The purpose of this study was to examine how young men and women who are lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) who are exposed to honor related violence, intimidation or repression perceive their situation, what kind of help/support they have received and if they feel that the help and support offered by the society has been adequate. After the murder of Fadime Sahindal in 2002 attention was drawn to honor violence in Sweden. During the period 2003-2007 the government invested 200 million SEK for efforts to prevent honor related violence. Studies have shown that honor related violence not only affects young immigrants, but also young people with different sexual orientation then heterosexual. It also shows that the honor violence is not depended on religion or ethnicity. The RFSL Counseling in Skåne 2004 was commissioned to investigate the situation for LGBT youth ages 13-25 at risk for honor related threats and violence based on sexual orientation. The purpose of the assignment was to describe and understand the phenomenon and create a network of key people. This study investigated further about what kind of help is available and if it’s enough. Those who lead me to the answer the question of this qualitative approach are seven LGBT-persons subject to honor violence. The study is based on qualitative interviews, all conducted in southern Sweden. During the process of analyzing the material narrative theory was used. Since the study concerns stories/narratives told by the informants the researcher has a vital role in actively listening to the story and interpret what is said to enable a broad analysis and be able to contribute to new knowledge. The results showed difficulty in receiving the help and support the informants requested. Many felt that their stories were not taken seriously. The society must develop and improve better ways to help LGBT-people who are victims of honor violence. Keywords:honor violence, lesbian, gay, bisexual, homosexual, transgender, LGBT, social service.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan. Dessa resultat analyserades sedan socialkonstruktionistiskt.  Vår slutsats av denna studie är att hedersrelaterat våld konstrueras beroende på kön, kultur, generation, lojalitet, makt och det samhälle man befinner sig i. Beroende på vem man är i vilken kontext har hedersrelaterat våld och mord olika betydelse och förstås på olika sätt.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld. Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar. Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman. Olikheterna i bemötande och hantering av hedersproblematik mellan myndigheterna rörde sig om tillgång till resurser, samt professionalitet i vissa avseenden vid hanteringen av sådana ärenden. Mina pedagogiska idéer rör sig om familjearbete mot hedersvåld genom att finna vetenskapliga behandlingsstrategier, baserade på ett pedagogiskt perspektiv som eventuellt kan komplementeras med ett psykologiskt. Hittar man någon form av strategi är det viktigt med kontinuerlig uppdatering och utvärdering av denna rutin hos samtliga berörda myndigheter för att hela tiden kunna förbättra och uppdatera den.

<p>Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.</p><p>Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.</p><p>Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman. Olikheterna i bemötande och hantering av hedersproblematik mellan myndigheterna rörde sig om tillgång till resurser, samt professionalitet i vissa avseenden vid hanteringen av sådana ärenden.</p><p>Mina pedagogiska idéer rör sig om familjearbete mot hedersvåld genom att finna vetenskapliga behandlingsstrategier, baserade på ett pedagogiskt perspektiv som eventuellt kan komplementeras med ett psykologiskt. Hittar man någon form av strategi är det viktigt med kontinuerlig uppdatering och utvärdering av denna rutin hos samtliga berörda myndigheter för att hela tiden kunna förbättra och uppdatera den.</p>

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem som drabbar både flickor och pojkar som anses kränka familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i en mängd olika handlingar, som tar ifrån den som drabbas möjligheten till ett självständigt liv. Det handlar t.ex. om kontroll, hot, fysiskt och psykiskt våld, könsstympning, barn- och tvångsäktenskap. Uppsatsens syfte har varit att undersöka möjligheten att ingripa och tvångsomhänderta barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i hemmet. Detta har gjorts genom att studera rättspraxis, förarbeten, litteratur och rapporter. När föräldrar inte tillgodoser sitt barns rätt till en god uppväxt har socialnämnden genom SoL och LVU skyldighet att hjälpa, vårda och skydda dem. Undersökningen visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan falla under flera av de rekvisit som finns i 2 § LVU och räknas som ett missförhållande i hemmet, det finns således möjligheter att omhänderta både flickor och pojkar som utsätts för detta.

Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån en innehållsanalys där syftet med studien är att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime. Pela utsattes för hedersmord i slutet av år 1999 av sin pappa och sina farbröder. Fadime blev mördad av sin pappa år 2002. Detta är två mord som förekommit under hederns namn. För att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime, har nyhets- och debattartiklar analyserats. Nyhetsoch debattartiklar från Aftonbladet, Svt Nyheter, Svenska dagbladet, AmnestyPress och Göteborgs-Posten har använts i uppsatsen. Artiklarna framställer fallen på olika sätt vilket innebär att varje artikel väljer specifikt vad de ska skriva om hedersmorden. Med hjälp av tidigare forskning och teorier analyseras det empiriska materialet. Den tidigare forskning beskriver innebörden av heder, hederskultur, hedersvåld och hedersmord samt hur muslimer i Sverige lever i en hederskultur. I den tidigare forskning innehåller det även hur socialtjänsten arbetar med hedersförtryck och medias framställning av hedersmord. De teoretiska utgångspunkterna i studien är det feministiska- och socialpsykologiska perspektivet samt det symboliska våldet och den manliga dominansen. Debattartiklarna i studien framställer fallen genom egna åsikter och kritik gentemot nyhetsartiklar. Nyhetsartiklarna framställning sker genom fakta och egna spekulationer om morden på Pela och Fadime. Undersökningens ämne valdes eftersom fenomenet hedersrelaterat våld och förtyck behöver uppmärksammas.

Syftet med denna studie är att fånga yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter i arbetet med hedersutsatta personer. Studien fokuserar även på de utmaningar och svårigheter som yrkesverksamma socialarbetare och dess organisation ställs inför i handläggningen av hedersrelaterat våld (HRV). Forskningsansatsen som har tillämpats för studiens syfte, är en kvalitativ forskningsmetod vilket resultatet har inhämtats utifrån semistrukturerade intervjuer från tre yrkesverksamma socialarbetare som arbetar inom socialtjänsten i två mellanstora kommuner. Resultatet har också analyserats med hänsyn till vad tidigare forskning och teorier genererat kring ämnet. Studiens resultat visar att det råder skillnader hos yrkesverksamma i frågan om grundläggande kunskap och kännedom om andra kulturers normer och värderingar när det gäller hedersproblematiken. Detta kan möjligtvis vara en bidragande orsak till den motvilja, återhållsamhet och rädsla som finns hos yrkesverksamma att hantera och handlägga hedersärenden. Samtidigt som okunskap och avsaknad av organisatoriskt ledningsstöd och lagstöd försvårar det förebyggande arbetet och hanteringen av HRV. Slutsatserna som kan dras av studie är att det råder en ambivalens och kunskapsbrist hos de yrkesverksamma socialarbetarna gällande HRV, samt att det finns motvilja hos de yrkesverksamma att handlägga HRV-ärenden. Organisatoriskt visar studien på att det finns en otydlighet i hur olika institutioner hanterar HRV. Studien kan ligga till grund för framtida forskning gällande klientperspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Nyckelord: heder, hedersvåld, hedersproblematik, hedersvåldrelaterat våld

<p>Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?</p><p>Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?</p><p>Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.</p><p>För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.</p><p>Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet". "Svenskhet" beskrivs positivt och får symbolisera individuell autonomi och jämlikhet. De "svenska flickorna" beskrivs positivt och framställs som (ouppnåeliga) ideal för "invandrarflickorna".</p><p>Förövarna av hedersrelaterat våld beskrivs som patriarkala och bakåtsträvande "invandrarmän". De ses dels som offer för sin "kultur" vilket gör dem predestinerade att handla på visa sätt, dels beskrivs de som psykiskt sjuka. Den första beskrivningen dominerar rapporteringen och i denna sker en stark uppdelning i "vi" ("svenska, jämställda män") och "Dom" ("invandrade, patriarkala män"). I liten utsträckning förekommer en kritisk hållning till detta essentiella sysnsätt på "Dom" och "deras kultur". Istället dominerar ett kulturessentialistiskt synsätt både vad gäller beskrivningar av förövare och debatten i allmänhet. Detta befäster "svenskhet" och både den "svenska/e kvinnan/mannen" som jämställda och som den outtalade norm mot vilken "de Andra" ställs.</p>

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer? Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs? Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt. För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys. Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet". "Svenskhet" beskrivs positivt och får symbolisera individuell autonomi och jämlikhet. De "svenska flickorna" beskrivs positivt och framställs som (ouppnåeliga) ideal för "invandrarflickorna". Förövarna av hedersrelaterat våld beskrivs som patriarkala och bakåtsträvande "invandrarmän". De ses dels som offer för sin "kultur" vilket gör dem predestinerade att handla på visa sätt, dels beskrivs de som psykiskt sjuka. Den första beskrivningen dominerar rapporteringen och i denna sker en stark uppdelning i "vi" ("svenska, jämställda män") och "Dom" ("invandrade, patriarkala män"). I liten utsträckning förekommer en kritisk hållning till detta essentiella sysnsätt på "Dom" och "deras kultur". Istället dominerar ett kulturessentialistiskt synsätt både vad gäller beskrivningar av förövare och debatten i allmänhet. Detta befäster "svenskhet" och både den "svenska/e kvinnan/mannen" som jämställda och som den outtalade norm mot vilken "de Andra" ställs.

The aim of this study was to research school counselor’s ways to identify, endorse andprotect students who are at risk to being or is a victim of forced marriage. To fulfill theaim of the study I have interviewed five -school counselor’s through semi- structuredinterviewing about their experiences with students and forced marriage. In this studypower is the theoretical concept which helped analyze the data. The perspectives onpower that this study brings up are suppressive and productive power relations. Theresults of this study are divided into seven categories which I name: To identify studentswho risk being or is a victim of forced marriage, to endorse students who risk being oris a victim of forced marriage, to protect students who risk being or is a victim of forcedmarriage, forced marriage and honor, forced marriage and social rank, forcedmarriage and religion and lastly forced marriage and family. The results of this studyshow that school counselor’s can identify students who is a victim of forced marriageby recognizing the students well being, if the student willingly tells the school counselorthat the student is scared to be forced to marry, if a student is restricted from dressinghow the student pleases or if the student is being controlled by a family member. Toendorse the students the school counselor’s call social services for advice, speak to thestudent’s family members and build a trustworthy relationship with the student. Toprotect the students who are a victim of forced marriage the school counselor’s callsocial services so that social services can take the student away from its home. Oneschool counselor claimed that they together with the student planned to put a metalspoon in the students suitcase, in case the student would be taken outside the country byforce so that the student can’t pass the security guard. The results of this study alsoshow that the school counselor’s had different understandings on why forced marriageis being carried on such as honor reasons, rank reasons, religious reasons or familyreasons.