Syfte: att belysa barnmorskors upplevelser och erfarenheter av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor under aktiv förlossning. Design: kvalitativa intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Lokalisation: studien utfördes på en mellanstor förlossningsklinik i Norra Sverige.  Deltagare: sex barnmorskor anställda och i aktiv tjänst på förlossningsavdelningen.  Resultat: tre beskrivande kategorier framkom; Att uppfatta och respektfullt bemöta rädsla; Att skapa en tillitsfull relation och Att utvecklas i professionen. Slutsats: Resultatet visade att barnmorskorna betraktade förlossningsrädsla som något normalt och uttryckte att de flesta kvinnor bar på någon form av oro och rädsla. Tillit och närvaro uttrycktes som viktiga grundförutsättningar för ett bra vårdmöte med en förlossningsrädd kvinna, och barnmorskorna efterfrågade forum i verksamheten som kunde främja deras professionella utveckling.  Praktiska implikationer: Resultatet tyder på att barnmorskor saknar regelbunden reflektion och handledning som en möjlighet att utvecklas och stärkas i vårdmötet med den förlossningsrädda kvinnan. / Objective: to highlight midwife's experience of care meeting with women with fear of childbirth. Design: qualitative interviews analyzed using content analysis.  Settings: the study was conducted on a medium sized childbirth clinic in Northern Sweden.  Participants: six midwives employees in active service at the delivery ward. Findings:Three descriptive categories emerged; To perceive and respectful response to fear; To create a trusting relationship and To develop in the profession.  Key conclusion: The results showed that midwives regarded the fear of childbirth as something normal and expressed that most women wore some form of fear. Presence and dialogue emerged as key prerequisites for a trusting relationship with the childbirth scared woman and midwives demanded forums in the business who could promote their professional development. Implications for practice:The results suggest that midwives have no regular reflection and tutoring as an opportunity to develop and strengthen the health care encounter with the woman with fear of childbirth

This project explores the 'maternal migration effect'. Following migration to a high-income country with a low maternal mortality rate, we assume that some immigrant women’s reliance upon maternal practices that respond to a low-income, high-mortality context can adversely affect care-seeking and utilization of treatment facilities. At highest risk in the United Kingdom and Sweden are those from Africa's Horn, particularly Somali women who have experienced diasporic migration. By applying constructivist qualitative methods as proxies for medical anthropology, we propose a framework for identifying socio-cultural factors, and then we explore how these can influence the western facility-based maternity care encounter. Study 1 proposes a conceptual framework to understand why sub-Saharan African immigrants might experience adverse childbirth outcomes in western settings. Analysis was guided by 'naturalistic inquiry method' to explore delay-causing socio-cultural factors to optimal maternity treatment. Delays can result from (a) broken trust underlying women’s late-booking or refusal of treatment interventions, and care provider frustration; (b) over-reliance on poorly-functioning interpreter services that deny women’s access to medical expertise; and (c) mutual broken trust and miscommunication, and limited development of guidelines for treatment avoidance. Limited coherence exists in the perspectives between women and providers about caesarean section and other interventions, refusal of treatment, and coping strategies following adverse birth outcomes. Care providers' held misconceptions about women’s preferences for gender- and ethnic-congruence. Women preferred competent care. Congruent language was identified as the key ingredient for optimal culture-sensitive care. Study 2 applied 'grounded dimensional analysis' and 'functional narrative analysis' to explore pre-migration socio-cultural factors that influence Somali parents' childbearing in Sweden. Women’s delayed care-seeking continues, despite that childbearing is still perceived as life-threatening. Decision-making is shared between the couple. Men more than women trust care providers to fill gaps in their knowledge. The postpartum period showed that fathers play an important role. "Aftercare" concerns include unarticulated sexual aversion combined with loss of traditional kin support. Women's autonomy is enhanced but greater necessity exists for intimate partner communication and reliance upon professional care services. Medical anthropology can provide a complementary instrument for developing qualitative evidence-based strategies that target prevention of adverse childbirth outcomes in European countries.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Globalt sker omkring 2,6 miljoner fall av intrauterin fosterdöd varje år. Det finns ett flertal maternella och fetala orsaker och riskfaktorer för att drabbas av intrauterin fosterdöd, men i de flesta fall förblir dödsorsaken okänd. Att bli förälder innebär en av livets största transitioner och anknytning till det väntade barnet startar tidigt i graviditeten. Förlusten orsakar därför en svår sorg hos föräldrarna. Barnmorskan har stor inverkan på föräldrars upplevelse av intrauterin fosterdöd och bör besitta kunskap om föräldrars erfarenheter och behov i samband med att de drabbas. Historiskt har mycket förändrats i synen på dödfödsel och handläggning av förlossning i Sverige sedan 1960-talet men globalt finns ett flertal sociala och kulturella normer och tabun kring dödfödsel som kan vara försvårande för föräldrarnas upplevelser i samband med att de drabbas.  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att drabbas av intrauterin fosterdöd.  Metoden som användes var en litteraturöversikt där data från 15 artiklar från 12 olika länder inkluderades. Datan analyserades med integrerad analys.  I resultatet framkom tre kategorier och åtta underkategorier: ”Upplevelsen av förlust” med underkategorierna ”Känslomässiga reaktioner”, ”Hanteringsmekanismer” och ”Påverkan på parrelationen”. ”Betydelsen av stöd” med underkategorierna ”Stöd från vänner och familj”, ”Vårdmötet” samt ”Betydelsen av trosuppfattning och kulturell kontext” och ”Att möta sitt dödfödda barn” med underkategorierna ”Att se och hålla sitt barn” samt ”Bekräftelse av barnet som person”. Initialt beskrivs sorg, chock, förvirring och emotionell smärta. Många föräldrar klandrar sig själva för dödsfallet. Stöd från familj och vänner är betydande. Sociala och kulturella normer samt tron på en högre makt kan vara försvårande eller stödjande i sorgeprocessen. Föräldrar önskade att barnet skulle behandlas med respekt samt bekräftas som person.  Slutsatsen blev att emotionell smärta och sorg vid förlust av ett barn som dör intrauterint var betydande oavsett när under graviditeten och var i världen det skedde, oavsett kulturell kontext och eventuell trosuppfattning. Det dödfödda barnet var för alltid en betydande del av föräldrarnas liv och minnen av barnet blev värdefulla. Vårdmötet hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse. En stor andel föräldrar önskade möta sitt barn men alla fick inte möjlighet att göra det på grund av barriärer kring kultur, trosuppfattning, sociala normer, riktlinjer i vården och egen rädsla. / Globally, about 2,6 million cases of intrauterine fetal death occur every year. There are several maternal and fetal causes and risk factors for intrauterine fetal death to occur, but in most cases the cause of death remains unknown. Becoming a parent is one of lifes’ biggest transitions and attachment to the expected child starts early in the pregnancy. The loss therefore cause severe grief for the parents. The midwife has great influence on the parents' experience, and knowledge of parents’ experiences and needs when facing an intrauterine fetal death is important. Historically, much has changed in the view of stillbirth and the handling of the birth of a stillborn in Sweden since the 1960s, but globally there are many social and cultural norms and taboos surrounding stillbirth that can be aggravating for the parents’ experiences in connection to their loss.  The purpose of the literature review was to describe parents’ experiences when they suffer from intrauterine fetal death.  Used method was a literature review were data from 15 articles from 12 different countries were included. The data were analyzed with integrative analysis.  In the results three categories and eight subcategories emerged: "The experience of loss" with the subcategories "Emotional reactions", "Coping mechanisms” and ”Impact on the couples relationship", "The importance of support" with the subcategories "Support from friends and family", "The care meeting" and "The importance of beliefs and cultural context", "Meeting your stillborn child" with the subcategories "Seeing and holding your child" and "Confirmation of the child as a person". Initially, grief, shock, confusion and emotional pain are described. Many parents blame themselves for the death. Support from family and friends was significant. Social and cultural norms as well as belief in a higher power could be aggravating or supportive in the grieving process. Parents wanted their child to be treated with respect and confirmed as an individual.  The conclusion was that emotional pain and grief in connection to perinatal losswas significant regardless of when during pregnancy and where in the world it occured, regardless of cultural context and possible beliefs. The stillborn child was forever a significant part of the parents’ lives and memories of the child became valuable. The personal treatment in the care encounter is of great importance for the parents’ experience. A large proportion of parents wanted to meet their child, but not everyone was given the opportunity to do so due to barriers surrounding culture, beliefs, social norms, care policies and own fears.

Bakgrund: Obesitas är en vanlig sjukdom som leder till allvarliga konsekvenser, både för personen och samhället. Sjukdomen kan drabba vem som helst men överrepresenteras i vissa grupper. Patienter som lider av obesitas upplever ofta bemötandet inom vården som hindrande och stigmatiserande, med brister i den personcentrerade vården. Sjuksköterskans ansvarsområde består av omvårdnad men personcentrerad vård, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård, samverkan i team och informatik som kärnkompetenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja patienter som lider av obesitas. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Denna studie använde sig utav en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Två kategorier hittades: ett behov av fler resurser och en utmanande arbetssituation. Utifrån dessa kategorier utvecklades även fyra subkategorier: kunskapens betydelse, ett stressfullt möte, att ha blandade känslor samt en känsla av rädsla och oro. Slutsats: Att möta individer som lider av obesitas kräver ökade resurser och kunskap. Vidare forskning behövs på organisatorisknivå med fokus på hälso- och sjukvårdens ansvar och hantering av patienter med obesitas inom olika vårdinrättningar. / Background: Obesity is a common disease that leads to serious consequences, both for the individual and society. The disease can affect anyone but is overrepresented in certain groups. Patients suffering from obesity often experience the treatment in health care as hindering and stigmatizing, with shortcomings in one of the nursing areas of responsibility, person-centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting and supporting patients suffering from obesity. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted with Polit and Beck's nine-step model and a qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Two categories were found: a need for more resources and a challenging work situation. Based on these categories, four subcategories were also developed: The importance of knowledge, a stressful meeting, having mixed feelings and a feeling of fear and anxiety. Conclusion: Meeting individuals suffering from obesity requires increased resources and knowledge. Further research is needed at the organizational level with a focus on the responsibility of health care and the management of patients with obesity in different health care facilities.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet.  Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. / Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.

Bakgrund: HBTQ-personer riskerar högre grad av ohälsa jämför med heterosexuella. Hälsoskillnaderna kan förklaras av att HBTQ-personer är mer utsatta för diskriminering och trakasserier av samhällets negativa föreställningar om normer, könsidentitet och sexuell läggning. Inom hälso-och sjukvården är kunskapsbrist hos sjuksköterskan kring HBTQ-hälsofrågor och normer ett hinder för ett bra bemötande och en jämlik vård. Kunskapsbrist skapar en atmosfär av otrygghet och rädsla för HBTQ-personer som i slutet undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta HBTQ-personer inom hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudien med kvalitativ ansats som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Studien genomfördes enligt Polit och Becks niostegmodell, samt analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmodell. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat Utmaningar vid vård av HBTQ-personer, hade subteman Bristande kunskap och utbildning, Kommunikation och terminologi samt Jämlik vård. Temat Mötet med HBTQ-personer hade subteman Främjande och hindrande attityder, Att vilja vårda samt Osäkerhet vid vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskan utrycker vilja att erbjuda god och jämlik vård för alla, men det finns behov av ytterligare utbildning och kunskap kring vård av HBTQ-personer. Bristande kunskap leder till sämre kommunikation och ett dåligt bemötande. / Background: LQBTQ-people have a higher risk of ill health compared to heterosexuals. Health differences lead to LGBTQ-people being more exposed to discrimination and harassment from society´s negative ideas about norm, gender identity and sexual orientation. Lack of knowledge among nurses regarding LGBTQ-health issues and norm is an obstacle to a good health care and equal care. Lack of knowledge creates insecurity and fear for LGBTQ-people, who end up avoiding seeking care. Aim: The aim of the study was to describe nurses experince in the health care-encounter with LGBTQ-people. Method: Literature study with a qualitative approach based on twelve scientific articles. The study used Polit and Beck`s nine-step model and was analyzed with Braun and Clarks' thematic analysis. Results: Two themes and six subthemes were identified. The theme Challenges in the care of LGBTQ-people, had sub-theme: Lack of knowledge and education, Communication and terminology and Equal care. The theme Meeting LGBTQ-people had sub-themes: Promoting and hindering attitudes, wanting to care and Uncertainty at the care meeting. Conclusion: Nurse's express a desire to offer good and equal care for everyone, but there is a need for further education and knowledge about care for LGBTQ-people. Lack of knowledge leads to poor communication and care.