No description available.

The essay describes what honor-related violence is and means. There is a perception that honor-related violence only involves physical violence, but the truth is that the physical is only a fraction. In Sweden, there is two big cases of honor killings, Fadime and Pelas. The essay describes how it is to live with honor culture in Sweden, if you feel included or excluded in the Swedish society. This is done through interviews with people who live or have lived with honor culture. The work also includes interviews with two people working in a shelter where they daily encounter young women fleeing honor culture.In the work it is about Fadime and Pelas backround, how they grew up and straying toward the culture of honor which then led to their death.Honours in Sweden did not look like the honors in the other countries. Honours in many countries is based on the woman's sexuality and the woman's innocence. An entire family can be affected if a woman is considered "unclean".The aim is to highlight how young people experience of living in a culture of honor in a country where the majority culture repudiates honor culture and secular and highly individualized culture. / Syftet med uppsatsen är att belysa hur unga människor upplever att leva i en hederskultur i ett land där majoritetskulturen tar avstånd från hederskultur, är sekulär och starkt individualiserad kultur. Arbetet beskriver framförallt om hur det är att leva med hederskultur i Sverige, om man känner gemenskap eller utanförskap, detta görs med hjälp av intervjuer med personer som lever i eller har levt med hederskultur. Arbetet innehåller även intervjuer med två personer som arbetar i en kvinnojour där de dagligen stöter på unga kvinnor som flyr hederskulturen. I intervjuerna beskriver det hur flickor/unga kvinnor känner att de behöver leva dubbelt liv. Att de vill känna samhörighet med bland annat klasskamrater men att de inte kan det eftersom att de inte får vara med på alla aktiviteter som skolan eller klassen anordnat. De ljuger antingen för sina vänner och kommer på ursäkter till varför de inte kan vara med, eller så ljuger de för föräldrarna om var de är, vad de ska göra. Heder i Sverige ser inte likadant ut som i andra länder. Heder i många länder baseras på kvinnas sexualitet och kvinnans oskuld, en hel släkt kan bli drabbad om en kvinna anses vara ”oren” pågrund av handlingar som bryter mot samhällets kulturella normer. I Sverige var heder mer att invånarna ska göra rätt för sig, betala räkningar, inte begå brott,dock har Sverige nu många invånare med ett annat ursprungsland och med det har de tagit med sig sina traditioner. I intervjuerna med flickorna berättar de att de inte får gå ut sent eller umgås med pojkar, då ens rykte kan förstöras. Uppsatsen förklarar vad hedersvåld är samt hur det kan uppstå, den innehåller även två fallstudier där det står utförligt vad hederskultur innebär.

Syftet med den här studien är att empiriskt undersöka hedersvåldsutsattas uppfattningar och erfarenheter av hedersvåld och förtryck, samt deras upplevelser med socialt arbete inom socialtjänsten. Myndigheter där socialarbetare är verksamma har som uppgift att tillförsäkra individers säkerhet. Teorin överensstämmer dock inte alltid med arbetet i praktiken. Med hjälp av ett fåtal självbiografier analyseras i studien hedersvåldsutsattas erfarenheter av våld och förtryck samt insatser från socialarbetare. I textanalysen analyseras teorier såsom intersektionalitet och postkolonial feminism i uppfattningar om heder och i situationer av hedersvåld. Studien fastslår tre stora teman vilka är: kontroll av kvinnans autonomi och sexualitet som en avgörande roll för hedern, hur socialtjänsten brister samt den rådande diskursen när hederskultur diskuteras. Resultaten indikerar att hedersvåld förknippas med kulturer och därmed anses vara ett kulturellt problem trots att problemet i grunden är baserat på könsförtryck. Därtill är konsekvenserna kulturaliserad rasism och stigma som påverkar socialarbetares handlingar. Brist på kunskap är den främsta faktorn som beskylls gällande socialarbetares otillräcklighet och motvilja att ingripa. En inblick i hur förutfattade antaganden påverkar socialarbetares prestationer är viktigt för att utvecklas inom området hedersvåld. Ett annat sätt att utvecklas inom området är genom att genomgå vidare utbildning kring hedersvåld. Socialarbetare befinner sig ofta i positioner där de kan förbättra våldsutsattas levnadsvillkor. Genom att understryka systemens brister kan systemen utvecklas och förbättras. / The purpose of this study is to empirically examine how victims of honour-based violence perceive their experiences of said violence as well as their perceptions of social workers in social services. Authorities in which social workers are present possess a high level of responsibility to ensure the safety of its citizens. However, the practice in theory does not always measure up to the practice in play. Through a few self-biographies this study has analysed the experiences of victims of honour-related violence in relation to both the violence as well as the interventions from social workers. This text analysis analyses theories such as intersectionality and postcolonial feminism in conceptions of honour and in encounters with honour-based violence. The study concludes three major themes which are: the control of the female autonomy as crucial for the maintenance of honour, the deficiency within social services, and the prevailing discourse in discussions of honour culture. The results indicate that honour violence has been associated with cultures and deemed a cultural problem although the problem essentially appertains to sex discrimination. As such its consequences are culturalized racism and stigma that affects and influences social workers’ actions. Lack of knowledge is the main blame factor when it comes to social workers’ inadequacy or reluctance to intervene. Understanding the impact of preconceptions on social workers’ performances is crucial for progress in the honour-violence field. An additional approach for knowledge of honour-violence is undergoing further education in the subject. Social workers are in position of power to improve living conditions for victims of honour-violence. Therefore, it is important to highlight the defects of the system so that improvements may occur.

I uppsatsen undersöks hur hedersvåld har förklarats och vilka fördomar om ras som återspeglas i statliga åtgärder mot hedersvåld. Utgångspunkten är statliga åtgärder från millennieskiftet fram tills idag, våren 2021. En central del i uppsatsen är att, med en rättshistorisk utgångspunkt, undersöka statliga åtgärder mot hedersvåld för att analysera vilka diskurser om våldet, de våldsutsatta och våldsutövarna som förekommer. I analysen tillämpas Critical Race Theory för att synliggöra föreställningar om ras i de orsaksförklaringar och beskrivningar av hedersvåld som förekommer i analyserade statliga åtgärder. Vidare behandlas även den rättshistoriska utvecklingen av mäns våld mot kvinnor och rättshistoriska företeelser som kan liknas vid den nutida förståelsen av hedersvåld. I uppsatsen kommer jag fram till att utvecklingen av förståelsen av hedersvåld i svensk rätt skiljer sig från hur mäns våld mot kvinnor har förklarats. Hedersvåld diskuteras i en diskurs om invandrare och utländsk kultur. Den kulturella förklaringsmodellen av hedersvåld reproducerar rasstereotypa föreställningar om invandrare i statliga åtgärder.

The purpose of this study was to get an increased understanding and insight in how social services works with people who are victims of honour related violence and oppression. We have carried out this study by a qualitative semi-structured interview with six social workers from three municipalities. To get a deeper understanding of our empirical data we used theory of organizations, theory of recognition and the perspective of rights. Our results showed that the routine for honour cases is almost the same as for violence in close relationships. Our result even showed that there are clear differences between honour cases and violence in close relationships, also that honour cases are harder to manage. Finally, our result showed that social workers felt safe in managing honour related cases, half of the participants uses Patriark as a tool and finally that social workers feel that there is a good relationship both externally and internally between relevant actors.

Under de senaste årtionden har en ny skepnad av heder tagit form i Sverige. Ideologin bortser från mänskliga rättigheter och våra demokratiska normer. Konsekvenserna är förödande för de berörda om dessa hedersnormer inte efterföljs. Individen kontrolleras av kollektivet. I denna kontext är heder en tro om att släktens eller familjen rykte hänger på att skydda kvinnans kropp och sexualitet. Syftet med uppsatsen är att studera tidigare forskningar som behandlar frågor som berör hedervåld. Detta för att förstå vilka uppfattning och värderingar människor i hederskontext har kring heder med kvinnans sexualitet i fokus. För att skapa en närmare förståelse till vad som driver förövarna till våldet har jag tolkat deras beteende utifrån attributionsteorin. Resultatet av undersökningen visade att hedersrelaterat våld kan komma till uttryck på olika sätt. Den visade också att de drivande faktorerna bakom hedersvåldet handlar om att män med utländsk bakgrund misslyckats integrera sig i samhället till skillnad från barnen och kvinnorna. Den misslyckade integrationen leder till en känsla av otrygghet och passivitet hos männen som resulterar i våld med syfte att återupprätta sin makt, kontroll och heder.

Föreliggande studie undersöker konceptuella metaforer om hedersvåld i skönlitterära ungdomsböcker på svenska. Med utgångspunkt i Lakoff och Johnsons Conceptual Metaphor Theory undersöks vilka konceptuella metaforer som används om heder, vad dessa metaforer avslöjar om hur hedersvåld konceptualiseras, samt vilka potentiella värderingar dessa metaforer ger uttryck för. Materialet, bestående av åtta ungdomsböcker, är varierat avseende författarnas kön, ursprung, bokens utgivningsår, etc. I genomförandet används proceduren Metaphor Identification Procedure. Resultatet konstaterar bland annat att heder konceptualiseras som ett ting placerat utanför den egna kroppen, vilket medför allvarliga konsekvenser för personer inom hedersnormer.

Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv. / Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv.

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau & Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.