This study examines the way people use online resources within their personal healthcare practices to better understand how individuals manage their health issues in the age of the Internet. It specifically addresses the extent to which the Internet is used as an information database and associated patterns of use, whether the Internet represents a source of support or enables a supportive encounter and the implications of using the Internet as part of the health management across relationships with medical professionals and oneself. Using a sequential mixed methods design, the data was gathered within a larger multidisciplinary research project conducted in East York, Ontario. An initial quantitative analysis of 350 surveys describes Internet usage. The qualitative analysis of the 86 follow-up interviews of people recounting their personal health management processes demonstrated the importance of social networks, subjective health status and Internet user-style. The facile ability to engage with health information is transforming definitions and experiences of health and relationships with medical professionals. Examining medical encounters mindful of the aspects of trust, power, knowledge and privilege reveals an evolution to the doctor-patient relationship brought about by both information and personal empowerment. Using the Internet reinforces primary relationships and points to the development of new relationships that are sought at moments of meaningful life events or circumstances. New types of connections are being built across the Internet based on shared experiences, health concerns and health identities. Applying Actor Network Theory furthers an understanding of how search engines and online resources can emerge as actors in health information seeking and health management processes. Internet use is now a part of everyday life and is no longer limited to affluent early adopters as the gaps between those with access diminish in urban Canada. While its use is becoming intrinsically linked to health management it is not a panacea for improving health outcomes. As the populations’ collective health knowledge increases, so does the presumption that health management is a personal imperative. This notion that the achievement of good health is an individual responsibility or the theory of Healthism, frames the interpretation of the large percentage of the sample indicating they are striving to become healthier. Social workers need to acknowledge the place of the Internet within its practice and to balance the emphasis on individualized health management with the perspective that health outcomes reflect community mores. It is important for social workers to treat the Internet as a medium of relationships and for social workers to become knowledgeable about what these connections can provide in terms of support and information and what the limitations and risks of these relationships can be.

This study examines the way people use online resources within their personal healthcare practices to better understand how individuals manage their health issues in the age of the Internet. It specifically addresses the extent to which the Internet is used as an information database and associated patterns of use, whether the Internet represents a source of support or enables a supportive encounter and the implications of using the Internet as part of the health management across relationships with medical professionals and oneself. Using a sequential mixed methods design, the data was gathered within a larger multidisciplinary research project conducted in East York, Ontario. An initial quantitative analysis of 350 surveys describes Internet usage. The qualitative analysis of the 86 follow-up interviews of people recounting their personal health management processes demonstrated the importance of social networks, subjective health status and Internet user-style. The facile ability to engage with health information is transforming definitions and experiences of health and relationships with medical professionals. Examining medical encounters mindful of the aspects of trust, power, knowledge and privilege reveals an evolution to the doctor-patient relationship brought about by both information and personal empowerment. Using the Internet reinforces primary relationships and points to the development of new relationships that are sought at moments of meaningful life events or circumstances. New types of connections are being built across the Internet based on shared experiences, health concerns and health identities. Applying Actor Network Theory furthers an understanding of how search engines and online resources can emerge as actors in health information seeking and health management processes. Internet use is now a part of everyday life and is no longer limited to affluent early adopters as the gaps between those with access diminish in urban Canada. While its use is becoming intrinsically linked to health management it is not a panacea for improving health outcomes. As the populations’ collective health knowledge increases, so does the presumption that health management is a personal imperative. This notion that the achievement of good health is an individual responsibility or the theory of Healthism, frames the interpretation of the large percentage of the sample indicating they are striving to become healthier. Social workers need to acknowledge the place of the Internet within its practice and to balance the emphasis on individualized health management with the perspective that health outcomes reflect community mores. It is important for social workers to treat the Internet as a medium of relationships and for social workers to become knowledgeable about what these connections can provide in terms of support and information and what the limitations and risks of these relationships can be.

Målet med studien är att undersöka hur magasinet MåBra i Sverige har skrivit om vikt och utseende i relation till hälsa under tre olika år, samt att undersöka om det skett någon förändring över tid. Syftet är att bidra med ökad kunskap kring ämnet med fokus på en svensk kontext. Forskningsfrågorna som studien utgått ifrån är: “Vad för typ av hälsobudskap skriver MåBra om på sina omslag?”, “Hur har MåBras budskap förändrats över tid?”, och “På vilket sätt framställer MåBra hälsa som ett individuellt ansvar?”. Den valda metoden för studien är kvalitativ innehållsanalys i kombination med en kritisk diskursanalys, samt en mindre omfattande bildanalys. Totalt har 15 magasinomslag analyserats i studien. Teorier som använts i studien är healthismen och konsumtionskulturen. Resultaten av studien visar att på omslag från de tidigare åren var det mest utseenderelaterade budskap medan omslag från senare år mest innefattade hälsorelaterade budskap. En slutsats är därmed att det skett en viss förändring över tid. Andra resultat från studien visar att MåBra framställer hälsa som ett individuellt ansvar genom deras språkanvändning.

Submitted by Cristiane de Melo Shirayama (cristiane.shirayama@unifesp.br) on 2018-04-10T19:10:40Z No. of bitstreams: 1 Clara Zeferino Garcia.pdf: 1547374 bytes, checksum: 4df4a9bc94b4a91d5ecae2e7602fa11d (MD5) / Approved for entry into archive by Diogo Misoguti (diogo.misoguti@gmail.com) on 2018-04-11T16:36:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Clara Zeferino Garcia.pdf: 1547374 bytes, checksum: 4df4a9bc94b4a91d5ecae2e7602fa11d (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-11T16:36:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Clara Zeferino Garcia.pdf: 1547374 bytes, checksum: 4df4a9bc94b4a91d5ecae2e7602fa11d (MD5) Previous issue date: 2013-07-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O trabalho investiga como se dá a (re)configuração corporal pela cirurgia plástica estética, a partir da perspectiva de um grupo específico de mulheres, que realizaram plásticas de lipoaspiração e mamoplastia de aumento. Trata-se de um grupo relativamente homogêneo, no que diz respeito à faixa etária e classe social, e que compartilha um mesmo ideal de mulher bela, bem sucedida e independente. A partir da afirmação da identidade de poderosa, uma concepção específica de feminilidade é valorizada pelo grupo, diretamente vinculada a um suposto poder de sedução feminino. Dentro do grupo, compartilham-se também valores advindos da moral da saúde, que a partir da designação de “bons” e “maus” hábitos, fornece critérios de avaliação individual à sociedade moderna contemporânea. Assim, a hexis corporal da poderosa é portadora de marcas distintivas que a remetem diretamente ao estilo de vida saudável, tido como moralmente superior. Nesse contexto, onde a gordura corporal localizada é vista como impura, a plástica de lipoaspiração é (re)significada como parte de um rito de purificação. Ao se retirar a gordura acumulada no corpo, busca-se apagar a memória de um passado de transgressões à moral da saúde e, mais especificamente, às normas instituídas sobre a alimentação e o trabalho. Por sua vez, a mamoplastia de aumento também não se mostra como um fato isolado nas trajetórias das pesquisadas, mas como uma prática vinculada a uma ascensão na estrutura social, vivida a partir da conquista de independência financeira, e mudança para territórios urbanos mais desenvolvidos. O poder aquisitivo, somado ao cumprimento de requisitos implícitos nas normas de purificação corporal do grupo, direciona essas mulheres à prática de “colocar silicone”, que pode ser entendida como parte de um rito de instituição, na medida em que vem para consagrar a inclusão no grupo valorizado das poderosas, marcando as diferenças entre essa categoria de mulher, tipicamente moderna, e as que ficam de fora: a “gorda”, a “feia” e a “pobre”. / The research investigates how the body (re)configuration by cosmetic plastic surgeries happens, according to the perspective of a specific group of women, who have undergone through plastic surgeries as liposuction and breast augmentation. It is a relatively homogeneous group, regarding to age and social class, and that shares the same ideal of beautiful, successful and independent woman. By the identity affirmation of poderosa (powerful woman), a specific conception of femininity is prized by the group, which is directly linked to the presumed female seductiveness. Within the group, are also shared values related to the health’s moral, or healthism, which defines "good" and "bad" habits, providing standards for individual evaluation in the contemporary modern society. Thus, the poderosa’s body hexis carries distinctive marks that relate it directly to a healthy lifestyle, seen as morally superior. In this context, where the concentrated body fat is seen as impure, the liposuction is (re)interpreted as part of a purification rite. By eliminating the accumulated fat in the body, it’s intended to erase the memory of a past of transgressions against the health’s moral, or healthism, and more specifically, against the rules that control food and work. At its side, the breast augmentation shows not to be an isolated incident in the trajectories studied, but a practice linked to a rise in the social structure, described like financial independence achievement, and moving to more developed urban areas. The purchasing power, combined with the fulfillment of requirements implied in the group standards of body purification, leads these women to the practice of "putting silicone" which can be understood as part of a rite of institution, once it comes to consecrate the inclusion into the valued group of poderosas, marking the differences between this category of woman, typically modern, and those left out: the "fat", the "ugly" and the "poor".

Hälsokommunikation har flera etiska utmaningar. Det uttrycks ofta att hälsa är individens eget ansvar. Så kallad ”hälsoism” och kroppens form som bevis på hälsa är något som reproduceras i media. Idag är det väldigt vanligt att använda olika sociala medier, bland annat för att söka efter information om hälsa. Därför var syftet med den här studien att undersöka hur livsstilsrelaterad hälsa presenteras genom inflytelserika influencers via Instagram, vilket är en av de mest populära plattformarna av social media. Med hjälp av element av utförande och performativitet som teoretiskt ramverk användes multimodalanalys och fonetisk iterativ metod på 84 inlägg från 11 konton som benämnde sig själva som hälsokonton. Resultatet gav fyra kategorier: Goda effekter, ”Strong is the new skinny”, Självpresenterande och Mottagare. Slutsatsen är att god hälsa anses innebära att man bör hålla en balanserad kost och vara disciplinerad. Muskulösa kroppar har ett högt värde och mottagare positioneras att ta ansvar för att nå ideal för hälsa. Förekomsten av hälsoism är närvarande även i denna form av media, om än vissa omförhandlande av hälsa som super-värde kontra livskvalité förekommit. / Health communication implicates ethical concerns. Health is often expressed as being a responsibility for the individual to gain or maintain. Healthism and perception of a certain body as healthy is reproduced in the media. Today, it is very common to use social media, for example to do health related searches. The aim of this study was therefore to explore how a healthy lifestyle was presented by influential influencers on Instagram, that is one of the most popular social media platforms. With elements of execution and performativity as the theoretical basis, multimodal analysis and phronetic iterative method was used on 84 posts from 11 accounts that claimed themselves to be health inspiring. Four categories emerge in the result: Good effects, “Strong is the new skinny”, Self-representation and Receiver.  In conclusion, good health is communicated as being able to maintain a balanced food intake but also to be disciplined. Muscular bodies had a high value and receivers was seen as responsible to obtain ideals of health. The presence of healthism is still an issue, but with some negotiations of other values such as quality of life.

Denna studie utgår från socialkonstruktivism som belyser sociala beteenden, som är konstruerade och där individer skapar mening genom att samspela med varandra. Datorer, Internet och Digitala medier tar en alltmer större plats i barn och ungdomars liv då de växer upp i en alltmer digitaliserad värld till skillnad från tidigare generationer. Syftet med studien är att utifrån socialkonstruktivism belysa hur hälsobudskap framträder i hälsobloggar kring lärande om hälsa. Frågeställningar: Hur framställs hälsobudskapen kring kropp, träning och kost som skrivs av unga killar respektive tjejer? Vilka hälsoråd ger bloggarna till läsarna?Teorier som användes i studien är socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv, praktikgemenskap samt Hälsism Metod som används i denna studie är netnografi och konventionell innehållsanalys. Netnografi användes för att observera dagliga bloggars uppdateringar under en tre veckors period medan konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad dataempiri. Resultatet i studien visar att bloggars hälsobudskap handlar om att se en vältränad kropp som ett mål, dvs. ett kvitto för hälsa där både kroppens utseende och funktion är viktiga i förmedlingen i att uppnå hälsa. Hälsoråd om träning ges i olika variationer genom hänvisningar till olika digitala verktyg och detta för att öka kunskap bland läsare. Samtidigt handlar dessa råd om att kost handlar ofta om att äta nyttigt, dvs. vara vegetarian eller vegan. / This study is based on social constructivism that highlights socially constructed behaviors where individuals create meaning by interacting with each other. Computers, Internet and Digital media all overshadows a great part of children and young people's lives, because they are growing up in a more and more increasingly digitized world, unlike previous generations.The purpose of the study from a social constructivism perspective is to illustrate how health messages appear in health blogs from a gender perspective. Questions: How is health messages rendered out regarding body, exercise and diet written by young boys and girls? What type of health advice is shared by the bloggers? Theories used in the study is social constructivism, social perspectives, communities of practice and Healthism. Methods used in this study is cyber-ethnography and conventional content analysis. Cyber-ethnography was used to observe the daily blog updates over a three week period while the conventional qualitative content analysis was used to process the collected empirical data. The results of the study show that the health messages from blogs displays the body as a goal, ie, a form of receipt for health where both body appearance and function are important factors in the process of achieving health. Health advice on training is given in different variations by referring to various digital tools in order to increase knowledge among readers. At the same time the advice concerns dieting, it shows that eating healthy also/often means being a vegetarian or vegan.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

En stoisk livsstilstrend fick svensk mediauppmärksamhet år 2019, vilket har medfört flera nya hälso - och livsstilsgurus, flera påståenden hur man bör leva sitt liv, vilka beteenden som är avsevärda, vad som anses hälsosamt, och ansatser om vilka typer av personer anses vara experter om livsstilen. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur stoicism och de personer som anses vara stoiker konstrueras språkligt i tidningen DN (Dagens Nyheter). I konstruktionerna har undersökts närmare vilka värden och värderings framställs, samt vilka ojämna maktförhållanden och diskrimineringar potentiellt formas mot sociala grupper. Materialet som analyserats är två artiklar vilka delar den stoiska trenden som huvudämne, för att kunna göra enkompletterande analys av hur ämnet omskrivs. Metodologiskt har först gjorts en appraisal-analys för attidentifiera olika värden och värderingar som förekommer på textuell nivå, som sedan kombineras meden kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell för att avtäcka eventuella makt asymmetrier. I texterna kunde särskilt en hälso- och livsstilsdiskurs identifieras. Den stoiska trenden konstrueras som en livsstil vilket upphöjs med hjälp av framförallt intensifierande adjektiv till ett ideal, tillsammans med dess företrädare vilka positioneras som gurus och hälsoexperter. Det framkom en homogen representation av dessa experter som män, där kvinnor utesluts. Resultatet visar även på att att hälso- och livsstilsdiskurserna kunde var moraliserande, med potential att utesluta individer från socialt utsatta grupper.

Syftet med studien är att förstå gestaltningen av fenomenet hälsobudskap i svensk dags- och kvällspress. Detta undersöks genom att analysera berättelser om viktresor för att ta reda på hur personerna gestaltas före och efter viktnedgången. Studien bygger på 20 artiklar som har valts ut och analyserats genom en etnografisk innehållsanalys. Till grund för tolkningarna har två teorier tillämpats, vilka är stigmatisering och hälsoism. Utifrån teorierna har ett analysschema utformats för att urskilja framgående kategorier i artiklarna. Resultatet visar att kategorierna som tillhör hälsoism är mest framträdande, i synnerhet lycka och framgång och individuellt ansvar. Detta resultat tyder på att den smalare kroppen är kopplad till positiva attribut till skillnad mot den större kroppen. De mest identifierbara kategorierna inom stigmatiseringsteorin är negativa attribut och självdiskriminering, vilket kopplas till gestaltningen av personerna innan viktnedgången. Innan viktresan skildrar artiklarna personernas viktstatus som något de vill förändra, där bakgrunden till detta ofta är dålig självkänsla. Därmed är missnöjet till kroppen ofta relaterat till det psykiska måendet snarare än utseendet, vilket har formats i stigmat om övervikt. Det förekommer skillnader i gestaltningen av personerna innan och efter viktresan där fördelarna visar på att det vardagliga livet har underlättats efter viktnedgången. Majoriteten av artiklarna formar gestaltningar om att personerna lever ett mer harmoniskt liv efter viktresan där träning och hälsa har blivit en del av vardagen. Enbart tre artiklar gestaltas med negativa efterföljder som visar att personen mår sämre efter viktnedgången. Slutsatsen som kan dras i studien är att människokroppen gestaltas olika beroende på kroppsvikt; den smala kroppsformen har en mer positiv gestaltning än den överviktiga. / The aim of this study is to understand the framing of the phenomenon of health messages in Swedish daily and evening press. This is achieved by analyzing stories about weight loss journeys to find out how the people are framed before and after weight loss. The study is based on 20 articles that have been selected and analyzed through an ethnographic content analysis. In the basis for interpretations, two theories have been applied, which are stigmatization and healthism. Based on the theories an analysis scheme has been designed to distinguish prominent categories in the articles. The result shows that the categories belonging to healthism are most prominent, especially success and happiness and individual responsibility, which indicates that the slimmer body is linked to positive attributes in contrast to the larger body. The most identifiable categories within the stigmatization theory are negative attributes and self-discrimination, which is linked to the framing of the person before weight loss. Before weight loss, the articles frame the weight status of the people as something they want to change, the background of it is often based on poor self-esteem. Thus, dissatisfaction with the body is related to psychological well-being rather than appearance, which has been formed in the stigma of being overweight. There are differences in the framing of the people before and after the weight journey where the benefits show that everyday life has become easier. Most of the articles form representations that the people live a more harmonious life after weight loss where exercise and health have become a part of everyday life. Only three articles are presented with negative consequences of the weight loss, which show that the person felt worse after losing weight. The conclusion that can be drawn in the study is that the human body is framed differently depending on body weight; a slim body shape has a more positive framing than a larger body.

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.