Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

Syftet med studien har varit att undersöka hur handlingsplaner från ett antal högstadieskolor i Gävle och Sandvikens kommun ser ut när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Mina frågeställningar är: Finns det handlingsplaner för misstänkt hedersrelaterat våld på de aktuella skolorna och hur ser de i så fall ut? Följer handlingsplanerna riktlinjerna i officiella styrdokument och svensk lag? Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod då jag använt mig av enkäter för att få svar på mina frågeställningar samt analyserat likabehandlingsplaner. I studien har jag redogjort och redovisat begreppet hedersrelaterat våld och förtryck samt undersökt vad lagen säger. Jag har använt mig av FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna, Svensk lagstiftning, Skollagen, Sociallagen och Länsstyrelsen. I min studie har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar strukturen i hedersvåldet, samt förklarar dess kännetecken, normer och regler, men även forskning som studerar hur hedersproblematiken blir en värdekonflikt i skolan. Åtta skolor är med i min undersökning och resultatet visar att två av dessa skolor följer officiella styrdokument och svensk lag. Sex av skolorna följer inte officiella styrdokument och har inte heller en egen utarbetad handlingsplan. Vilket ställer frågan: finns det beredskap att hantera denna problematik?

This qualitative study aims to examine women's understanding and perception of the concept of honor and their handling of honor culture. The purpose of the study is also to investigate in what way honor oppression has affected women's social relationships. The study is based on Bourdieu's theories of symbolic violence and social capital, but also on the theoretical concept of intersectionality. The study uses a qualitative method where the empirical material was collected through five interviews with women aged 22 - 30 years living in Stockholm. In the interviews, the women shared their stories and narratives. The results have been summarized in three different identified themes, which are honor, vulnerability and social relations. The results show that women have experienced honor culture and oppression as controlling and limiting, hence they have chosen to start a new life without the influence of their parents. Due to this, their social lives have been limited and forced the women to break many social ties. The conclusion of this study indicates that low integration of the fathers is of importance for the problems that arise which leads to the formation of a superior and subordinate relationship between the daughters and the fathers. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka kvinnors förståelse och uppfattning av begreppet heder och deras hantering av hederskultur. Studiens syfte är även att undersöka på vilket sätt hedersförtryck har påverkat kvinnornas sociala relationer. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i Bourdieus teorier om det symboliska våldet och det sociala kapitalet. Vidare analyseras empirin även med hjälp av det teoretiska begreppet intersektionalitet.   Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlats in genom 5 stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 22 - 30 år som bor i Stockholm. I intervjuerna har kvinnorna delat med sig av sina historier och berättelser. Resultatet har sammanfattats i tre olika teman vilket är heder, utsatthet och sociala relationer. Resultatet visar att kvinnorna har upplevt hederskultur och förtryck som kontrollerande och begränsande, därav har de valt att påbörja ett nytt liv utan föräldrarnas inverkan. Deras sociala liv har på grund av detta begränsats och gjort kvinnorna tvungna till att bryta många band. Slutsatsen i denna studie visar att låg integration hos papporna har en stor betydelse för problemen som uppstår och leder till att det bildas en över- och underordnad relation mellan döttrar och fäder.

Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.

Syftet med studien var att få en inblick i och förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet med barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med sex semistrukturerade intervjuer av socialarbetare från olika delar av Sverige. Empirin analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Vidare har vi använt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Honneths teori om erkännande för att analysera och få en djupare förståelse för empirin. Resultatet visade att socialarbetare upplever flera utmaningar i arbetet med barn som lever i en hederskontext. De upplever att det saknas verkningsfulla arbetsmetoder gällande familjearbete och att föräldrarätten fortfarande väger tungt inom socialt arbete. Detta kan få negativa konsekvenser för barn som kan tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar. Studien visade även att det finns kunskapsluckor i ämnet HRV, både inom socialt arbete samt inom förskola och skola - verksamheter som lyfts fram som viktiga för att upptäcka förekomsten av HRV. Samverkan anses vara en framgångsfaktor i arbetet mot HRV och något som kan försvåra samverkan är kunskapsluckor. / The purpose of this study was to gain an insight and understanding of how social workers experience their work with children who’s been exposed to honor-based violence (HBV) and oppression. We have conducted a qualitative study with six semi-structured interviews with social workers from different parts of Sweden. The data was analyzed with a qualitative content analysis method. Additionally, we have used Lipsky’s theory about Street-level bureaucrats and Honneth’s recognition theory to analyze and gain a deeper understanding of empiricism. The result showed that social workers experience several challenges in their work with children who live in a context of honor-based violence. They lack effective working methods regarding family work and parental rights weigh heavily still within social work. This can cause negative consequences for children who could be forced to interact and spend time with violent parents. The study also showed that there are knowledge gaps on the subject of HBV, not only in social work but also in preschool, and school alike - institutions highlighted of paramount importance for the discovering of the prevalence of HBV. Collaboration is considered a strong success factor in the work against HBV, whereas knowledge gaps can contribute to difficulties in the subject.

The term “Honor related violence and oppression” is quite difficult to define, mainly because it is a concept that can be seen through many perspectives and also expressed in many forms, such as, violence, control but also murder. In the most recent years in Sweden, the amount of honor related crimes have risen as it has been gaining a lot of attention from the media. The result of this has made the government and the social services in Sweden invest their efforts in trying to combat and reduce the honor culture. Therefore, the purpose of this study is mainly to identify the difficulties and interventions in the work against honor culture. As the topic is wide and talked about in many countries, the search for literature had to be of quality, therefore we have mainly used scientific articles which we have analyzed and read through databases such as SwePub and Libsearch to study this phenomenon. After reviewing our chosen literature we put our analysis of the material to answer our question. Many of the workers and actors lack the certainty on how to act when dealing with such problems. This has resulted to affect the cooperation between the actors in their work against the honor culture. If the actors involved had a common approach or common definition of the problem, the cooperation would have improved along with the work in helping and being a resource towards the victims of the honor related violence and oppression. Although, it is a difficult level to reach since there are both advantages and disadvantages. But the common understanding would have been beneficial in the work as the uncertainty within the workers would have been reduced in relation to the problem. This will, though, turn out to be a difficult achievement because there are some explanations and approaches to the problem that have precedence, while some explanations and approaches are excluded.

Olander, F & Rexha, R. ”Vi kan ju inte tolerera intolerans”. En kvalitativ studie med yrkesverksamma som möter hedersutsatta HBT-personer. Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2015.I studien beskriver vi hur informanterna reflekterar kring arbetet med hedersutsatta HBT-personer. Vad gäller tidigare forskning är detta ett tämligen outforskat ämne och den som finns tyder på att HBT-personer som lever i en hederskultur är i en särskilt utsatt situation. I hederskulturer gäller heteronormen och den som går emot denna norm riskerar att utsättas för allt från hot och begränsningar till att utsättas för fysiskt våld i olika stor utsträckning. Det som skiljer HBT-personer från hetero-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är att utvecklingen från att bli utsatt för hot till fysiskt våld ofta går mycket snabbt och i många fall behöver individerna akut hjälp. Studiens resultat tyder på att arbetet med hedersutsatta HBT-personer har stora brister, främst vad gäller kunskap och kompetens. I praktiken innebär detta att många av de HBT-personer som söker hjälp inte får den hjälp och det stöd de är i behov av.Nyckelord: HBT, heder, hedersförtryck, hederskultur, hedersvåld, normer, socialt arbete / Olander, F & Rexha, R.” We cannot tolerate intolerance”. A qualitative study of professionals who encounter honour-exposed LGBT-individuals. Degree project in social work 15 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of health and society, 2015.This study describes the informants reflections regarding social work concerning honour-exposed LGBT-individuals. The topic is relatively unexplored and previous research indicates that LGBT-individuals who live in a culture of honour are especially vulnerable. In cultures of honour heterosexuality is regarded as main norm and individuals who oppose this norm are vulnerable and risks to be exposed to anything from threats and limitations to physical violence. What differentiates LGBT-persons from straight-persons who are exposed to honour-related violence and oppression is the process between being exposed to threats and the subjection of physical violence can rapidly escalate and these individuals are often in need of urgent help. The results of the study indicate that social work concerning honour-exposed LGBT-individuals contains major flaws and limitations, especially a lack of knowledge and skills. One major consequence of the flaws and limitations is that LGBT-individuals don’t receive the help and support they are in need of.Keywords: LGBT, honour, honour oppression, culture of honour, honour related violence, norms, social work

I Sverige drabbas många människor av hedersrelaterat våld och förtryck, bl.a. barn och ungdomar. Dessa utsätts för hot, tvång eller våld av föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Problematiken uppmärksammades i slutet av 1990-talet och sedan 2003 har regeringen tagit initiativ till omfattande insatser. Skolverket och Länsstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, arbetat fram stödmaterial som skolan kan använda sig av i det förebyggande arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen har genomfört fortlöpande utbildningar för personal som kommer i kontakt med barn och unga, bl.a. skolpersonal främst skolledningen. Ungdomsstyrelsens studie, Gift mot sin vilja, (2009:5) visar att 70000 ungdomar i åldrarna 16-25, uppger att de upplever att de inte kan fritt välja vem de ska gifta sig med. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar. Deras familjer sätter upp villkor på val av partner. Barn som lever i patriarkala familjer lever oftast i två olika sociala kontexter, ena är familjekontexten där de har sina normer och andra är skolan där man förhåller sig till lagar (Skolverket, 2010, 2012). Skolan har en viktig och central roll i barnens liv samt är en arena som ger barn möjlighet att utvecklas (Schlytter, 2005). Syftet med denna studie är att undersöka hur skolor arbetar med problematiken hedersrelaterat våld och förtryck i förebyggande syfte samt om Skolverkets rekommendation om att arbeta fram en intern handlingsplan beaktas och om/hur den hjälper skolorna i det praktiska arbetet. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer samt kompletteras med en litteraturstudie. Sju grundskolor i två av Stockholms förorter undersöks och respondenter för studien är rektorer på respektive skola samt en kurator. Resultatet visar att endast två av de undersökta sju skolorna har intern handlingsplan, där de endast uppfyller formalia och inget aktivt arbete utförs. Tre av rektorerna har ingen kunskap om hedersproblematiken och endast två av sju skolor arbetar i förebyggande syfte. Skolans arbete med hedersrelaterat våld är omgärdat av lagstiftning och rekommendationer och det finns en politisk intention att skolan bör vara en viktig arena för att möta problematiken med hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld är samtidigt ett komplext område som kräver mycket kunskap och kompetens.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hedersvåld, hur det beskrivs i den svenska debatten, samt i ett urval av svenska media, läroböcker, statliga publikationer och annan litteratur som används av socialarbetare och studenter. Syftet är också att reflektera över hur detta påverkar samhället vi lever i här i Sverige, främjar det oss att skapa kontakt med nya människor från andra kulturer? Resultatet pekar å ena sidan åt att hedersvåld i Sverige är ett nytt och svårt begrepp som vissa hävdar har med kultur att göra, och som förekommer i enstaka grupper i vissa samhällen i världen, men som nu i större utsträckning nått Sverige och Norden i och med den ökade asylinvandringen. Å andra sidan, finns det de som uttrycker att hedersvåld inte är kulturellt betingat, utan menar att det inte är annat än "vanligt" våld mot kvinnor, och somliga hävdar till och med att "hedersvåld" är en svensk konstruktion. Just den kontroversiella uppfattningen om hedersvåldets vara eller icke vara har jag också valt att ta fasta på.