Bakgrund: HBTQ-personer riskerar högre grad av ohälsa jämför med heterosexuella. Hälsoskillnaderna kan förklaras av att HBTQ-personer är mer utsatta för diskriminering och trakasserier av samhällets negativa föreställningar om normer, könsidentitet och sexuell läggning. Inom hälso-och sjukvården är kunskapsbrist hos sjuksköterskan kring HBTQ-hälsofrågor och normer ett hinder för ett bra bemötande och en jämlik vård. Kunskapsbrist skapar en atmosfär av otrygghet och rädsla för HBTQ-personer som i slutet undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta HBTQ-personer inom hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudien med kvalitativ ansats som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Studien genomfördes enligt Polit och Becks niostegmodell, samt analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmodell. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat Utmaningar vid vård av HBTQ-personer, hade subteman Bristande kunskap och utbildning, Kommunikation och terminologi samt Jämlik vård. Temat Mötet med HBTQ-personer hade subteman Främjande och hindrande attityder, Att vilja vårda samt Osäkerhet vid vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskan utrycker vilja att erbjuda god och jämlik vård för alla, men det finns behov av ytterligare utbildning och kunskap kring vård av HBTQ-personer. Bristande kunskap leder till sämre kommunikation och ett dåligt bemötande. / Background: LQBTQ-people have a higher risk of ill health compared to heterosexuals. Health differences lead to LGBTQ-people being more exposed to discrimination and harassment from society´s negative ideas about norm, gender identity and sexual orientation. Lack of knowledge among nurses regarding LGBTQ-health issues and norm is an obstacle to a good health care and equal care. Lack of knowledge creates insecurity and fear for LGBTQ-people, who end up avoiding seeking care. Aim: The aim of the study was to describe nurses experince in the health care-encounter with LGBTQ-people. Method: Literature study with a qualitative approach based on twelve scientific articles. The study used Polit and Beck`s nine-step model and was analyzed with Braun and Clarks' thematic analysis. Results: Two themes and six subthemes were identified. The theme Challenges in the care of LGBTQ-people, had sub-theme: Lack of knowledge and education, Communication and terminology and Equal care. The theme Meeting LGBTQ-people had sub-themes: Promoting and hindering attitudes, wanting to care and Uncertainty at the care meeting. Conclusion: Nurse's express a desire to offer good and equal care for everyone, but there is a need for further education and knowledge about care for LGBTQ-people. Lack of knowledge leads to poor communication and care.

Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Denna uppsats analyserar och diskuterar porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor i film. Porträtteringen diskuteras huvudsakligen genom linsen av genus och heteronormativitet i filmerna Brokeback Mountain (2005), Carol (2015),Love, Simon (2018) och But I’m a Cheerleader (1999). Meningen med uppsatsen är att se om det finns tydliga skillnader mellan porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor. Resultatet visar att i dessa fyra filmer det finns fler likheter än skillnader när det kommer till porträttering utifrån perspektivet av genus och heteronormativitet. Slutsatsen av studien är att trots de få skillnaderna i porträttering av homosexualitet mellan män och kvinnor blir filmerna om män mer uppmärksammade i populärkulturen, vilket uppsatsen inte finner ett svar till varför.

This thesis examines how archives and archival pedagogy can be used to increase the visibility and availability of LGBTQ-history. The aim of this thesis is to explore how archival pedagogy can be used to benefit LGBT-people’s identity formation and what role(s) archives could offer. The thesis is based in textual analysis combined with a visit at QRAB, Sweden’s only LGBTQ archive, and research into the kind of archival materials available. It uses queer theory, norm critical pedagogy and archival pedagogy to evaluate the materials available as well as develop an example of an archival pedagogical tool known as the “archive suitcase.” Both literature and archival material with direct connection to LGBTQ-history have been usedfor a historical summary over Sweden’s LGBTQ-history. The visit to QRAB also resulted in a presentation of archival materials available and an example for the archive suitcase with a focus on trans and gender nonconforming history. The study concludes that archives have a major role to play in the advancement and promotionof LGBTQ-history and therefore also in LGBTQ-people’s identity formations. It also accounts for ways the archives can use their existing archival material in their archival pedagogy outreach. This is a master’s thesis in Archival Science.

Upplevelsen av mötet med skolsköterskan – Hbtq-ungdomars erfarenheter och förväntningar Syfte: Att beskriva HBTQ-ungdomars erfarenheter av och förväntningar på skolsköterskans stöd i relation till deras sexualitet. Bakgrund: Forskning visar att skolsköterskan kan ha bristande kunskap samt negativa attityder gentemot sexuella minoriteter. Studier visar även att elever inte ansåg det säkert att prata med skolsköterskan om sexualitet. Metod: Ostrukturerade, berättande forskningsintervjuer genomfördes med 10 ungdomar som identifierade sig som HBTQ. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ungdomar som identifierar sig som HBTQ hade upplevt både positiva och negativa erfarenheter i mötet med sin skolsköterska. De ungdomar som haft positiva erfarenheter av sin skolsköterska upplevde att hen lyssnade med respekt och förmedlade trygghet. De negativa erfarenheterna grundades på att skolsköterskan haft bristande kunskap om HBTQ samt upplevts heteronormativ. Ungdomarna förväntade sig att bli lika behandlade, få möjlighet till aktivt samtalsstöd, en tillitsfull relation och ett kompetent bemötande från skolsköterskan. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha kompetens och kunskap om HBTQ för att hen ska kunna möta ungdomar som identifierar sig som HBTQ på ett adekvat sätt. / The feeling of the meeting with the school nurse – LGBTQ-youths experiences and expectations Aim: To describe experiences of and expectations on support from school nurses by young LGBTQ people. Background: Research shows that school nurses may lack knowledge and have negative attitudes towards sexual minorities. Studies also show that students did not feel safe talking to the school nurse about sexuality. Method: Unstructured narrative interviews were conducted with 10 youths who identified themselves as LGBTQ. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The study shows that youths who identify themselves as LGBTQ have had both positive and negative experiences in interactions with their school nurse. Youths who have had positive experiences with their school nurse felt that the nurse listened with respect and mediated safety. The negative experiences are due to the school nurse not being well versed in the subject of LGBTQ as well as seeming heteronormative. The expectations of the youths were to be treated equally, given the opportunity for active call support, a trustworthy relationship and a competent response from school nurses. Conclusion: A school nurse needs to be compentent and possess knowledge in LGBTQ to properly interact with LGBTQ-youths.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet och förståelse inom socialt arbete för unga HBTQ-personer som samt HBTQ-separatistiska mötesplatser. Studien bygger på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med arrangörer av och deltagare från sex separatistiska mötesplatser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med hjälp av kritisk och feministisk teoribildning med ett intersektionellt perspektiv. Studien visar att separatistiska mötesplatser har stor betydelse för deltagarnas psykosociala utveckling. Många har erfarenheter utav diskriminering och exkludering på offentliga platser. Flera upplever att minoritetsstress påverkar deras vardag och mentala hälsa samt styr vilka platser de väljer att vistas på. Mötesplatsen beskrivs av respondenterna som en resurs för återhämtning, social stimulans, gemenskap och identitetsskapande. En utmaning är att mötesplatser kan missa att nå vissa ungdomar beroende på faktorer som geografisk placering, rummets tydliga inriktning och den mångfald som finns representerad i rummet. De flesta respondenter var överens om att trygghet inte kan garanteras och menar på att skapandet av trygghet kräver ett kontinuerligt arbete för att förbättra förutsättningarna. / The purpose of this study is to contribute to increased awareness and understanding of young LGBTQ individuals and LGBTQ-separatist activities within the field of social work. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews with participants and organizers from six LGBTQ-separatist meeting points for young people located in Stockholm, Malmö and Gothenburg. The material has been processed through thematic analysis and examined using critical and feminist theory with an intersectional perspective. The findings indicate that separatist meeting points and activities are of great importance for the psychosocial development of the participants. The majority of the participants expressed experiences of discrimination and exclusion in public spaces. Several participants reported that minority stress impacts their daily lives and mental health and influencing their choices of places to frequent. Respondents described the meetings points as resources for social interaction, community building, identity formation and recovery. A challenge identified is that these meeting points may not reach all LGBTQ youth in need due to factors such as geographical location, the specific label of the space and the diversity represented in the space. Most respondents concurred that ensuring safety cannot be guaranteed; it requires ongoing efforts to create the best possible conditions for safety.

Transpersoner lider en ökad risk jämfört med övrig befolkning att utveckla psykisk och fysisk ohälsa, samt en rejält förhöjd risk för suicid. Trots detta mår många transpersoner bra och är generellt nöjda med sitt liv och sitt mående. Fram till idag har inga svenska studier gjorts kring vad i transidentiteten som gör att många transpersoner också mår bra. Detta arbete har därmed ämnat undersöka positiva aspekter med att vara trans, hur dessa kan ta sig i uttryck och hur deltagarna upplevt dem, i ett försök att konceptualisera begreppet minoritetsglädje. Fem transmän och sex transkvinnor har genom semistrukturerade intervjuer besvarat frågor om vad minoritetsglädje innebär för dem, och med hjälp av en tematisk analys genererades sju teman.  Temana beskriver hur deltagarna upplevt och upplever mycket glädje och lycka tack vare sin identitet, där den mest återkommande glädjen beskrivs i samband med att kunna leva autentiskt för sig själv och omgivningen. Även aspekter som att känna könseufori, att ha tillgång till och kunna bidra till communityt samt att få en ökad insikt och förståelse för samhällsstrukturer och privilegier gav deltagarna en känsla av syfte, och glädje. Precis som minoritetsstress är unika hälsopåfrestningar för minoritetspersoner är minoritetsglädje för dessa deltagare den unika glädjen som bara kan upplevas som minoritet, eller bara som transperson. Resultaten går i linje med tidigare positiva aspekter som framkommit i studier med transpersoner, men arbetet bidrar också med viktig information som aldrig tidigare konceptualiserats på svensk nivå och som kan nyansera såväl den vetenskapliga som den samhälleliga debatten om transpersoners mående.

This is a qualitative interview study where 7 transgender people is interviewed about their experiences of treatment from institutions within society. In semi-structured interviews, respondents talk about the treatment they received from health care, education, legal system, employment offices and social services. The study's purpose is to examine the treatment transgender peoples gets based on their own stories and perspectives. The study also discusses the social structures, like binary gender norms, that contribute to a negative attitude and the consequences of this approach. The result shows that there is a great lack of knowledge within institutions and professionals have insufficient training in how to treat people with transgender identities. Respondents have often had to educate professionals and carries their identity as a backpack that they can not get rid of. The results also indicate that the prevailing social structures that divide people in binary gender norms is problematic for transgender people. / Detta är en kvalitativ intervjustudie där 7 transpersoner intervjuats om deras erfarenheter av bemötande från samhällets instanser. I semistrukturerade intervjuer har respondenterna berättat om det bemötande de fått från vården, utbildning, rättsväsendet, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Studiens syfte är att undersöka bemötande transpersoner får utifrån deras egna berättelser och perspektiv. I studien diskuteras även samhällsstrukturer, såsom tvåkönsnormen, som bidrar till ett negativt bemötande samt konsekvenserna av detta bemötande. Resultatet visar att det råder en stor kunskapsbrist inom samhällets instanser och professionella har bristande utbildning i hur de ska bemöta personer med könsöverskridande identiteter. Respondenterna har ofta fått agera utbildare för professionella och bär med sig sin identitet som en ryggsäck som de inte kan bli av med. Resultatet pekar också på att rådande samhällsstrukturer som delar in personer i en tvåkönsnorm är problematisk för transpersoner.

Swedish Instrument of Governance and Housing Sustention Responsibility state that everyone living in Stockholm County has the right to housing. This thesis deals with norms created by the first-, second-hand rental market and priority housing rules and regulations in the Stockholm County. Using a queer theoretical framework this thesis analyses the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in housing market in relation to “housing for all” policy and suggests possible policy changes in order to make the rental housing market more inclusive. Queer theory asserts that subjects are precisely constituted by the existing power structures through socio-political arrangements that are based on assumptions. Urban planning by its nature also uses assumptions therefore it also reproduces accepted truths and risks generalizing heterogeneous social groups’ needs, these generalizations might also create cases that are insensitive to personal needs. According to queer theory identities change over time and individuals can belong to more than one category simultaneously and therefore rental housing market requires having awareness of fluidity. This study by using the queer theoretical framework, analyzes the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in Stockholm’s rental housing market by using stories, interviews, policy documents, reports and statistical data to clarify how accepted truths/norms effects the constitution of housing categories, and how these housing categories, for that matter norms that are created by rules and regulations, exclude/include different social groups from the rental housing market. In order to fulfil the laws for “housing for all”, there is a need for more affordable rental housing units as well as regulation luxury renovations, supporting research that is related to housing prices and so on. The laws can also be fulfilled by changing in the norm for rental housing tenants; this can be done decreasing the demands for being eligible tenants including requirement on income for regular queue and requirement of study phase of 50 percent for students. For the second-hand rental housing there is a need of a system that minimizes possible discrimination, a database of accessible housing units could help those that need accessibility issue solved and a wider variety with a bigger housing stock for homeless could benefit homeless that want to change their realities. Concerning usage of housing stock in Stockholm, policy changes like “kompis kontrakt” make it possible to use the existing rental housing stock more efficiently. The conclusions of this study shows that the requirements set by the rules and regulations on first-hand rental housing excludes individuals that have record of non-payment related to housing, an income that is lower than the total of the monthly rent and 4 675 SEK, and that are not credit worthy. For many including homeless sensitiveness to personal needs are critical. The results show that there is number of shelters in Stockholm County is insufficient and the aid given by the social services to shelters reproduces gender binaries through laws. / Sveriges grundlag samt Bostadsförsörjninglag fastslår att alla boende i Stockholms län har rätt till bostad. Denna uppsats berör de normer som skapats av första- och andrahandsuthyrning på bostadsmarknaden samt regler om förtur i Stockholms län. Med ett queerteoretiskt ramverk analyserar denna uppsats situationen för unga unga vuxna och studenter, äldre, hemlösa, LBGTQ samt misshandlade personer i behov av skydd på bostadsmarknaden i relation till principen om "bostad för alla" och föreslår möjliga policyförändringar med syfte att att göra hyresmarknaden mer inkluderande.  Queerteori menar att subjekt är precist skapade av befintliga maktstrukturer genom sociopolitiska uppställningar baserade på antaganden. Även stadsplanering använder genom sin natur antaganden och reproducerar på detta sätta accepterade sanningar och riskerar på detta sätt att generalisera behoven hos heterogena sociala grupper. Dessa generaliseringar kan även skapa scenarion okänsliga för personliga behov. Enligt queerteori ändras identiteter över tid och individer kan tillhöra mer än en kategori samtidigt varför hyresmarknaden fordrar medvetenhet om denna fluiditet.  Denna studie undersöker bostadssituationen i Stockholm för unga vuxna, studenter, pensionärer, hemlösa, HBTQ och utsatta personer, ur ett queerteoretiskt perspektiv. Genom metoder som berättelser, intervjuer, dokument, rapporter och statistik är syftet att klargöra hur vedertagna sanningar och normer ligger till grund för boendekategorier, och hur dessa boendekategorier utesluter eller inkluderar olika sociala grupper från hyresmarknaden. För att nå målet ”bostad åt alla”, behövs prisvärda hyresrätter, åtstramning/minskning av renovering av lyxlägenheter samt forskning kring hyressättning, och så vidare. Lagarna kring ”bostad åt alla” kan även följas genom att ändra på normen för hyresvärden, bland annat genom att minska på kraven för vem som anses vara en lämplig hyresgäst (och stå i bostadskö) på basis av sin inkomst samt minimum 50 procent studiefart för studenter. När det gäller andrahandsuthyrning finns ett behov av att minska risken för diskriminering. En möjlig lösning är en databas med lediga lägenheter som finns tillgängliga för de som är i behov av tillgänglighetslägenheter och således nå grupper som, tex hemlösa, som vill ändra sina levnadsförhållanden. Ytterligare en lösning är möjligheten till ”kompiskontrakt” som skulle göra utnyttjandet av hyresbeståndet mer effektivt. Denna studie visar att reglerna kring förstahandskontrakt utesluter vissa individer/grupper som har ett förflutet av att inte kunna betala hyran, lägre inkomst än den totala månadshyran eller som inte är kreditvärdiga. Särskild hänsyn bör därför tas till många gruppers, även hemlösas personliga situation. Resultaten från denna studie visar även att antalet härbärgen i Stockholms län är för få och att Socialstyrelsens bidrag till dessa reproducerar könsbinärer.