Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar. Pedagogerna behövde känna sig delaktiga i samverkansprocessen och överlät ansvaret till föräldrarna att information om barnet kommunicerades mellan de olika aktörerna pedagogerna förhåller sig olika till begreppet inkludering när det handlar om att se inkludering som en resurs eller ej.

Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.

<p>Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.</p>

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Communicative impairments occur with varying severity in children and adolescents within the habilitation services. Common in communicative impairments is that they often restrict the individual’s activity and participation in their daily lives. Engaging in conversation with someone in one’s surroundings helps create social closeness. The immediate surroundings are therefore highly important when it comes to ensuring that individuals with communicative impairments are able to be active participants in their own lives. The aim of the present study is to investigate, through video-recordings and surveys, whether the use of the aided communication application “Fotokalendern” affects the interaction between children and adolescents with autism spectrum disorders and their caregivers and school staff with focus on activity and participation. The results suggest an increased activity and participation in conversation as an effect of “Fotokalendern”, but also suggest that factors other than the communication aid might have affected the outcome. For example, what knowledge of and attitudes about communication the people in the individual’s surroundings have. Further research is needed to investigate how these factors can affect the interpersonal interactions where communication aids are used. / Kommunikativa svårigheter förekommer med varierande grad hos barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten. Gemensamt är att svårigheterna ofta innebär en inskränkning av individens aktivitet och delaktighet i olika livssituationer. Att vara delaktig i ett samtal med någon i ens omgivning bidrar till att kunna skapa social närhet. Omgivningen har därmed en betydelsefull roll i att se till att individer med kommunikativa svårigheter ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sina liv. Syftet med föreliggande studie är att via filmning och enkäter undersöka om användning av hjälpmedelsapplikationen Fotokalendern påverkar interaktionen mellan sex barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras vårdnadshavare och skolpersonal med fokus på aktivitet och delaktighet. Studiens resultat tyder på en ökad aktivitet och delaktighet i samtal som en effekt av användning av Fotokalendern men att fler faktorer än hjälpmedlet kan påverka resultatet. Två viktiga faktorer är omgivningens attityd och kunskap om kommunikation. Vidare forskning behövs för att undersöka hur dessa faktorer kan påverka interaktion med kommunikationshjälpmedel.

CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning. Uppemot 80 % har ögonmissbildningar och de flesta, 80- 100 % har någon form av öronmissbildning och hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att beskriva hur kommunikationsförmågan påverkas hos personer med CHARGE syndrom samt hur hörselutredning och hörselhabilitering går till för dessa personer. Personer med CHARGE utvecklas olika eftersom deras funktionshinder ser olika ut. Deras kommunikation påverkas av i vilken utsträckning deras sinnen är påverkade. De har ofta ett beteende som påminner om autism, men beteendet ser inte exakt likadant ut. Hörselutredning och hörselhabilitering hos personer med CHARGE skiljer sig inte nämnvärt från hörselutredning och habilitering av personer utan syndromet. För att förbättra hörseln kan hörapparat eller cochleaimplantat vara alternativ.

Bakgrund: Historisk så har personer med funktionsnedsättning setts som asexuella. Forskning har dock motbevisat detta och sett att ungdomar med funktions¬nedsättningar har lika mycket sexuella erfarenheter som jämnåriga. Att ha en god sexuell hälsa är en mänsklig rättighet. För att kunna åtnjuta sina rättigheter är det av största vikt att få tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR] anpassat utifrån sina förutsättningar. Dock så visar forskning att hälso- och sjukvården generellt är dålig på att ta upp och informera om sexualitet. Syfte: Att genom fokusgrupper och intervjuer med habiliterings¬personal undersöka om, och i så fall hur, SRHR-frågor belyses inom habiliteringen. Metod: Fokusgrupper och intervjuer med personal inom barn- och ungdoms¬habiliteringen samt syn-, hörsel- och dövverksamheten. Analysen har skett genom tematisk analys. Kritisk realism och sexuellt medborgarskap användes som teoretiska perspektiv. Resultat: Samtal om SRHR förekommer till viss del inom habiliteringen. Emellertid är det antingen enskilda individer eller vissa yrkeskategorier såsom psykolog, kurator och sjuk¬sköterska som har de samtalen. Därtill är samtalen förbehållet vissa funktions¬nedsättningar, i synnerhet om beteenden uppstår som omgivningen uppfattar problematiska. SRHR lyfts nästan aldrig ur enbart ett hälsosamt perspektiv. Den här studien visar att ungdomar med rörelse¬nedsättning i princip aldrig får möjligheten att prata om sexualitet på habiliteringen. Detta beror till stor del på att personalen saknar kunskap samt att de här ungdomarna främst träffar arbetsterapeut och fysioterapeut, yrkeskategorier som sällan eller aldrig pratar om SRHR. Vidare saknas det övergripande rutiner och samsyn mellan enheterna för hur arbetet med SRHR ska gå till. Slutsats: För att ge ungdomarna den information om SRHR de har rätt till behövs ett proaktivt arbetssätt. Det behövs vidare ökad kunskap för samtliga yrkes¬kategorier inom habiliteringen samt rutiner på organisationsnivå för att implementera arbetet med SRHR i verksamheten. / Background: Historically, people with disabilities have been considered as asexual. However, research has shown that adolescents with disabilities have just as many sexual encounters as their peers. According to human rights, everyone has a right to sexual and reproductive health, regardless of disability. To be able to benefit from these rights, information about sexual and reproductive health and rights [SRHR] must be altered according to individual needs. Yet, research shows that healthcare workers rarely address these issues with their patients. Aim: The aim of this study was to explore if and how SRHR was brought up within the rehabilitation centres for adolescents with disabilities. Method: Focus groups and interviews with professionals working with adolescents with autism, intellectual disabilities [ID], mobility, visual, and hearing disabilities. The material was analysed using thematic analysis. The theoretical frameworks used were critical realism and sexual citizenship. Results: The topic of SRHR arose to some extent within the rehabilitation centres, this was mostly due to individual interests from the personnel or certain professions such as psychologists, counsellors, and nurses. When SRHR was brought up it was mostly with adolescents with autism or ID, and it was usually because of problematic issues such as offensive behaviour. SRHR was never brought up from a health perspective. All professionals reported lack of knowledge of SRHR. One group was completely overlooked in this regard: adolescents with mobility disabilities without ID. The main reason for this was the professionals’ lack of knowledge, but also that these adolescents mostly see occupational therapists and physiotherapists who did not address questions of SRHR. Moreover, these adolescents did not show any problematic behaviour, consequently SRHR was not mentioned. Conclusion: Knowledge and competence about SRHR is needed among the professionals. Furthermore, the rehabilitation centres need to establish protocols and routines on how to better address SRHR issues for all adolescents regardless of disability and what kind of healthcare worker they encounter. This is according to their human rights.