Tidigare forskning rörande partnervåld har i stor utsträckning fokuserat på mäns våld mot kvinnor, emellertid beskrivs våld inom HBTQ-gemenskapen ske i samma utsträckning. Syftet med vår studie var att undersöka hur partnervåld inom HTBQ-relationer har framställts i tidigare forskning. Vår studie avsåg även att undersöka vilka faktorer som kunde ha en påverkan på offers möjligheter att söka och få hjälp från samhället. Baserat på en allmän litteraturstudie, har 14 artiklar valts ut. Vi har analyserat dessa artiklar inom det teoretiska ramverket för intersektionalitet. Resultatet visar att våld i HBTQ-relationer beskrivs på liknande sätt som våld i heterosexuella relationer, dock med vissa signifikanta skillnader. Exempelvis kan sociala faktorer såsom heteronormativitet och homofobi ligga till grund för att våld uppstår i HBTQ-relationer. Resultatet påvisar även att HBTQ-individer upplever hinder till uppsökande av hjälp, utifrån samhälleliga könsnormer.

Bakgrund   Heteronormativitet kan beskrivas som normativa konstruktioner vilka antyder att andra sexualiteter än heterosexualitet är avvikande. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer, intersexpersoner samt andra som avviker från hetero- och cisnormen. Stigmatisering särskiljer personer från samhällets normer och leder till till ett känslomässigt obehag för den utsatta. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning av hur HBTQ-personer upplever sig i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal i syfte att förse vårdpersonal med viktig insikt i en marginaliserad grupps situation. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats, två av kvantitativ samt en med mixad metod har analyserats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda söktermer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat I resultatet identifierades fyra huvudkategorier samt åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av stigma i mötet med vårdpersonal, Upplevelser av kränkande attityder, Upplevelser av en otrygg vårdmiljö samt Upplevelser av jämlikhet i mötet med vårdpersonal. Upplevelser av stigmatisering samt respektlöst bemötande var huvudsakliga fynd i resultatet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisade HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal där majoriteten av upplevelserna var av negativ karaktär. Upplevelser som tydligt framkom var ett nedvärderande bemötande vars huvudsakliga orsak identifierades bottna i fördomar och bristande kunskap. Med förändrade attityder kan hälso-och sjukvården främja för HBTQ-personers rättigheter till en jämlik vård som möter deras vårdbehov. / Background Heteronormativity can be described as normative constructions that suggest that sexualities other than heterosexuality are deviant. LGBTQ is an umbrella term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer. Stigma separates people from society's norms and contributes to emotional discomfort for the one exposed. There is a need to compile current research on how LGBTQ people experience their encounters with healthcare personnel in order to provide healthcare professionals important insight of a marginalized groups situation.  Aim The aim of this literature review was to describe LGBTQ persons experiences of meetings with healthcare professionals/staff. Method A non-systematic review based on 12 original scientific articles with a qualitative approach, two of quantitative approach and one of mixed method were analyzed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected search terms. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results The results identified four main categories and eight subcategories. The main categories were Experiences of stigma in the encounter with healthcare personnel, Experiences of offensive attitudes, Experiences of an unsafe care environment and Experiences of equality in the encounter with healthcare personnel. The experience of stigmatization as well as disrespectful treatment were the main findings in the results. Conclusions This literature review demonstrated LGBTQ people's experiences of encounters with healthcare professionals, where the majority of the experiences were of a negative nature. Experiences that clearly emerged were a degrading treatment whose underlying cause was identified to be based on prejudice and lack of knowledge. With changed attitudes, the healthcare system can promote the rights of LGBTQ people to equal care that meets their healthcare needs.

Bakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i hälsa

The aim of the essay is to explore how so called ”safe spaces” are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ”Tusen bilder, tusen ord” (A thousand pictures, a thousand words). RFSL Ungdom is the Swedish youth organization for homosexual, bisexual and transgender rights. The object of ”Tusen bilder, tusen ord” is to increase psychological well-being amongst queer youth under the age of 26 by providing a safe space where they can meet, and by encouraging their creative expressions in various workshops which are led by queer-identified artists. The essay is conducted through semi-structural interviews with participants in the project, and through participating observations of some of the workshops. Its theoretical base is previous research in the concept of safe spaces, strategies of resistance, and creativity. The result shows that the safe space ”Tusen bilder, tusen ord” is constructed in various ways, for example identification with each other and a ”queer identity” and through the trust that participants in the project felt towards the organization RFSL Ungdom. The creative expressions established an air of openness and understanding in the group, and also served as ways to reshape and transform the heteronormative surroundings, through the project's art-exhibition, and through the inner queer fantasy space bricolage.

Introduction. This thesis seeks to investigate the construction and application of subject headings within Queerlit; a database designed to collocate Swedish works of fiction containing LGBTQI motifs. The aim of the study is to identify which principles guide the use of subject headings within Queerlit. The findings of this study can in turn provide insights as to the practical and epistemological challenges that can arise in the subject indexing of LGBTQI materials in general.  Theory & Method. The theoretical underpinnings of the study are social constructionism and queer theory. A Foucauldian understanding of the concept of discourse has been applied during analysis. The study also makes use of theories concerning categorization of sexuality and gender as described by Sedgwick and Halberstam, along with the LIS concepts of aboutness and meaning. The method used is discourse analysis, which has been applied to Queerlit’s subject heading list, as well as the indexing of two novels included in Queerlit.  Results & Analysis. The analysis has shown that the subject heading list contains several discourses pertaining to LGBTQI. In identifying these discourses, it is shown that Queerlit emphasizes sex and sexuality, while expressing ambivalence concerning temporality and intersectionalism. As for the analysis of the indexing of the two novels, the study has demonstrated that subjective interpretation is a vital part of identifying LGBTQI motifs, and that the indexing of older literature is influenced by presentism.  Conclusion. The findings prove that LGBTQI materials provide a particular set of challenges for the practice of subject heading indexing. This is largely due to the fact that LGBTQI concepts tend to be fluid, unstable, and heavily dependent on context, both within literature and intellectual thought, whereas thesauri by necessity treat documents and the language within them as stable and definitive.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Research shows that Bulgaria is among the least LGBTQ+ friendly countries in the European Union, with members of the community facing discrimination, hostility, and violence both in their everyday lives and on a systemic level. The environment of suppression and stigma has also had an effect on the volume of local research into LGBTQ+ issues. This project’s goal is to fit into that research gap by providing a perspective on the problems faced by Bulgarian LGBTQ+ people and the plausible, practical solutions they would like to see or be part of on a local level. Participants focused on solutions that would create a space for queer community and expression, provide support and information where it is needed, and grow stronger community bonds. Some of those solutions were technological (such as an informational application and a community forum), others focused on interpersonal connection (such as an LGBTQ+ book club), and yet others on direct action (distributing counterpropaganda). / Forskning visar att Bulgarien är bland de minst hbtq-vänliga länderna i EU, med medlemmar av samhället som utsätts för diskriminering, fientlighet och våld både i sin vardag och på systemnivå. De miljö av förtryck och stigma har också haft en effekt på volymen av lokal forskning om HBTQ+-frågor. Detta projektets mål är att passa in i denna forskningsklyfta genom att ge ett perspektiv på problemen som bulgariska HBTQ+ står inför människor och de rimliga, praktiska lösningar de skulle vilja se eller vara en del av på lokal nivå. Deltagarna fokuserade på lösningar som skulle skapa ett utrymme för queergemenskap och uttryck, ge stöd och information där det behövs och stärka gemenskapsbanden. Några av dessa lösningar var tekniska (som en informativ ansökan och ett communityforum), andra fokuserade på interpersonell koppling (som en HBTQ +bokklubb), och ytterligare andra om direkta åtgärder (distribution av kontrapropaganda).

För hbtq-personer kan vägarna till föräldraskap se mycket olika ut. För homosexuella män, som både enskilt och i par saknar biologiska förutsättningar att bli gravida på egen hand, är möjligheterna till familjebildning särskilt begränsade. Tidigare forskning på området visar även att gruppen möter tydliga utmaningar och hinder i sin strävan efter att bli föräldrar. Syftet med studien var att genom åtta semistrukturerade intervjuer undersöka hur homosexuella män i samkönade par motiverar sin önskan om att skaffa barn, diskuterar och fattar beslut kring möjliga sätt att bilda familj, samt utforska erfarenheter av möjligheter och hinder på vägen mot att bli föräldrar till ett gemensamt barn. Studien motiveras av att forskning kring homosexuella mäns föräldraskap är knapphändig, särskilt i svensk kontext. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys och utmynnade i tre huvudteman och tio underteman. Resultaten visar att det finns en tydlig barnlängtan bland de deltagande paren men att normativa, ekonomiska, praktiska, juridiska och sociala hinder är vanligt förekommande i deras strävan efter att bilda familj. Med hjälp av ett queerteoretiskt ramverk synliggörs att homosexuella mäns familjebildning påverkas av heteronormativitet, kärnfamiljsideal och normer inom gaycommunityt. Deras erfarenheter synliggör ett dubbelt utanförskap i relation till dessa motstridiga normsystem. Avsaknaden av en tydlig väg att gå resulterar i osäkerhet, komplexa överväganden och en känsla av att vara utelämnad till sitt eget öde. Resultaten och tidigare forskning pekar mot behovet av samhälleliga och normativa förändringar, ökad tillgång till information, positiva rollmodeller och lämpligt stöd längsmed vägen mot ett tänkt föräldraskap. Det kan på sikt främja och underlätta homosexuella mäns möjligheter till familjebildning bortom heteronormens snäva ramar. / For LGBTQ individuals, the paths to parenthood can look very different. For gay men, who lack the biological ability to become pregnant on their own, the options to becoming parents are particularly limited. Previous research also shows that gay men face many challenges and obstacles in their pursuit of parenthood. By analyzing eight semi-structured interviews, the purpose of this study was to investigate how gay men in same-sex relationships motivate their desire to have children, how they discuss and make decisions regarding their family formation, and to explore opportunities and obstacles on their path to parenthood. The study is motivated by the fact that research on gay men's parenthood is scarce, especially in a Swedish context. The interviews were analyzed using thematic analysis and resulted in three main themes and ten subthemes. The results show that the participating couples are longing to have children, but normative, economic, practical, legal, and social obstacles are common in their pursuits to start a family. With the help of a queer theoretical framework, the results show that gay men's family formation is influenced by heteronormativity, ideals regarding the nuclear family, and norms within the gay community. Their experiences highlight a double exclusion in relation to these conflicting normative systems. The lack of a clear path forward results in uncertainty, complex decision making, and a sense of being left to their own devices. The results from this study and previous research point to the need for societal and normative changes, increased access to information, positive role models, and appropriate support along the challenging path towards parenthood. This could, in turn, promote and facilitate gay men's opportunities for family formation beyond the narrow confinements of heteronormativity.

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping

Several discussions rose in western media when Swedish high-jumper Emma Green Tregaro competed with her nails painted in the colors of the rainbow during the athletic world championship in Moscow, in August 2013. This was meant to show her support for the gay movement, but was viewed as a protest against the new Russian law which forbids gay propaganda.  Western media critizised Russian media for failing to report the incident to their readers and that is where we got interested in making this research. We got the idea of comparing a Swedish newspaper with a Russian one, to observe differences in how they chose to report the event.  Due to lack of knowledge of the Russian language and the kyrillic alphabet we had to turn to an English-speaking newspaper based in Russia: The Moscow Times.  We compared the Moscow Times with the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, to see their differences in terms of: How they chose to cover the event, from a gender perspective; what structures of power can be found, how Emma Green Tregaro and Yelena Isinbayeva are portrayed and what meaning the protest is given by the narrators. We achieved our results through narrative analysis, a qualitative method. We applied theories such as gender theory and media logic in order to obtain answers to our questions.   We came to the conclusion that there are great differences in how much attention the protest achieved in the two newspapers. From the Swedish perspective, more focus were put on Emma Green Tregaro where she is a brave messenger of love, while in the Russian, more emphasis lays on Yelena Isinbayeva as a defender of the Russian stance. While Dagens Nyheter has put resources into sending journalists to Moscow, The Moscow Times has used a lot of material from news bureaus such as Reuters and The Associated Press instead of covering the event themselves.  Another interesting fact is that the institutions presented in the news flow such as the IAAF, IOC and the Swedish Sports Confederation are only represented by men, and through the power structural dimension of gender theory we can see tendencies of control or influence over the female sports profiles’ actions.