Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt. Vår studie har relevans för socialt arbete då den studerar ett ämne som socialtjänsten har bristande kunskaper om. Genom en ökad kunskap kan myndigheter få en större förståelse för de utsattas situation, vilket i sin tur kan leda till att de bidrar med den hjälp de utsatta är i behov av. En ökad förståelse kring problematiken och en ökad vetskap om män från Mellanöstern och deras uppfattningar, kan möjliggöra att en "rätt bild" om männen skapas i samhället. Den bild som idag existerar om utländska män är att de är våldutövare och kvinnoförtryckare.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It’s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention. For all involved, both schools and social services, the work of prevention regarding honour related problems before the situation becomes acute, is beneficial. If the parents have confidence in the school they will release some of their need of control for the student. If the parents are not included in their child’s curriculum there’s a risk that they will loose the sense of security for the school. It is important for school counsellors to have competence in the field, to be able to handle and to do proper risk assessment. It is also important for the school to establish and maintain a good relationship with the parents. The condition for this is already in the curriculum, which encourages all those who work in schools to promote a good relationship with parents. The education act guarantees all students equal opportunities to education regardless of background.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.

Hedersrelaterad problematik är ett svårdefinierat begrepp som återfinns i flera olika kontexter. Denna studie syftar till att belysa hur skolkuratorer på kommunala högstadieskolor arbetar utifrån sin profession med elever som befinner sig i en hedersrelaterad problematik. Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med nio stycken skolkuratorer från sex olika kommuner i Mellansverige. I analys av resultatet har vi använt oss av professionsteori tillsammans med tidigare forskning. Studien visar att skolkuratorernas arbete skiljde sig åt utifrån bland annat arbetslivserfarenhet, samverkan med socialtjänsten och skolan samt eget personligt intresse. Det som förenade skolkuratorerna var att det saknades handlingsplaner eller andra riktlinjer för hur arbetet bör bedrivas med elever som befinner sig i en hedersrelaterad problematik. Samtliga skolkuratorer såg ämnet hedersproblematik som svårt och utmanande utifrån dess komplexitet men det fanns ett intresse hos skolkuratorerna att utveckla arbetet med problematiken. Vidare visar studien på att det saknas kunskap, dels hur det praktiska arbetet bör bedrivas men även om hedersrelaterad problematik i stort. Avslutningsvis framkommer det att verksamhetsutveckling med tema hedersproblematik, samt framtagande av handlingsplan, ses som viktiga steg för att komma vidare i arbetet. Detta för att säkerställa att elever med hedersproblematik får det stöd, skydd och bemötande som kan vara livsavgörande för deras hälsa och utveckling. / The purpose of this study was to emphasize the methods of school counselors and how they approach secondary school students who are situated in such relations. We have conducted a qualitative study in form of semi-structured interviews with nine school counselors from six different municipalities in central Sweden. In analyzing the results, we have been using professional theory combined with previous research. The study is indicating differences in the school counselor handling in terms of work experience, collaboration with social services and the school, and also dissimilarities concerning personal interest. Though, an overall downside were the non-existing plan of action or other guidelines for how to professionally deal with students who are trapped in an environment of honor-related violence. But fortunately, there is a common interest among the school counselors in improving their work within this problematic topic. According to the school counselors, honor-related violence is considered a challenging and complex task to apprehend. Furthermore, the study clarifies an uncertainty in the subject itself but it’s also showing a lack of knowledge in how to practically manage successfully. In conclusion, it emerges that activity development concerning honor-related violence, as well as the development of an action plan, is seen as important steps in order to progress. This is to ensure that students with honor-related issues gets the support, protection and treatment needed since this could be vital to their health and personal development.

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010). We conducted semi-structured interviews with two social workers, a social worker at the women's shelter, a women's safety coordinator and a chairman of the Social Welfare Committee in the selected commune. When we analyzed the results, we made a hermeneutic analysis with interpretation from an intersectional perspective based in postmodern feminist theory. The result that we have reached as regards the design of the work with honor-related problem is that it is highly influenced by the decisions of women's safety coordinator and politicians. The respondents mentioned the concepts controlling, limiting young people, married off by the family, and that they have little autonomy. Also the patriarchal family pyramid was raised in the definition and that there may be integration problems as a result of the norm-breaking lifestyle that comes with their own culture. The viewpoints which the respondents had on the honor problem we have seen influence how they wish to work. They said that they wanted to educate and inform the newly arrived adults who immigrate to the country, about Swedish laws and regulations. Social workers said that in time they have learned to apply the youth perspective as much as the family perspective which is more than they did before when they rather applied more of a youth perspective.