The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression. / <p>I samband med rådande situation (Covid-19) hölls presentationen via Zoom. </p>

This study examines social authorities' experiences of what it is like to work and collaborate with honour-related violence and oppression. All respondents come from different authorities and are members of a collaboration group aiming to collaborate and work against honour-related violence and oppression. The study is based on six semi-structured interviews with professionals from school, the police, social services, county administration and health care. The study shows that honour-related violence and oppression is a complex and multidimensional concept that is mainly expressed by collectively exercised control which in the worst case can lead to murder. Furthermore, it can be seen that there is a common understanding that cooperation in honour-related violence and oppression is particularly important because these cases are more complex than others. The result shows that there is a common understanding and consensus regarding the concept's definition within the collaboration group. Success factors for good collaborative work are highlighted by shared knowledge of the problem and understanding of each other's different roles, which the respondents feel they have gained by participating in the collaboration group. However, the respondents feel that this is lacking within the authorities due to the fact that knowledge within this field is scarce. The result describes obstacles in cooperation which are described as a lack of knowledge within the authorities but also laws, high workload, staff turnover and time restriction. Thus, the results show that despite a functioning collaboration, there are limited opportunities to help people exposed to honour-related violence and oppression. / I denna studie undersöks samhällsaktörers upplevelser av hur det är att arbeta och samverka kring hedersrelaterat våld och förtryck. Respondenterna kommer från olika verksamheter och är medlemmar i en resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med representanter från skola, polis, socialtjänst, länsstyrelse och hälso- och sjukvård. Av studien framkommer att hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext och mångdimensionellt begrepp som främst tar sig i uttryck av en kollektivt utövad kontroll som i värsta fall kan resultera i mord. Resultatet i studien visar att samverkan inom hedersrelaterat våld och förtryck är särskilt viktigt eftersom dessa ärenden är mer komplexa än andra. Resultatet visar att det föreligger en gemensam förståelse och samsyn kring begreppets definition inom resursgruppen. Framgångsfaktorer för ett gott samverkansarbete framhävs av gemensam kunskap om problemet samt förståelse för varandras olika roller vilket respondenterna upplever att de fått genom att ha medverkat i resursgruppen. Däremot upplever respondenterna att detta saknas inom respektive verksamheter då det råder brist på kunskap inom området. Resultatet redogör för hinder inom samverkan som utgörs av rådande kunskapsbrist inom respektive verksamheter men också lagstiftning, hög arbetsbelastning- och personalomsättning och tidsbrist. Dock visar resultatet att det trots en fungerande samverkan, finns begränsade möjligheter att hjälpa personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.

This essay uses frame analysis to study changes in the descriptions of the hymen in Swedish printed press from 1989-2015. The study shows that the traditional story about the hymen has significant power in the dominant culture and affects the idea of what the hymen is and what is believed to be its functions. The study also showcases how our ideas about the hymen are socially constructed since the descriptions can shift widely but still be considered as the truth. The concept of the hymen has gone through a change over time, from a story of a hymen that breaks during first intercourse, to the hymen being a myth that doesn’t exist at all, to then emerge into the idea of the vaginal corona – another version of a hymen that is different from the traditional image. The study also shows that the traditional frame for describing the hymen does live on, and that the vaginal corona has not replaced the idea of the traditional hymen.