Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Studien syftar till att undersöka socialarbetarens arbetssätt i relation till flickor i ålder 13-18 år som utsätts för så kallat hedersrelaterat våld (HRV). Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från mottagningsenheten respektive utredningsenheten och empirin har analyserats utifrån det intersektionella- och det kulturella perspektivet. Resultatet visar att socialarbetarna inom de olika enheterna har blandade uppfattningar vad gäller definitionen av HRV, dels en kulturaliserad, dels en intersektionell bild av fenomenet. En indikation på att en individ utsätts för HRV är enligt socialsekreterarna att den enskilde är starkt begränsad i sitt liv. Resultatet visar även att enbart några av intervjupersonerna arbetar utifrån en handlingsplan medan andra utgår ifrån sina erfarenheter. Det inte tillämpas någon särskild metod i arbetet inom verksamheterna samt att man inte har tydliga visioner/mål för arbetet mot HRV varpå man inte arbetar särskilt förebyggande inom enheterna. Det förekommer även att samverkan sker inom arbetet med olika myndigheter däribland polis, åklagare samt enheterna emellan. De utmaningar som socialarbetare uppger är att det bland annat råder okunskap vad gäller hanteringen av ärenden. Dessutom visar resultatet att stress och psykisk påfrestning är vanligt förekommande för socialarbetarna, men även hot om våld som utövas av den utsattas familj gentemot socialarbetarna. / This study examines how social secretaries work with girls 13-18 years old as exposed to honor violence. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with social secretaries from the receiving- and investigation-units and the empirical data has been analyzed from the intersectional and the cultural perspective. The result shows that social secretaries within the units have mixed perceptions regarding the definitions of HRV, both a culture-based view and an intersectional of the phenomenon. It appears from the study that most of the social secretaries work by an action plan, that no specific method is applied within the units and that there are no clear visions or goals against HRV, whereupon the social workers don’t work preventive to HRV. The result also shows the complexity among the social workers in defining HRV. In addition, the result show that some of the respondents work on the basis of an action plan, that no specific method is applied in the work within the unit and that they don’t have clear visions / goals for the work against HRV. Challenges they face are lack of knowledge regarding the handling of cases. The results also show that mental stress is common among social secretaries but also threats of violence against the social secretaries.

No description available.

This thesis aims to highlight the complexity of honor-related violence and femicide in Swedish society and how it is represented in media based on who the victim and perpetrator is depending on ethnic and religious backgrounds. The thesis will be based on a comparative discourse analysis of forty Swedish media articles concerning honor killings (hedersmord) and femicide (kvinnomord) in Swedish translated to English. The analysis focuses on what is associated with each of these words concerning the victim and perpetrator and if it is interpreted as an honor killing or a femicide depending on assumptions of ethnic or religious background in majority and minority contexts. The result of the thesis presents the dichotomy of honor killings as something belonging to practices of the “other” or “non-Swedish” while femicide, being presented as something domestic within Swedish culture it is not presented as something structural or collective as honor killings are.

The purpose of this study has been to understand and theorize the phenomenon of honor andhonor-systems. Honor-systems has been a widely discussed theme by different outsources.Throughout the last 20 years there has been many cases of murders rooted in the preservationof one’s honor and reputation. To understand the different factors behind honor-system,relevant theories have been carefully selected to fit the theme and direction of this study. Thechoice of method for this paper has been a qualitative literature study where the author hasexamined previous papers, reports, and other relevant studies to get an understanding of thesubject. Then the result was analyzed by two theories, a cultural theory, and a theory ofintersectionality. While researching the subject of honor-system, it has become clear that thefield of honor-systems is a researched field, there are multiple reports on the matter. Insummary the result showed that in honor-systems the biggest victim is often, women as theyare both the victim of violence and control and as the same time perpetrators. In differentcultures there are different expectations on females and males, and in in honor-systems thesystem is run as a patriarchal one. There were some key differences between the two theorieswhen trying to understand honor-systems and especially when trying to understand a culturesimpact on the individual. It has become clear that the systems of honor affect many people insociety.

Denna studie utforskar hur skolkuratorer bemöter och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck inom svensk skolmiljö. Mot bakgrund av att hedersförtryck identifieras som ett växande problem i Sverige, problematiserar forskningsstudien befintliga kunskapsgap kring skolkuratorers interaktioner med berörda elever. Utifrån tidigare forskning identifieras en stark avsaknad av riktlinjer och en misstro mot socialtjänstens förmåga att adekvat hantera sådana fall. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer, analyserade genom tematisk kodning. Resultaten visar att skolkuratorer står inför utmaningar relaterade till främst kulturella och religiösa dynamiker, resultatet belyser även ledningens engagemang och riktlinjer. Analysen som utgår från Lipskys teoribildning gällande gräsrotsbyråkrati belyser utmaningar och framgångsfaktorer gällande samverkan och handlingsutrymme. Diskussionen belyser vikten av ökad kunskap och stöd samt utveckling av specifika riktlinjer för att effektivare kunna stödja elever i riskzonen. Studien bidrar med insikter för både teoretisk förståelse och praktisk tillämpning i socialt arbete inom skolan, samt föreslår riktningar för framtida forskning inom området. / This study explores how school counselors address and manage honor-related violence and oppression in Swedish schools. Considering that honor oppression is seen as a growing problem in Sweden, the research study highlights gaps in knowledge regarding school counselors' interactions with affected students. Based on previous research, a significant lack of guidelines and distrust in social services' ability to properly handle such cases were identified. The study is based on semi-structured interviews with school counselors, analyzed through thematic coding. The results show that school counselors face challenges related to cultural and religious dynamics, and also highlight the involvement of management and guidelines. The analysis, drawing on Lipsky's theory of street-level bureaucracy, outlines challenges and success factors in collaboration and decision-making space. The discussion emphasizes the importance of increased knowledge and support, and the development of specific guidelines to better support students at risk. The study provides insights for both theoretical understanding and practical application in social work within schools and suggests directions for future research in the field.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort. Vidare delar professionerna uppfattningen att inte agera mot ungdomens vilja samt att ett skyddstänk är viktigt. Den form av riskbedömningsverktyg som vanligen används är handlingsplaner, som finns på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att det saknas strukturerad samverkan mellan professionerna. Viss samverkan föreligger men en svårighet beskrivs vara att arbetet är beroende av personbundna kontakter. Resultatet visar även att samverkan skulle gynnas av ökad kommunikation samt insyn i varandras arbete.

The Swedish community and social services face major challenges regarding the management of honor-related violence and oppression. Lack of knowledge and an ambiguous understanding of violence affect the work of social services and may complicate the situation of vulnerable individuals. The main purpose of this study was to investigate social workers, within the section of children and family in a Swedish municipality, perceived knowledge and confidence in honor-related cases and the need for support in their work. The social workers’ views on honor-related violence and oppression were also investigated. The survey was based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. The main results demonstrate that the social workers to some extent perceive themselves as having expertise in the field of honor. Nevertheless, they feel insecure in the work with honor-related cases. Furthermore, it appears that social workers are in need of specific support from the organization such as education and case supervision. Regarding the view of honor violence, a majority indicated that a gender perspective and a cultural perspective were important to understand the problem. / Samhället och socialtjänsten står inför stora utmaningar gällande hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck. Bristande kunskap och en tvetydig förståelse för våldet påverkar socialtjänstens arbete och kan komma att försvåra situationen för utsatta individer. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialarbetare, inom sektionen barn och familj i Falu Kommun, upplever sin kunskap och trygghet i hedersrelaterade ärenden samt behovet av stöd i arbetet. Vidare kartlades socialarbetarnas syn på hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen utgick ifrån en kvantitativ ansats, där enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet påvisar att socialarbetarna i viss mån upplever sig ha kunskap inom området hedersvåld. Dock känner de sig otrygga i arbetet med hedersrelaterade ärenden. Vidare framkom det att socialarbetarna är i behov av specifikt stöd från verksamheten såsom utbildning och ärendehandledning. Gällande synen på hedersvåld angav majoriteten ett könsmaktsperspektiv och ett kulturellt perspektiv som viktiga för att förstå problemet.

The aim of this study is to analyze the different discourses linked to so called honor related violence in course literature from term 1 through 6 during the fall of 2018 at the department of social work at Stockholm university. This due to the extensive debates on the subject that implies varied opinions from both media and the research community. To analyze the different discourses, Fairclough's critical discourse analysis is used by looking for modality, transitivity and intertextuality in the different texts. The analysis circles around three different discourses. One is the “us and them” discourse, which differentiates the Swedish ideals from “others” which are portrayed as worse. The second discourse handles “critique against polarization”, which can be connected to post colonialism that criticizes the “us and them” discourse. The third discourse is the “precautionary” discourse that can be connected to social constructionism, whereas the texts leave room for interpretation as they rarely make any certain statements. Throughout all of these discourses we also found that the perpetrator and the victim rarely is spoken of when talking honor related violence, as compared to “normal violence”, and more often structural explanations rather than individual ones were used.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur sju skolkuratorer i södra Sverige uttrycker och förmedlar sina erfarenheter samt strategier för stödinsatser och upptäckt av elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Studiens frågeställningar belyser de olika definitionerna av begreppet hedersrelaterat våld, vilka kännetecken som informanterna kan koppla till våldet samt hur de kan stödja de elever som är eller blivit utsatta av hedersrelaterat våld. Idag finns det tydliga riktlinjer samt rutiner på hur skolpersonal ska agera i fall hedersrelaterat våld förekommer, ändå visar aktuell forskning att verksamheter brister i sitt stöd för dessa personer. Barn försvinner fortfarande spårlöst till andra länder för att bli bortgifta och mörkertalet ökar. Studiens resultat visar att de flesta informanterna är medvetna hur de skall agera och skapar tid för detta, dock visar det sig en svårighet att stödja den elev som blivit myndig och samverkan med socialtjänst brister. I studien illustreras informanternas erfarenheter, kunskaper och uppmärksamheten inom hedersrelaterat våld där vi får följa hur de arbetar och stödjer de elever som lever under detta förtryck. Tidigare forskning visar att ett förebyggande arbete kan vara avgörande för ett barns liv och mående. Studiens resultat styrker tidigare forskning genom att visa att förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld är nödvändigt. Informanterna uppgav även att mer kunskap behövs inom ämnet från både deras håll och även för socialtjänsten. Studien omfattar informanternas beskrivande berättelser där eleverna fått mer vetskap om vad som är rätt och fel, eleverna har därmed vågat ta kontakt med informanterna för att få hjälp i sin maktlösa situation.  Slutsatserna med denna studie är att kännetecken för hedersrelaterat våld kan variera och uttryckas exempelvis genom att eleven begränsas i sin vardag såsom att ej få delta i alla aktiviteter i skolan, val av kläder samt elevens mående. Det visas även att det finns en brytpunkt i puberteten då flickans kropp utvecklas till ung kvinna och på så vis tar våldet ofta fart. Vidare är slutsatserna att informanterna använde sig av olika metoder för att nå elever som kunde vara utsatta för hedersrelaterat våld, till exempel lösningsfokuserad metod, motiverande samtal och framförallt gott bemötande och öppna frågor.