Bakgrunn: Barn som går i barnehage er mer utsatt for infeksjoner enn andre barn, og den vanligste årsaken til at barn er hjemme fra barnehagen er smittsomme sykdommer. Infeksjonssykdommer er nesten dobbelt så vanlig hos yngre barnehagebarn sammenliknet med barn som ikke går i barnehage. Infeksjonssykdommer hos barnehagebarn kan gi samfunnsmessige konsekvenser, og ett høyt forbruk av antibiotika kan bidra til resistensutvikling. Håndhygiene er et vell dokumentert og effektivt tiltak når det gjelder å hindre smittespredning, og nasjonale og lokale retningslinjer for håndhygiene i barnehagen er utarbeidet. Hensikt: Hensikten med denne studien var å kartlegge forutsetningene for, og å måle etterlevelse av rutiner for håndhygiene hos ansatte som jobber i barnehagen. Metode: Studien er en deskriptiv studie, der resultatet ble analysert med kvantitativ metodikk. Data til studien ble insamlet ved kartlegging, observasjon og spørreskjema. Resultat: De fysiske forutsetningene for å utføre håndhygiene etter gjeldende retningslinjer var tilstede. De ansatte i barnehagen hadde ulik kjennskap til gjeldende håndhygienerutiner, og det var store variasjoner i svarene som ble rapportert i spørreskjema. Etterlevelsen av håndhygiene hos ansatte etter gjeldende retningslinjer var på 49%. Konklusjon: Den totale etterlevelsen av håndhygiene hos ansatte i barnehagen er ikke tilfredsstillende og kan ha betydning for hyppigheten av infeksjoner hos barna. De ansatte har forutsentninger for å utføre håndhygiene etter gjeldende retningslinjer, men det krever at de får opplæring i og kjenner retningslinjene for håndhygiene / Background: Children in kindergarten are more prone to infections then other children, and the most common reason for children to be home from kindergarten is due to contagious diseases. Infectious diseases are almost twice as common with younger children who attend kindergarten compared to children who are not in kindergarten. Infectious diseases among kindergarten children can cause social consequences, and a high consumption of antibiotics can cause resistance development. Hand hygiene is a well-documented and efficient method for preventing the spread of infections, and both national and local policies for hand hygiene in kindergarten is developed. Aim: The aim with this study was to map the prerequisites for, and to measure the compliance of routines for hand hygiene among kindergarten caregivers. Method: This study is a descriptive study, where the results have been analyzed with a quantative method. Data from the study was collected through mapping, observation and questionnaires. Results: The physical prerequisites for hand hygiene complied with current policies. However, kindergarten caregivers reported varied levels of knowledge about such policies. Importantly, only 49% of caregivers followed hand hygiene guidelines. Conclusion: The total compliance of hand hygiene among kindergarten caregiversis unsatisfactory, and can have a importance for the frequency of infectiousdiseases in kindergarten. The caregivers have prerequisites to conduct hand hygiene according to current guidelines, but it requires that they have knowledge of the policies and follow them in their work to prevent the spread of infections in kindergartens. / <p>ISBN 978-91-86739-93-5</p>

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre. / Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter. / Background: The emergence of healthcare-associated infections (VRI) is a global problem. The most common route of transmission is via the staff's hands. Good hand hygiene is essential for reducing VRI. With better adherence to hand hygiene, the emergence of VRI is reduced, therefore, research on adherence to hand hygiene and factors affecting, big importance. Aim: The aim was to compile and describe current research on nurses ' adherence to hand hygiene and what factors promote or hinder the adherence to hand hygiene. Method: A literature review based on articles published in the last five years, from countries that follow the World Health Organisation (WHO) hand hygiene guidelines. Sixteen articles were selected for quality review of analysis and description. The items were processed with content analysis. Results: nurses ' adherence to handhygiene was low. Promoting factors was handhygiene after patient contact, materials access, role models, training, verbal and visual reminders, positive individual attitudes, gender, profession, specialty, patient protection, work culture and society's attitudes to handhygiene. Limiting factors: high workload, lack of education, lack of knowledge, individual attitudes, skin effects, materials access, work culture and society's attitudes to handhygiene, sex, profession, specialty. Conclusion: According to the results is folowing recommended : the interaction with colleagues and patients, support of team work leaders, role models, materials access, education, reminders, intervention with access to information, support, resources and opportunities for regular knowledge track, justify to handhygiene prior to patient contact, involve patients.

Bakgrund: Idag insjuknar många personer i infektionssjukdomar vilket ställer stora krav på sjukvården. Forskning visar att en god handhygien förebygger och minskar risken för att drabbas av en infektionssjukdom. Egenvård och patientdelaktighet är en viktig faktor för att patienter ska kunna bibehålla en god handhygien och på så sätt förhindra att insjukna i infektionssjukdomar. Syfte: Att beskriva faktorer som avgör om sjuksköterskan gör patienten delaktig vid hygienrutiner i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 8 stycken semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Det identifierades 3 kategorier och 8 underkategorier i resultatet. Huvudfynden i resultatet beskriver att sjuksköterskan sällan informerar om handhygien och att detta påverkar patientdelaktigheten. Patientens integritet, kognitiva funktion och hemmiljö beskrevs som hämmande faktorer vid information om handhygien. Samtidigt var situationer som medförde ökad risk för infektioner och smittspridning tillfällen då patienten erhöll mer information om handhygien vilket gav en ökad patientdelaktighet. Vidare påvisade resultatet att relationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra yrkeskategorier inom vården påverkade patientdelaktigheten vid hygienrelaterad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan i hemsjukvården informerar sällan patienten om handhygien. Ytterligare forskning skulle kunna påvisa patientens behov och de positiva effekterna av delaktighet vid hygienförfarande. / Background: Infection related diseases have a great effect on today’s healthcare. Research shows that a proper hand hygiene can prevent infection related diseases. Patient participation and self-care plays a great part of whether a patient is able to maintain a proper hand hygiene. Purpose: To describe factors that determine if the nurse involves the patient when performing hygiene related care in home nursing. Method: A qualitative analyze of content gathered from 8 semi-structured interviews. Results: Three categories and eight subcategories were found in the content. The categories described that the nurse doesn’t inform patients about hand hygiene, conditions that enables information as well as how the patient-caregiver relationship affected the patient participation and the information that was given. When the nurse cared for wounds or when there were an elevated risk for infection the patient got more information and got a bigger part in his care. Patient’s integrity and cognitive ability affected the patient participation. The respondents described the relationship as the foundation for good care. Conclusion: Nurses seldom inform patients about hand hygiene and further research could prove the value of patient participation in hygiene related care.

This study is about preschool teachers and children perceptions about hand hygiene in preschool. It also focusses on preschool teachers’ way of working when it comes to hand hygiene against children. The purpose with this study was to illuminate preschool teachers’ attitudes and working methods with hand hygiene in the preschool and how children reason about hand hygiene. Seven preschool teachers and twelve children from two different preschool participated in the study. The children were interviewed in pairs and the preschool teachers were interviewed individually. It can be read in the results that the preschool teachers think that the children know why they wash their hands and the children agree about that. All seven preschool teachers also indicate that they talk with children about hand hygiene and why it is important. The children do not think that the preschool teachers talk to them about hand hygiene. However, the children do show knowledge about why they should wash their hands and also explains what would happen if they did not do it. Maybe the preschool teachers and the children have different point of view of what ”talking” is in this context when their answers doesn’t match. The preschool teachers and children have a similar perception when it comes to what hand hygiene routines they have and what they use when they wash their hands. / Denna studie handlar om pedagoger och barns uppfattningar om handhygien i förskolan. Det fokuserar även på pedagogers arbetssätt angående handhygien i förskolan gentemot barnen. Detta område valdes på grund av egna erfarenheter då upplevelsen har varit att pedagoger i verksamheten ofta säger till barnen att de ska gå och tvätta sina händer utan att förklara innebörden med det. Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers syn och arbetssätt med handhygien i verksamheten och hur barn resonera om handhygien. Sju pedagoger och 12 barn ifrån två olika förskolor deltog. Barnen intervjuades i grupp om två och två, medans pedagogerna intervjuades var för sig. I resultatet går det att utläsa att pedagogerna tror att barn vet om varför de tvättar sina händer och de bekräftar barnen att de gör. Samtliga sju pedagoger anser även att de pratar med barnen om handhygien och dess betydelse vilket barnen inte tycker att det gör. Barnen visar däremot på en kunskap om varför de ska tvätta sina händer och förklarar vad som händer om de inte gör det. Det kanske är så att pedagoger och barn har olika syn på vad ”prata” är i detta sammanhang eftersom deras svar inte stämmer överens. Pedagoger och barn har liknande syn på vilka rutiner och vilka resurser som används när handtvättning sker.

Orientador: Maria Cecilia Jayme Bueno Gallani, Roberta Cunha Rodrigues Colombo / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-04T13:20:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ricarte_MonicaCosta_M.pdf: 11647465 bytes, checksum: 4ebbbeeae96fdeb1c1d8ed33b3b06a7a (MD5) Previous issue date: 2004 / Resumo: A higienização das mãos (HM) trata-se de uma das mais importantes medidas para o controle das infecções hospitalares; entretanto, observa-se uma adesão menor que o esperado a este comportamento. O objetivo deste estudo foi identificar os fatores que contribuem para a formação da intenção comportamental do enfermeiro na realização de HM, tendo como referencial teórico-metodológico uma extensão da Teoria do Comportamento Planejado. Trata-se de estudo exploratório, realizado junto a enfermeiros (n=24) de Unidades de Terapia Intensiva e de Internação de hospitais públicos e privados de Campinas. Os dados foram obtidos por meio de entrevistas semi-estruturadas, gravadas em fita magnética e posteriormente transcritas, visando o levantamento de Crenças de Atitude, Crenças normativas e de Controle, e de risco Percebido. A análise qualitativa dos dados destacou dentre as Crenças de Atitude, as vantagens: conforto, segurança e proteção e prevenção; desvantagens: conseqüências negativas para as mãos; e como afetividade: ser prazeroso, necessário, incômodo e chato. Dentre as Crenças Normativas, destacaram-se os referentes sociais positivos: funcionários e paciente; Negativo: médico e chefia médica; Positivos e/ou negativos: enfermeiros assistenciais, serviço de educação continuada e enfermeiro da CCIH. O enfermeiro também se percebe como um referente social positivo para o meio. Dentre as crenças de Controle Percebido destacaram-se como fatores que facilitam e/ou dificultam a HM: ambiente, recursos humanos, forma de assistência, hábito, treinamento, tempo requerido para HM e assimilação da importância da HM. Dentre as crenças de Risco Percebido, na realização do comportamento destaca-se o risco para lesão das mãos; dentre os riscos quando o comportamento não é realizado, destacam-se: o aumento da exposição a substâncias químicas e microorganismos, com aumento da transmissão de infecção cruzada e ocupacional e o risco da contaminação de familiares. Os dados obtidos subsidiarão a construção de uma escala psicométrica para a compreensão e predição da HM entre enfermeiros / Abstract: Hand Hygiene (HH) is one of the most important measures for infection control; however, it is observed that in fact the compliance with this behavior is lower than desirable. The purpose of this study was to identify the factors that contribute to the formation of behavior intention of HH practice in nurses, using an extension of the Theory of Planned Behavior. This was an exploratory study conducted with 24 nurses of the Intensive Care and Infirmary Units of public and private hospitais of the city of Campinas (SP), Brazil. Data were obtained through semi-structured interviews, recorded in cassettes and transcribed in order to identify the Attitude, Normative, Control and Perceived Risk Beliefs related to HH. Qualitative analysis of the data showed, among the Attitude Beliefs, the following advantages: comfort, safety, protection and infection prevention; as disadvantages: hand injuries; and as feelings: a pleasant, necessary, cumbersome and boring activity. Among the Normative Beliefs social referents were pointed out: - Positive: nursing team and patient; Negative: doctor and medical supervision; and Positive and/or Negative: Nursing Practice, Continuing Education Service and Cross Infection Control Commission Nurse. Among the Perceived Contrai Beliefs some factors that facilitate and/or inhibit the behavior were pointed out: environment, human resources, type of delivery of care, habit, training, required time for HH and comprehension of the importance of HH. Among the Perceived Risk Beliefs the risk for hand injuries and the no-behavior risks were pointed out: increased exposure to microorganisms and chemical substances, with the consequence of greater cross-infection and occupational transmission and risk for contamination of family members. The obtained data will support the preparation of a psychometric scale, which will be used to understand and predict the HH behavior among nurses / Mestrado / Enfermagem e Trabalho / Mestre em Enfermagem

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Rising infection rates in healthcare is a global issue that causes complications for the patient, extended hospital stay, financial difficulties, and even death. One of the crucial factors that reduce those infections is better hand hygiene. Due to the lack of automated systems that can help monitoring hand hygiene compliance and reporting on collected data, some hospitals use direct observations, surveys, dispensers usage measurements and other such methods to monitor the compliance of care providers. This thesis proposes an alternative system that takes advantage of emerging off-the-shelf infrastructures in hospitals, and in particular of Real-Time Location Systems (RTLS) and intelligent hand sanitizer dispensers. Our RTLS-based system improves upon the current methods by enabling interactions with care providers through notifications when they do not execute expected hand hygiene actions during care processes, even for fine-grained location situations and by introducing the concept of intelligent dispensers. RHMNS (RTLS-based Hand Hygiene Monitoring and Notification System) has two approaches (time-based and activation-based) that are sharing the same structure but they are different in their way of deciding on taken or missed hand hygiene opportunities. RHMNS also provides informative reports about hand hygiene compliance and trends.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Sammanfattning Bakgrund: Händerna är ett av de mest användbara verktygen i det dagliga omvårdnadsarbetet för vårdpersonal men också den största källan till smittspridning. En god handhygien (HH) är en av de främsta åtgärderna för ett infektionsförebyggande arbete. Vårdrelaterade infektioner (VRI) kostar samhället cirka 1,5-2,2 miljarder kronor varje år samtidigt som det orsakar onödigt lidande hos patienten. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Metod: Via databasen Medline och sökmotorn Pubmed samt Cinahl kunde denna litteraturstudie med deskriptiv design hitta totalt tio vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats och en mixad metod där endast den kvalitativa delen inkluderats i resultatet. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. I resultatet beskrev vårdpersonalen deras egen upplevelse av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Det framkom att vårdpersonalen belyser utbildning, resurstillgångar, miljö, material, utrustning och det individuella beteendet som viktiga beståndsdelar för efterlevnaden. Slutsats: Enligt vårdpersonalen kan den egna individen och organisationen både hindra och främja följsamheten av HH. Organisationen behöver ge vårdpersonalen en god arbetsmiljö med resurstillgångar samtidigt som sjuksköterskan har ett ansvar över sitt eget beteende. / Abstract  Background: The hands are one of the main tool in the daily nursing work for health personnel, but also the largest source of the spread of infections. Good hand hygiene (HH) is one of the main measures in the work of preventing infections. Healthcare-associated infections (HAI) cost the Swedish society approximately 1.5-2.2 billion (SEK) each year, while causing unnecessary suffering to the patient. Aim: To describe what health care personnel experience as barriers and what promotes the compliance with hand hygiene. Method: Through the database Medline and the search engines Pubmed and Cinahl, this literature study with descriptive design was able to find a total of ten scientific articles, nine with a qualitative approach and one mixed method where only the qualitative part was included in the result. Results: Two main themes were identified with associated sub-themes. In the results section, the health personnel describe their own experience of the barriers and of what promotes compliance with HH. It emerged that the health care staff highlights education, resource assets, environment, materials and equipment as well as the individual behavior as important components for compliance. Conclusion: According to the health personnel, the compliance with HH can be obstructed as well as promoted by the individual and the organization. The organization needs to provide a good working environment with the required resources and the nurse needs to take responsibility for the nurse's own behaviour.