Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola.   Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare. Resultatet visar bland annat att skillnader i typ av lektion påverkar vem som får tala. Under de lektioner som präglas av helklassdiskussioner tar läraren oftare initiativ till samtal och under sådana lektioner där eleverna arbetar självständigt inleder de oftare samtal. Slutligen kan sägas att mycket av elevernas möjlighet att initiera samtal påverkas av lärarens implicita metoder för att organisera undervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik.  För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor. Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen. Eleverna satt i par vända mot skrivtavlan. Denna undersökning har visat att lärarna är väl medvetna om läroplanens intentioner, då det visade sig att de använder sig av ett arbetssätt präglat av variation och att deras erfarenhet har varit av stor betydelse för hur de har valt att arbeta i sina klasser.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling. Detta då eleverna kan tillägna sig nya kunskaper samt dela med sig av kunskaperna till varandra på ett förståeligt sätt. Forskning visar på att det är främst vid helklassundervisning som eleverna utvecklas. Detta då undervisningen är lärarledd och består av olika genomgångar där eleverna blir aktiverade genom helklassdiskussioner och därav delaktiga i lärandeprocessen. Den empiriska studien är kvalitativ med kvantitativ data. För att svara på våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer hos fyra verksamma lärare, där vi varit fullständiga observatörer och därför inte påverkat undervisningen. Under observationerna har ljudet spelats in och allt har transkriberats som ett hjälpmedel för analysen. Lärarna ställde många slutna frågor under de matematiklektioner som vi observerade, oberoende av den klassrumssituation som rådde. Vårt resultat visar på att det var vid helklassundervisningen som lärarna använde fler öppna frågor än vid det enskilda arbetet och att det var vid det enskilda arbetet som lärarna ställe fler slutna frågor än vid helklassundervisningen. Lärare behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att skapa gynnsamma lärandetillfälle som främjar elevernas språkutveckling. Det behövs mer och förnyad forskning kring de olika klassrumssituationerna och deras påverkan på typen av frågor som ställs, detta då samhället har förändrats samt en ny läroplan inrättats sedan forskningsstudierna publicerades.

Denna studie syftar till att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka och synliggöra lärares upplevelser av att stötta läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning. För att ytterligare fördjupa förståelsen för lärares upplevelser av att undervisa andraspråkselever har vi intresserat oss för vilka framgångsfaktorer och behov lärare ser i den egna verksamheten. Frågeställningen i studien är: Hur stöttar lärare läsutveckling hos andraspråkselever i helklassundervisning? Studien grundas i den sociokulturella teorin med fokus på begreppen stöttning och den proximala utvecklingszonen. Vidare är språkutvecklande arbetssätt för andraspråkselever centralt i teoriavsnittet. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultaten redovisas och analyseras utifrån fem olika teman. De slutsatser som dragits i studien är att lärare behöver ha kunskap om var deras elever befinner sig och vilken typ av stöttning de behöver för att läsutvecklingen ska gynnas. Vidare framkom vikten av individanpassad stöttning, intresse och meningsfullhet samt vilka digitala och visuella hjälpmedel som används för att stötta andraspråkselevers läsutveckling. Avslutningsvis anses ett ämnesövergripande arbetssätt stöttande i elevers läsutveckling. Samtliga lärare påpekar även vikten av stöttning av ordförrådet för att gynna elevernas läsutveckling.

The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching. / Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.

<p>The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience<strong> </strong>matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching.</p><p> </p> / <p>Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.</p>