Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att lära sig rätten till integritet, utvecklas och vara medbestämmande och delaktiga i beslut om sig själv, utan att begränsas utifrån uppfattningar om vad barn kan eller inte kan baserat på sin ålder. Syftet i studien är att undersöka hur förskollärare tänker om och beskriver sitt arbete med integritet som planerat innehåll i förskolan, samt om det finns likheter eller skillnader i detta arbete beroende på barns ålder. Genom intervjuer av åtta förskollärare har vi samlat vår empiri till denna studie. Studien är uppdelad i två delstudier där förskollärarna delades upp i de som arbetar med äldre barn, tre till fem år, respektive yngre barn, ett till tre år. Resultatet från vardera delstudien analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ålderism och makt. Detta för att se om det förekommer normer rörande barns ålder i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med barns integritet. Resultatet från båda delstudierna visade att integritet som ett planerat innehåll i förskolan sällan förekom. Integritetsarbetet handlade oftast om värdegrund och förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Arbetet med integritet som ett planerat innehåll baseras huvudsakligen på förskollärarnas individuella synsätt och prioriteringar, om vad som anses som ett innehåll och vad som inte anses vara det.  Skillnader i förskollärarnas beskrivna arbete med integritet med de yngre respektive de äldre barnen förekom och kan ha kopplingar till normer om ålder.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver förskolans inomhusmiljö i relation till ett normkritiskt perspektiv. Studiens frågeställning är: Hur beskriver förskollärarna förskolans rum och material i relation till normer inom kön och genus? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två fokusgruppssamtal har ägt rum för att bidra med åtta förskollärares gemensamma erfarenheter och beskrivningar av inomhusmiljön.  Studiens resultat visar att det finns en hel del normer kopplat till förskolans inomhusmiljö, både i val av material och skapandet av miljön. Förskollärarna beskriver att barnens könstillhörighet även kan skapa förväntningar kring hur barnen bör vara och agera i inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter dock betydelsen i att se varje barn som en individ, inte utefter könstillhörgihet och därefter utforma en inomhusmiljö som stimulerar deras intressen och behov. Resultatet belyser att barnen behöver känna en trygghet både i sig sjäva och i miljön de befinner sig i, vilket skapar möjligheten att våga prova på nya saker. Resultatet visar dessutom betydelsen i ett normkritiskt perspektiv och ett kontinuerligt jämställdhetsarbete. Förskollärarna uttrycker dock en utmaning att konkret utföra det i verksamheten.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken. Det analyserade materialet utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i Uppsala kommun under år 2012. Den genomförda studiens resultat visar på en relativt homogen karaktärsskildring dock har författarna en viss medvetenhet kring genus och dess framställning. Det lämnas stort tolkningsutrymme till läsaren gällande klass, sexualitet och kognitiv funktionsförmåga. Böckerna reproducerar bilden av ett sekulariserat samhälle med individer som innehar liknande etnisk tillhörighet och hög fysisk funktionsförmåga. Genom detta arbete förordas ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan då bilderböcker till verksamheten ska väljas. Detta för att minska risken för diskriminering av barnen.

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet, och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan begränsa detta arbete.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Arbetets syfte är att synliggöra genusperspektivet och dess påverkan på pedagogiken i förskolan. Tidigare forskning har visat att genus i förskolan kan vara svårt att definiera. Den visar även en vag kunskap om läroplanen vilket kan anses ge sämre kvalitet för förskolans arbete mot genusmedvetenhet. Studien utgår från en tematisk analys utifrån det material som vi samlade in genom våra intervjuer. Empirin av studien bygger på semistrukturerade intervjuer, vilket valdes för att få en förståelse och fördjupad syn på genusuppfattningar i förskolan. Vi intervjuade sex förskollärare och materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi har utifrån det transkriberade materialet synliggjort fem teman, vilket är: socialt skapat kön, förskollärares stereotypa föreställningar i ett genusmedvetet arbete, ett könsneutralt förhållningssätt, förskollärares avsaknad av stödjande strukturer i genusarbetet och slutligen lyfter vi vårdnadshavares roll i ett normkritiskt arbete. De utmaningar som synliggjorts är att det finns bristande kunskaper av läroplanen i förskolan samt hur en aktivt arbetar med genus i förskolan. Respondenterna ansåg att de inte gjorde någon skillnad på barnen utifrån könstillhörighet, trots det visar resultatet att det gav uttryck för traditionella normer och stereotyper gällande förväntningar på pojkar och flickor. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>