Föreliggande studie undersöker klassrumskommunikation som förekommer mellan lärare och elever. Fokusområden i studien är kommunikationsmönster i undervisningen och frågornas roll. Studiens frågeställning är: Hur ser klassrumskommunikationen ut mellan lärare och elever vid en samling eller genomgång och vilka typer av frågor ställer läraren? Metoden som användes för att undersöka syftet var observationer som gjordes i fem klassrum. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Perspektivet har som grund att kommunikation och interaktion har en avgörande roll lärandet. Det empiriska materialet har kategoriserats som IRE-mönster, IRU- mönster, öppna frågor och slutna frågor.  Resultatet visade att lärare använder sig av både IRE och IRU i undervisningen. Frågornas formulering och sammanhang är av stor betydelse för samtalet. Elevernas svar var beroende av typen av frågor läraren ställde. Det visade sig att lotsande frågor där eleverna fick gissa vad läraren tänker är förvirrande för eleverna.  Både IRE- och IRU-mönster förekom i observationerna. IRU och öppna frågor ger utrymme för elevens bidrag och har därmed en språkutvecklande potential. Lärarens arbetssätt, lyhördhet och klassrumsmiljö är av stor betydelse. I diskussionsdelen diskuteras elevernas möjlighet till samtal, taltid och om olika skolämnen förespråkar olika kommunikationsmönster. Slutsatserna som drogs är att IRU och öppna frågor gynnar alla elever och särskilt andraspråkelever, där uppföljning av elevsvaren är värdefulla och sannolikt gynnar lärandet. Eleverna bör ges mer tid att tala och uttrycka sig. För att nå det tidigare nämnda behövs en trygg och god klassrumsmiljö.

<p>Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner.</p><p>We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.</p>

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner. We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.

Problematiken som utgör grunden till studien är att vi upplevt en skillnad i forskning kring öppna och slutna frågor som ställs av pedagoger till barn i förskolan. Vi har även sett en avsaknad i forskning när dessa frågor ställs av pedagoger till barn i deras egenvalda lek. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier har vi därför synliggjort hur pedagogers frågeställningar till barn kan bidra till kommunikation i barns egenvalda lek. För att synliggöra detta har vi använt oss av videoobservationer som datainsamlingsmetod och interaktionsanalys som analysmetod. Det som framkom i resultatet var att när enbart öppna frågor ställs bidrar det till fortsatt samtal genom att använda sig av barns lekhandlingar som stöttning. I de slutna frågor som ställs har det visat sig att artefakter bidrar till en större förståelse för det som förmedlas genom frågan. När både öppna och slutna frågor ställs i en och samma interaktion bidrar detta till ett fortsatt samtal. Slutsatsen av studien är att både öppna och slutna frågor kan utmana barnen till att verbalt kommunicera långa svar med stöttning från artefakter och lekhandlingar.

I förskolans läroplan (2018) framgår det att förskolläraren ansvarar för att barn ska stimuleras och utmanas i sin utveckling genom kommunikation och språk. Kommunikation är därför ett centralt verktyg för undervisning. Mot den bakgrunden är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare resonerar kring sitt sätt att kommunicera med hjälp av öppna frågor, produktiva frågor och slutna frågor, i sin undervisning. Med tanke på syftet valde vi att göra en kvalitativ studie och förhålla oss till hermeneutisk ansats. Undersökningen gjordes på två olika förskolor i olika kommuner. Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med totalt sju förskollärare som är studiens informanter. Transkribering av intervjuerna genomfördes och sedan kategoriseras resultatet. Utifrån begrepp inom sociokulturella och utvecklingspedagogiska teorin analyserades resultatet. I de olika undervisningssituationerna framgår det att förskollärare använder sig av olika frågestrategier. I analysen av resultatet framgår det om förskollärarnas frågestrategier utmanar barnen. Om de också anser sig kunna bidra till barnens lärande och utveckling beroende på vilken fråga som ställs. Förskollärarna resonerar likaså att tiden är en avgörande faktor, när det gäller möjligheten till att ställa utmanande frågor till barn. Förskollärare kommunicerar på olika sätt till yngre och äldre barn. Till yngre barn sker den verbala kommunikationen genom benämning på saker och händelser. Till äldre barn ställs frågor för att utveckla den verbala kommunikationen.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till. Denna verbala kommunikation uppmuntrar inte eleverna till att vidga sina matematiska begrepp.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen. Det fanns även några öppna frågeställningar, men genom att läraren oftast lotsade eleverna fram till ett korrekt svar avgränsade läraren ändå frågans öppenhet.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling. Detta då eleverna kan tillägna sig nya kunskaper samt dela med sig av kunskaperna till varandra på ett förståeligt sätt. Forskning visar på att det är främst vid helklassundervisning som eleverna utvecklas. Detta då undervisningen är lärarledd och består av olika genomgångar där eleverna blir aktiverade genom helklassdiskussioner och därav delaktiga i lärandeprocessen. Den empiriska studien är kvalitativ med kvantitativ data. För att svara på våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer hos fyra verksamma lärare, där vi varit fullständiga observatörer och därför inte påverkat undervisningen. Under observationerna har ljudet spelats in och allt har transkriberats som ett hjälpmedel för analysen. Lärarna ställde många slutna frågor under de matematiklektioner som vi observerade, oberoende av den klassrumssituation som rådde. Vårt resultat visar på att det var vid helklassundervisningen som lärarna använde fler öppna frågor än vid det enskilda arbetet och att det var vid det enskilda arbetet som lärarna ställe fler slutna frågor än vid helklassundervisningen. Lärare behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att skapa gynnsamma lärandetillfälle som främjar elevernas språkutveckling. Det behövs mer och förnyad forskning kring de olika klassrumssituationerna och deras påverkan på typen av frågor som ställs, detta då samhället har förändrats samt en ny läroplan inrättats sedan forskningsstudierna publicerades.

Elever ska få möjlighet att utveckla sina muntliga förmågor. Syftet med studien är att undersöka muntlighetskulturen i klassrummet med utgångspunkt i lärares sätt att formulera frågor i helklassundervisning. Vi fokuserar därför på att undersöka lärarens roll när det kommer till den muntliga miljön vid ett undervisningstillfälle. För att uppnå studiens syfte gjordes två ljudinspelade observationer där elevernas svarsfrekvens observerades samt att lärarnas frågor analyserades i efterhand och kategoriserades med öppna- och slutna frågor. Sedan kategoriserades samtliga frågor med hjälp av begreppet frihetsgrader. Observationerna gjordes i två olika klasser, båda i årskurs 5. Vi observerade två lärare under två svensklektioner. Resultatet visar att 33 av 40 elever fick chansen att svara på frågor under lektionerna. Lärarnas strategier för att fördela frågor påverkade fördelningen av frågorna. Analysen av frågorna visar att eleverna har möjlighet att svara fritt på 14 av 49 frågor som ställdes under observationerna. Resultatet framhäver att lärarens frågor påverkar muntligheten i klassrummet, lärares tekniker för formulering av frågeställning och tekniker för att avgöra vem som ska svara på frågan är av stor vikt och något lärare bör reflektera över vid planeringen av undervisningen.

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.