Bakgrund: Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler. Metod: Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten. Slutsats: För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete. / Background: Previous research shows aspects that affect implementation in a change process, these are communication, participation and leadership, culture and the prerequisites of the organization. Healthcare organizations have responsibility in the practice of evidence-based care. It is also part of the district nurse's duties to work towards improvements in the care-process. Governing documents and guidelines require healthcare organizations to ensure that they continually secure and develop the quality of care. Aim: To investigate the conditions that district nurses consider themselves needed to carry out improvement work at healthcare centers. Method: Interview study of qualitative design with eight district nurses. A manifest content analysis with inductive approach was carried out. Results: Conditions that district nurses considered necessary for improvement work resulted in three main categories: Time for improvement, The culture at the workplace and An organization for improvement. Seven subcategories emerged: Not enough time, Time as a Resource, Colleagues role in improvement work, The leadership role in improvement work, The responsibility of the individual, The individual Healthcare Center and The role of the organization developer in improvement work. Conclusion: In order for the district nurse to have increased opportunities to carry out an improvement work there should be time, a supportive operations manager, collaboration with other healthcare centers, colleagues that are positive to change, a business developer and full workforce.

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. / Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen. / Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

Abstrakt Bakgrund: Hälsocentraler i Sverige har erbjudit telefonrådgivning i årtionden och det är främst en distriktssköterska som erbjuder sådana tjänster. Telefonrådgivning handlar främst om triagering, ge professionell rådgivning och hänvisa till andra vårdinstanser. I tidigare studier finns det beskrivet både möjligheter och svårigheter med telefonrådgivning.   Motiv: Telefonrådgivning ur en svensk primärvårdskontext och utifrån distriktssköterskors profession är inte väl beskriven i den vetenskapliga litteraturen. Det är därför viktigt att få en ökad kunskap om hur distriktssköterskor i Sverige upplever telefonrådgivning på en hälsocentral så att arbetet och arbetsmiljön kan utvecklas och förbättras.    Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral.      Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom regionerna Västerbotten och Västernorrland. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på den insamlade intervjudatan.    Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier som berör rollen som telefonrådgivare, relationen med patienten i telefon, utmaningar i kommunikation via telefon och slutligen organisationen kring telefonrådgivningen. Konklusion: Telefonrådgivning anses öka tillgängligheten till sjukvården. Yrkeserfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt upplevs vara viktigt för en bra bedömning och god patientrelation via telefon. Hinder som att inte se patienten samt tidspress och personalbrist kan påverka bedömningsförmågan och hota patientsäkerheten. Verksamheten behöver förbättra arbetsmiljön för distriktssköterskor i telefonrådgivning samt erbjuda kontinuerlig utbildning för att de ska ha bättre förutsättningar att hjälpa patienten på bästa sätt. / Abstract  Background: Primary healthcare centers in Sweden have been offering telephone nursing for decades and it is mainly a district nurse who offers such services. Telephone nursing is mainly about triaging, giving professional advice and referring to other care facilities. Previous studies describe both possibilities and difficulties of telephone nursing.        Motive: Telephone nursing from a Swedish primary healthcare context and based on the profession of district nurses´ is not well described in the literature. It is therefore important to increase the knowledge about how district nurses in Sweden experience telephone nursing at a healthcare center so that the work and work environment can be developed and improved.        Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses´experience of telephone nursing at a primary healthcare center.        Methods: Semi-structured interviews with eight district nurses´ were conducted within region Västerbotten and region Västernorrland. Qualitative content analysis was used to analyze the gathered interview data.    Result: The results are reported in four categories that concern the role of telephone counselor, the relationship with the patient by telephone, challenges in communication via telephone and finally the organization around telephone nursing.  Conclusion: Telephone nursing is considered to increase accessibility to healthcare. Professional experience and a person-centered approach are perceived to be important for a good assessment and a good patient relationship by telephone. Obstacles such as not seeing the patient, time pressure and staff shortages can affect the ability to assess and threat patient safety. The primary healthcare organization needs to improve the working environment for district nurses´ in telephone nursing and offer continuous training so that they have better conditions to help the patient in the best way.

Bakgrund: Föräldrastödet som erbjuds i Sverige har genomgått förändringar genom åren. Eftersom nyblivna föräldrar blir utskrivna från BB allt tidigare ökar också kraven på ett förändrat föräldrastöd både på BB och BVC. Föräldrastöd är kärnan i alla former av mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte som distriktssköterskan och barnmorskan har med föräldrarna. Definitionen av tidigt föräldrastöd omfattar i denna studie barnets två första levnadsveckor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenheter av tidigt föräldrastöd på BB och BVC under barnets två första levnadsveckor. Metod: En kvalitativ ansats användes. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med mammor och pappor som nyligen fått barn. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema presenteras: En känsla av ökad trygghet. Resultatet visar att föräldrarna behöver stöd i sin föräldraroll för att uppnå en känsla av trygghet. Föräldrarna upplever att det är viktigt att familjen ses som en helhet där alla parter behöver sin del av stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Trygghet för min och min familjs skull och Personalens förmåga att inge trygghet. Slutsats: Föräldrar erfar stöd som viktigt och behövligt under barnets två första levnadsveckor. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat dock finns det begränsad forskning inom området som utgår från föräldrarnas erfarenheter och därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent support offered in Sweden has undergone changes through the years. As parents of newborns gets discharged from the hospital earlier than before, the demands for a changed parent support both at the birth center (BB) and at the children´s healthcare center (BVC) increases. Parent support is the core of all forms of maternal health care and child health care and it is integrated in every meeting that the district nurse and midwife has with the parents. The definition in this study of early parent support includes the child's first two weeks of life. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of early parent support during the child's first two weeks of life. Method: A qualitative approach was used. Eleven semi-structured interviews were conducted with mothers and fathers who recently had a baby. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: An overall theme is presented: A sense of increased security. The results show that parents need support in their parental role to achieve a sense of security. The parents feel that it is important for the family to be seen as a whole in which all parties need their share of support. The results are summarized in two categories: Security for my and my family's sake and The ability of the staff to produce a feeling of security. Conclusion: It is of the parentsˈ experience that support is important and needed during the child’s first two weeks of life. Previous research confirms the results of this study, however, there is limited research in this area based on parents' experiences and therefore a need for further research.

Background: Primary Healthcare Centers [PHC] represent the first healthcare contact that patients have, unless they are critically ill or their state is life-threathening. Distric nurse´s work in PHC requires preparedness to meet people in different ages and varying cultural and ethnical backgrounds. This preparedness includes an independent and person-centred workway. The study´s theoretical framework therefore proceeds from person-centred care. Challenging encounters occur in district nurse´s meetings with patients. The concept complex healthcare encounters exists in the competence description of the district nurses and in educational regulatory contexts. Despite of this, there is no general definition of the concept and what it is characterized by. Aim: The aim of this study is to describe district nurse´s experiences of complex healthcare encounters. Method: A qualitative, descriptive, inductive content analysis is used as the analysis method. Six focusgroup-interviews were contucted with nurses and districs nurses working in PHC. Results: District nurse´s experiences of complex healthcare encounters contains to balance unpredictable encounters with predictable organizational terms. This is described as: To meet people with varying lifesituations and To care professionally within organizational conditions. Conclusion: District nurses experience complex healthcare encounters characterized by the coexistence of unpredictable meetings with people and predictable organizational terms. By developing the knowledge about complex healthcare encounters, district nurses can streamline the care simultaneously as the mission of the district nurse can be explicated. / Bakgrund: Vårdcentraler är vårdsökandes första vårdinstans om inte vårdbehovet är akut eller livshotande. Distriktssköterskors arbete på vårdcentraler medför beredskap att möta människor i olika åldrar och med varierande kulturella och etniska bakgrunder. Denna beredskap inrymmer ett självständigt och personcentrerat arbetssätt. Examensarbetets teoretiska referensram utgår därmed från personcentrerad vård. Utmanande vårdsituationer uppstår i distriktssköterskors möten med vårdsökande människor. Begreppet komplexa vårdsituationer förekommer i distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument. Dock saknas en gemensam bild av vad detta begrepp karaktäriseras av. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv ansats har används som analysmetod. Sex fokusgruppsintervjuer med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral har genomförts. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral innehåller att balansera mellan oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor. Detta beskrivs som: Att möta människor i varierande livssituationer och Att vårda professionellt med givna organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Distriktssköterskorna erfar komplexa vårdsituationer som karaktäriseras av att oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor samexisterar. Genom kunskapsutveckling om komplexa vårdsituationer kan distriktssköterskor effektivisera vården samtidigt som distriktssköterskors uppdrag förtydligas.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av gruppbaserat föräldrastöd hos mammor med Adhd som deltagit i en universell föräldragrupp på barnhälsovårdscentral (BVC) samt i en anpassad självhjälpsgrupp (Mammagruppen). Mammagruppen bestod av fem mammor med diagnosen Adhd, en hade även Asperger syndrom. Med ett bortfall deltog fyra av dem i studien. Tre av informanterna deltog även i föräldragrupp på BVC. Deras barn var 0-2 år gamla utan uttalade problem. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och en induktiv tematisk analys resulterade i två huvudteman; Samhörighet och Stöd. Resultatet visar att informanternas upplevelser av Mammagruppen blev övervägande positiva och upplevelser av föräldragruppen på BVC blev övervägande negativa. Några grundläggande faktorer som bidrog till detta var huruvida de har upplevt samhörighet i grupperna samt om de har fått utrymme till att samtala om sina egna behov och känslor. Detta bidrar med unik kunskap och belyser det upplevda behovet av ett anpassat stöd. Det behövs vidare forskning innan vi kan säga att det finns skillnader. / The aim of this qualitative study was to examine experiences of group based parental support among mothers with Adhd - who had participated in an universal parent group at the swedish child healthcare centre (CHC), and in a tailored selfhelpgroup (the Momgroup). The participants in the Momgroup was five mothers with Adhd, one also had Asperger syndrome. With a loss of one, four of them participated in this study. Three of the informants had also participated, in a parent group at CHC. Their children were 0-2 years old, without any explicit problems. The data were collected through semi-structured interviews and an inductive thematic analysis resulted in two main themes: Togetherness and Support. The result shows that the informants’ experiences of the Momgroup were mainly positive and the experiences of the parent goup at CHC were mainly negative. A few basic factors that contributed to this, were whether they have experienced togetherness in the groups, and if they were given the opportunity to talk about their own needs and feelings. This contributes with unique knowledge and illustrates the perceived need for tailored support. Further research is needed before we can say that there are any differences.

Distinct dimensions of quality vary in importance depending on the context in which quality assurance effort takes place. Working through the process of quality assurance and continuous quality improvement may create an environment for transforming the health services and achieving positive health outcome goals. Substantial improvements have been observed in the coverage and access to health service delivery in Ethiopia. However, the quality of care has been lagging behind. The purpose of this study was to develop guidelines for care to enhance quality health services at Gindabarat District, Oromia Regional State, Ethiopia. The study followed a mixed method approach. The participants were purposively included in the study based on their availability, from a total of 7 government health facilities from the Gindabarat District. Self-administered questionnaires and interviews were used to collect data from samples of 127 health care workers and 29 health facilities managers, respectively. Collected data were analysed using SPSS Version 24 and ATLAS TI 8 respectively. The results revealed barriers towards quality health services delivery which were lack of equipment and supplies (inadequacy of blocks, materials, medical equipment; lack of sustainable supplies of drugs); inadequate human resources (low retention of skilled staff; absence of focal person assigned for quality improvement; shortages of health workers); absence of standard operating procedures (protocols, guidelines and manuals); and dissatisfaction of health care providers with services provided at the District. Based on the results, guidelines were developed to enhance quality health care delivery. The reccommendations were aimed at improvement approaches at all levels of health service delivery. / Health Studies / D.Litt. et Phil. (Health Studies)

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.