upplevdes ha större erfarenhet, mer öppenhet och en icke-heteronormativ inställning. Slutsats Personerna i studien blev överraskande bra bemötta av sjuksköterskan i den psykiatriska vården. / Background LGBT persons do not receive a good treatment by healthcare professionals due to insufficient knowledge. Studies indicate LGBT persons are exposed to health-related discrimination to a greater extent. If the treatment is incorrect, the persons may choose not to seek psychiatric care. If the nurse lacks relevant competence, this can lead to suffering for the person and also lead to the person's death. Aim LGBT persons' experience of personal interaction with a psychiatric nurse. Method A qualitative inductive study with semi-structured interviews. There were ten people who identified themselves as HBTQ + persons who participated in the study. Qualitative content analysis was used for analysis of the data. Results There were both good and less good meetings. Important factors for creating a good meeting were broader knowledge about LGBT persons. Participants in the study felt they were better treated by younger nurses compared to older ones. Pride symbols had a good effect by creating a more inclusive feeling, in that the care focus had a tolerance for greater openness, something that made the participants dare to open up more easily to the nurse. There were differences between meeting with the nurse in smaller and larger cities. In smaller towns and cities, participants experienced a lesser understanding and was met with more prejudice and discrimination. In larger cities, patients felt more satisfied meeting with the nurse who showed a greater experience, more openness and had a non-heteronormative approach. Conclusion The participants described how they want to be treated individually, while at the same time being treated like everyone else.

Bakgrund: Att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som skiljer sig från normen innebär för individen att hen i vardagen bli utsatt för mikroaggressioner. Individen blir därför försiktig med att avslöja sin sexuella läggning eller könsidentitet. Eftersom HBTQ-gruppen har mer ohälsa generellt sett än den övriga populationen tycks vårdmötets kvalitet vara avgörande för att ändra på detta. Både sjukvårdspersonalens bemötande och HBTQ-patientens inställning är aspekter som spelar in i vårdmötet, dels hur sjukvårdspersonalen bemöter patienterna men också huruvida patienterna vid vårdmötet väljer att avslöja sin sexuella läggning.Syfte: Syftet var att utifrån ett relationellt perspektiv belysa vad vårdmötet innebär för HBTQpatienter.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes innehållande tio vetenskapligaartiklar och granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserades med innehållsanalys och sammanställdes sedan med inspiration av Polit och Beck, samt Friberg. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning av artiklarnaResultat: Fyra teman framträdde som lyfter fram viktiga aspekter av fenomenet vårdmötets upplevelse: sjukvårdspersonalens medvetenhet och kunskap, sjukvårdspersonalens attityder, patienters sårbarhet och patienters proaktiva åtgärder. Resultatet visade sjukvårdspersonalens brist på medvetenhet om HBTQ-patienter, otillräcklig kunskap om allmänna och hälsorelaterade HBTQ-frågor, samt icke-vårdande attityder. Det motsatta, d.v.s. vårdande vårdmöten, dokumenterades också. Vårdmötet innebar ofta för patienterna en komplex hantering av avslöjandet om den sexuella läggningen/könsidentiteten och att de själva måste arbeta för att bli väl bemötta.Konklusion: Det finns olika aspekter av erfarenheter av vårdmötet för HBTQ-patienter, vilka kompletterar varandra. Huruvida dessa möten upplevs som vårdande eller icke-vårdande tycks påverka patienternas hälsa respektive positivt eller negativt.Nyckelord: coming-out, erfarenheter, HBTQ, kunskap, patienter, sjuksköterskor, vårdmöte / Background: To have a non-conforming sexual orientation or gender identity means beingexposed to microaggressions in everyday life. LGBTQ people are therefore often cautiouswith the way they disclose information regarding their sexuality or gender. Since LGBTQpeople tend to have greater ill-health than the rest of the population, quality in health careencounters is seen as an important factor in improving their health. A health care relationship involves both health care provider and patient, where both parts bring along their singular dispositions into the health care encounter. Questions regarding the way health care providers meet LGBTQ patients are raised, as well as how patients manage their non-conforming sexual or gender identities within health care encounters.Aim: The aim of this study was, from a relational perspective, to examine how LGBTQpatients give meaning to the health care encounter.Methods: A qualitative review of literature containing ten scientific articles was conducted.The articles were examined using an SBU’s modified review template, analysed with content analysis and compiled with inspiration from Polit and Beck, as well as Friberg. The databases CINAHL and PsycInfo were used for data collection.Findings: Four themes emerged, which highlight important aspects of the health careexperience phenomenon: health care providers’ awareness and knowledge, health careproviders’ attitudes, patients’ vulnerability and patients’ proactive measures. There wasextensive coverage for the health care staff's lack of awareness about the existence of LGBTQ patients, for the insufficient knowledge of both general and health-related LGBTQ issues, as well as for non-caring attitudes. But the opposite, which is to say caring health care encounters, were also documented. Health care encounters often implied for patients a complex management of their coming-out, as well as an effort on their part to make sure that they as patients be well received.Conclusion: Results show that different and complementary elements constitute LGBTQpatients’ experiences of health care encounters. Whether these encounters are perceived as caring or non-caring seems to affect patients’ health positively in the first case and negatively in the other.Key words: coming-out, experiences, LGBTQ, knowledge, patients, nurses, health careencounter

This essay will analyse how the components settings and costume/make-up from the concept Mise-en-scène show the differences between homosexual characters and heterosexual characters. The representations and stereotypes that made the differences visible together with the theory of semiotic and what signs we interpret in the films help us find the connection between the settings, costume/make-up and stereotypes. Together with the social Mise-en- scène this essay analyses three Swedish films with homosexual main characters and their love lifes. Previous research focuses on the homosexual representation in films so we can see how the homosexual characters earlier has been represented. The analysis uses the components settings and costume/make-up to look into the aspect of stereotypes and representations of homosexual characters compared to heterosexual ones. At the end of the essay in the discussion the previous research and the analysis of the films are discussed and in the last part the research question is answered.