Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt. Vår studie har relevans för socialt arbete då den studerar ett ämne som socialtjänsten har bristande kunskaper om. Genom en ökad kunskap kan myndigheter få en större förståelse för de utsattas situation, vilket i sin tur kan leda till att de bidrar med den hjälp de utsatta är i behov av. En ökad förståelse kring problematiken och en ökad vetskap om män från Mellanöstern och deras uppfattningar, kan möjliggöra att en "rätt bild" om männen skapas i samhället. Den bild som idag existerar om utländska män är att de är våldutövare och kvinnoförtryckare.

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

Hedersrelaterat våld är ett fenomen som under de senaste 15 åren har uppmärksammats i Sverige. Tidigare undersökningar tyder på att det riskerar att finnas en brist på kunskap från yrkesverksamma som arbetar med dessa ärenden, det verkar också finnas en osäkerhet kring hur man på bästa sätt hanterar problematiken med hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamheter som arbetar med hedersrelaterat våld upplever sitt samarbete med socialtjänsten insatser i frågor som rör hedersrelaterat våld. Studien baseras på en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer, och utgår från 3 olika verksamheter i Göteborgs kommun som arbetar med hedersrelaterat våld och samarbetar med socialtjänsten. Många teman var återkommande genom de intervjuer som var relaterade till hur respondenterna upplevt hantering av hedersrelaterade fall. Dessa teman delades in i olika subteman: Kunskap och förståelse 1) Makt 2) Resurser 3) För att möjliggöra tolkning och förståelse i analysen användes teorier från tidigare forskning, vilka kopplades samman med upplevelser från intervjupersonerna.   Resultatet visade att det finns brister beträffande hedersrelaterat våld som innefattar både brist på kunskap och resurser i området, vilket resulterade i brist på säkerhet och förtroende hos klienter. Resultatet visade också att sambandet mellan kunskap och resurser var vagt, vilket innebär att de professionella inte alltid visste hur man skulle hjälpa offer.  Bristen på kunskap utgör i sin tur att de utsatta inte får de insatser och stöd som behövs. Kunskap blir således en livslinje för socialarbetaren för att kunna lokalisera rätt resurser samt utöva sin makt som behövs för att hjälpa de som faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie indikerar att mer forskning behövs som ger nya perspektiv på ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck

Sedan 1990-talet har hedersvåld och förtryck uppmärksammats som ett samhällsproblem. För att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck har lagstiftaren vid åtskilliga tillfällen vidtagit straffrättsliga åtgärder. I syfte att bekämpa brott som begås med hedersmotiv införde lagstiftaren bland annat hedersmotiv som en straffskärpande grund i 29 kap. 2 § tionde punkten brottsbalk (1962:700). I samma utredning diskuterades huruvida ett hedersbrott, som en egen brottstyp, bör införas. Uppfattningen var att ett särskilt hedersbrott inte var behövligt. Som skäl härför anfördes konkurrens- och tillämpningsproblem och att ett hedersbrott skulle orsaka svåra avvägningar i relation till hedersbegreppet. Trots tidigare uppfattning, om att ett hedersbrott inte var behövligt, tillsattes Hedersbrottsutredningen för att undersöka huruvida det förelåg ett behov av en brottstyp som omfattar brott med hedersmotiv. Sedan 1 juni 2022 utgör brottet hedersförtryck i enlighet med 4 kap. 4 e § BrB en egen brottstyp. Genom införandet av det nya hedersbrottet är lagstiftarens syfte att med handlingskraft bekämpa sådan brottslighet. För att en kriminalisering ska anses vara befogad uppställs ett antal kriterier som bör vara uppfyllda. Kriterierna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan därför kriminalisera en gärning utan att samtliga kriterier är uppfyllda. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB förhåller sig till uppställda kriterier för kriminalisering, dels vilka för- och nackdelar det finns med en straffbestämmelse om hedersbrott parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpningsgrund. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla hedersrelaterad brottslighet i Sverige. I uppsatsen presenteras hedersrelaterat våld och förtryck samt hur hedersbegreppet definieras. I samband härmed har det uppmärksammats att det inte existerar en entydig definition av begreppet ”heder” och att begreppet har varit föremål för flitig diskussion vid olika tillfällen. Vidare har uppsatsen presenterat kriterier som uppställs för att avgöra om en kriminalisering är befogad. En redogörelse för syftet och utformningen av det nya brottet hedersförtryck har framställts. Slutligen har hedersmotivet i förhållande till påföljdsbestämningen presenterats. En rättsdogmatisk metod används för att tolka och redogöra för gällande rätt. Efter en redogörelse för gällande rätt analyseras hedersbrottet med inslag av den rättsanalytiska metoden i syfte att tillföra olika synsätt till analysen. Slutsatsen är att kriminaliseringen av hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB kan anses vara befogad med beaktande av kriterierna om ett skyddsvärt intresse, skada eller fara för skada och ett motstående intresse. Hedersbrottet kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till kriminaliseringens krav om effektivitet. Straffbestämmelsens utformning, med utgångspunkt i hedersbegreppet och med anledning av att lagstiftning på området redan existerar, talar emot införandet av hedersbrottet. En slutsats avseende uppsatsens andra frågeställning är att införandet av hedersbrottet, parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpande grund, inte nödvändigtvis innebär att hedersrelaterad brottslighet kommer att förhindras i större utsträckning. Den sammantagna bedömningen är att införandet av hedersbrottet snarare utgör en överkriminalisering och att lagstiftningen således inte kommer att vara tillräckligt effektiv för att en drastisk förändring i relation till hedersvåld och förtryck ska kunna ske.

Honour, a complex and in alot of ways scientifically unexplored topic, has caused a great debate in Swedish politics and media. A concept that has not only been a societal and judiciary issue but also a great challenge in Swedish schools; a place where knowledge, tolerance and respect is to be provided while battling the balance between discrimination and freedom of speech. With this study and exploration of honour in Swedish schools we aim contribute to a deeper understanding and management of honour-related issuses. By using data collection as the primary method, this study complies and analyzes relevant background background information to fully understand the meaning of honour. This is done by providing examples of various interpretations and delving into the complexity of the concept by presenting different theoretical perspectives. It addresses questions such as; how does honour manifest itself in Swedish schools? What are the research-bases measures for the issuse of honour in schools? Additionally, it examines the extent of students at risk of honour-related issues. The research also discusses methods and solutions developed by Swedish National Agency for Education (Skolverket), the government, and other researches in addressing honour-related problems in schools. in Sweden various studies have been conducted to gain an overview of the extent of honour-related violence and oppression within the country. However, there is a lack of consensus on the definition of honour within the research. Scholars debate whether honour-related violence constitutes a unique form of violence or simply differ from men´s general violence against women. Despite this, there is an agreement that such violence is rooted in a partiarchal power structure. The dilemma surrounding the term "honour culture" is discussed and the importance of the intersectional perspective in creating an inclusive school environment is emphasized. The conclusion underscores the need for increased knowledge, awareness, and collaboration within the scool system to effectively address and prevent honour-related issues. Lastly, the study raises and discusses thoughts and notions regarding these measures in relation to school practices.

Studiens syfte har varit att undersöka om egenskaper och omständigheter kring brottet, som kan kopplas till uppfattningen om det ideala offret, påverkar utfallet av polisers självständiga bedömningar av brott av hederskaraktär. För att studera detta har en kvantitativ metod tillämpas samt en logistisk regression av data baserad på identifierade brott av hederskaraktär i Dalarna genomförts. Studiens resultat visade att 11 variabler som har anknytning till egenskaper hos målsägare och gärningsperson samt omständigheter inom brottet och utredningen, såsom kön, ålder och anmälningstillfälle, har en signifikant betydelse för utfallet av bedömningarna. Studiens viktigaste slutsats är att det inte går att urskilja något tydligt samband mellan utfallet av uppmärksammade brott med hederskaraktär och uppfattningar som beskrivs i teorin om det idealiska offret. / "The ideal victims of honour-related crime" The purpose of this study is to examine if characteristics of victim and perpetrator and circumstances involving the crime, which are described in the theory of "the ideal victim", have an influence on the outcome of police employee’s independent assessment on crimes of honour character. In order to examine this a quantitative method has been applied and a logistic regression has been made of data based on identified crimes whit honour as a motive. The results of the study have shown that eleven variables which has a connection to characteristics and circumstances involving the crime and the investigation, as gender, age and circumstances surrounding reporting the crime, have a significant influence on the outcome. The study’s main conclusion is that no clear connection can be drawn between the outcome of assessments on crimes with an honour motive and the perception of the ideal victim.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It’s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention. For all involved, both schools and social services, the work of prevention regarding honour related problems before the situation becomes acute, is beneficial. If the parents have confidence in the school they will release some of their need of control for the student. If the parents are not included in their child’s curriculum there’s a risk that they will loose the sense of security for the school. It is important for school counsellors to have competence in the field, to be able to handle and to do proper risk assessment. It is also important for the school to establish and maintain a good relationship with the parents. The condition for this is already in the curriculum, which encourages all those who work in schools to promote a good relationship with parents. The education act guarantees all students equal opportunities to education regardless of background.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Honor-related violence occurs in cultures that have patriarchal structures. In many countries, usually middle eastern, honorary standards are accepted. Families and relatives have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they have violated the honorary standards. The thesis aims to find out what honor-related violence and oppression is and what difficulties there are in the social work with girls and women that has experienced honor-related violence and oppression. The study is based on qualitative interviews with social workers that has years of work experience with the honor-related violence and oppression cases and research related to the research topic.  The study shows that honor-related violence and oppression particularly affects girls and women. Honor-related violence and oppression is since there is a superiority and subordination among men and women where men have the control. The difficulties that occur is lack of knowledge about honor-related violence and oppression and the uncertainty in what to do in honor-related cases.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.