I denna studie är syftet att undersöka hur personal från behandlingshem för missbruk samtalar kring kön och sexualitet. Studien utgår från behandlingshem med inriktning på enbart kvinnor eller enbart män. I Sverige har homo-, bi- och transsexuella personer sämre psykisk hälsa än heterosexuella personer. Psykisk ohälsa ökar risken för missbruk och hbtq-personer har en ökad risk för missbruk jämfört med den generella befolkningen, varför det har varit av relevans att undersöka normer gällande kön och sexualitet på behandlingshem för missbruk. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en kritisk diskursanalytisk ansats, har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personal inom behandlingshem för missbruk. I resultatet framgår att diskurserna kring kön och sexualitet till stor del fortfarande är heteronormativa, bland annat genom att utgångspunkten är att brukarnas relationer är heterosexuella samt i diskurser kring att visa sin nakna kropp vid övervakade urinprov. Resultatet lyfter att det kan finnas en osäkerhet kring bemötande av transsexuella personer utifrån vilket pronomen som ska användas samt på vilket behandlingshem en transperson ska placeras. Slutsatsen pekar på att det kan finnas ett behov av kunskap om det heteronormativa privilegiet för att det ska bli möjligt med förändring av ojämlika maktstrukturer kring kön och sexualitet. / The aim of this study is to explore how professionals, from health and rehabilitation clinics for addiction, talk about sex and sexuality. The study includes health and rehabilitation clinics for only women or only men. In Sweden, mental illness is more prevalent among the lesbian, gay, bisexual and transsexual population than for the heterosexual population. Mental illness increases the risk for alcohol and drug addiction and people within the LGBT community have an increased risk of addiction than the rest of the population, thus it is of relevance to explore norms regarding gender and sexuality in rehabilitation clinics. The empirical material has been collected via ten semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The result indicates that the discourses regarding sex and sexuality still in many ways are heteronormative and it shows among others by the assumptions that the relationships of the clients are heterosexual. It also shows when it is assumed that the clients are cis in the discourse regarding showing the naked body when leaving monitored urine samples. The result illustrates that there could be an insecurity among the professionals when it comes to use the correct pronoun when talking about transsexual people and in which health and rehabilitation clinic a transsexual person can be accepted for treatment. The conclusion indicates that knowledge about the heteronormative privilege could be necessary to enable change of unequal power structures regarding sex and sexuality.

The aim of this thesis is to examine how the construction of the swedish national self-image can be interpreted in relation to the protests against the russian anti-gay laws, leading up to the olympic games in Sotji 2014. I form a basis for my analysis in Jasbir K. Puars conceptual frame of homonationalism and examine the swedish political action Live and Let Love that took place at Stockholms Stadion in the fall of 2013. The analysis shows how the inclusion of a homonormative homosexuality becomes an important factor for the construction of Sweden as an open and tolerant nation in contrast to Russia as a non tolerant nation. This construction of "us" and the "Other" manifests through a discourse of tolerance. The national sense of community is formed through interaction between national symbols and symbols of the LGBT community.

Under året 2015 lanserades det två modekampanjer i Sverige som fick stor medialuppmärksamhet. Först ut var Åhléns med sin modekampanj Vårmod, kollektionen lanserades under våren 2015, frontfiguren för denna lansering var modellen och transpersonen Lea T. Under hösten samma år lanserade H&M ägda & Other Stories sin kollektion The Gaze & Other Stories, för denna kollektion var både frontfigurerna och produktionsteamet bakom transpersoner. Att två så stora och väletablerade företag valde att använda sig av transmodeller vid lanseringen av sina senaste klädkollektioner var något helt nytt, både för den nationella och internationella marknaden. I en av artiklarna som publicerades efter att & Other Stories lanserat sin kampanj kunde vi läsa: “Världens första modekampanj av och med transpersoner” (Lacis 2015). Mitt syfte med denna studie var att utifrån de här modekampanjerna undersöka och skapa en djupare förståelse för hur transpersoner upplever användningen av transpersoner i modekampanjer. I studien ville jag undersöka om det råder någon diskrepans mellan producenternas intentioner och hur mottagnarna tolkar modekampanjerna. Med hjälp av Stuart Halls teori encoding/decoding redogörs först för de intentioner som låg bakom och formade produktionerna (encoding), för att sedan sätta dessa i relation till hur bemötandet och responsen kring dessa produktioner såg ut hos mottagarna (decoding). Följande frågeställningar var utformade för att besvara syftet: 1) Vilka intentioner ligger bakom och formar modekampanjerna? 2) Hur tolkar informanterna modekampanjerna? 3) Hur kan man utifrån Stuart Halls encoding/decoding teori undersöka om det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner och informanternas tolkningar av dessa modekampanjer? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i teorier om heteronormativitet, maktutövning, jagbildning, medierad verklighet, representation och encoding/decoding. Det empiriska materialet är insamlat genom tre enskilda djupintervjuer, där samtliga informanter kände sig bekväma med att definiera sig själva som transpersoner. Två av intervjuerna skedde face-to-face och en skedde över telefon. I encoding delen redogörs det för de intentioner producenterna hade med modekampanjerna, intentionerna var att bredda bilden av transpersoner och vad som är vackert (Hansson & Fridh 2015, Törner 2015).  I decoding delen framgår det att informanterna anser att det generellt råder goda avsikter med dessa modekampanjer och att det är roligt att transpersoner inkluderas och uppmärksammas. Dock kan man urskilja att det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner att bredda bilden av transpersoner och hur informanterna tolkar denna representation. I informanternas avkodning finns det en ambivalens, informanterna ifrågasätter modekampanjernas utformningar och hur de valt att gestalta modellerna. De anser att den textliga diskursen i kampanjerna är bristfällig då ingen djupare redogörelse för personerna, deras transformering eller begreppet trans ges. Dessutom ifrågasätter de gestaltningen, att den sker utifrån ett heteronormativt synsätt där det råder en tvåkönsnorm, en gestaltning som är vanligt förekommande när transpersoner representeras i mediala sammanhang. Detta resulterar i att även om transpersonerna visas upp och uppmärksammas i en ny kontext i de här kampanjerna så är gestaltningen ändå inom ramarna för den representation som de vanligtvis figurera i. Gestaltningen utifrån en tvåkönsnorm resulterar även i att informanterna har svårt att relatera till representationen, dessutom genererar gestaltningen en ensidig bild av begreppet gentemot allmänheten. Informanterna ser denna typ av representation som en del i den rådande okunskapen som finns för transpersoner i samhället.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Historiskt sett har homosexualitet setts som ett psykiatrisk eller medicinskt problem. Trots att dagsläget till viss mån förändrats, kan homosexualitet och könsöverskridande identitet till följd av heteronormen ses som tabubelagda ämnen. HBTQ-personer har en ökad risk att utveckla psykiska sjukdomar, men undviker att söka vård till följd av tidigare erfarenheter eller rädsla. Sjuksköterskans uppgift är att generera acceptans och trygghet. Syfte: Sammanställa kunskap om HBTQ-personers erfarenheter av bemötandet i vården. Metod: Litteraturöversikt över 12 originalartiklar. Ingående studier är utförda i olika vårdinstanser i Sverige, USA och Nya Zeeland. Resultat: Resultaten visar att det finns både styrkor och brister i bemötandet i vården. Vissa informanter upplevde att vårdpersonalen var heteronormativt inställd, opåläst om HBTQ och i enstaka fall homo- och/eller transfobisk. Fler av informanterna kände oro inför att avslöja sin sexuella läggning för vårdpersonal. Men resultaten visar också att det finns vårdpersonal som enligt informanterna uppvisar acceptans och neutralitet. Slutsats: HBTQ-personers erfarenheter av bemötandet i vården är att det präglas av heteronormativitet och okunskap, men att det också finns vårdpersonal som är påläst och accepterande. / ABSTRACT Background: Through history, homosexuality has been recognized as a psychological or medicational condition. Regardless of present amendments, homosexuality and gender-specific identity may to some extent be seen as tabu. LGBTQ persons generally has an increased risk for developing psychological illnesses, but refrain from seeking care due to previous experiences or fear of poor treatment. The nurse shall generate acceptance and a sense of safety. Aim: To compile knowledge of LGBTQ persons´experiences of treatment in health care. Method: An overview of 13 original articles. The studies viewed in this overview are performed in varied care units in Sweden, the USA and New Zealand. Results: The results point to both strengths and shortcomings of the treatment towards LGBTQ persons in health care. Some informants sensed a heteronormative attitude and ignorance among the healthcare professionals, and in some cases homo- and/or transphobia. Many informants felt uneasy about revealing their sexual orientation to the health care professionals. But the results also show that some healthcare professionals expressed acceptance and neutrality. Conclusion: LGBTQ persons experience a sense of heteronormativity and ignorance in regards to treatment in healthcare, but there are healthcare professionals that are educated and accepting.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

This study examines the experiences of public library staff who works in an LGBTQ-profiled children’s library. The aim of the study is further to find out whether the library as an institution can challenge heteronormativity or if traditional gender identities are reproduced. I have conducted five qualitative interviews with librarians who all work in the same library, and who all work with children to some extent. The interview material is analyzed with queer theory and norm critical theories of pedagogy. These perspectives wish to critically examine heteronormativity and change what is defined as normal. The result of the study shows that the way the library works with separate rainbow shelves, where LGBTQ-themed material is gathered, is pointing out LGBTQ as something different. And although it may also shed a light on a group formerly made invisible, it is reproducing traditional gender identities and leaves heteronormativity unquestioned. By contrast, the way the librarians are working with always including LGBTQ-materials in programming as storytimes and book presentations, is challenging the dominant position of heterosexuality. It is also shown that the way the library staff has developed their written and oral communication with the patrons, including using the gender neutral pronomina ”hen” and alternatives to ”mom and dad”, is increasing the possibilities of an inclusive reception in the library. The oral communication is for various reasons not always used though. In conclusion the interviews show that the librarians are positive to working with LGBTQ-issues although they sometimes tend to forget. The study further concludes that the library’s way of working with LGBTQ-issues is both reproducing traditional gender identities, and challenging heteronormative structures. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna. Our main source of information has been through interviews with four individuals who have been involved in or has experience of the certification-process. As a theoretical framework we used queer-theory to understand how a normcritical perspective can influence the daily work in the library. The results showed that the certification has made the library staff aware of the social norms they have been replicate. We have come to the conclusion that the certification is a good entrance for public libraries to start implementing a normcritical view in their daily work for inclusion of a wide range of minority groups.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet. Enligt min analys diskuterades vad som beskrevs som en splittring inom rörelsen under denna tidsperiod på ett väldigt specifikt sätt, där begreppet extremism var centralt.