En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. / The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 – 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrument som mätte stress och högkänslighet. Resultatet visade på att högkänslighet och stress var skattad högst bland kvinnorna. Slutsatsen är att kvinnor och män skiljer sig i högkänslighet och stress samt att stress och högkänslighet korrelerar med varandra. / The aim was to investigate high sensitivity and stress among students. The method was a quantitative comparative study between groups (women and men). The survey was conducted through an electronic questionnaire. The selection was an opportunity sample of women and men who studied at a university and was between the ages of 19-56, a total of 122 participants 31 men and 91 women. The participants answered a questionnaire that consisted of background questions and instruments to measure stress and high sensitivity. The results showed that high sensitivity and stress was underestimated highest among women. The conclusion is that women and men differ in high sensitivity and stress, and that stress and high sensitivity correlate.

Högkänslighet (HSP) är ett för vår tid relativt nytt begrepp som flera människor kommit att identifiera sig med. Intresseområdet för den här studien har varit högkänsliga mödrar och med hjälp av grundad teori som metodansats ämnade vi upptäcka högkänsliga mödrars huvudangelägenhet. Ämnet är aktuellt och knyter an till samhällets ökade behov av självkännedom och självförverkligande. Vår grundade teori belyser ett tidigare outforskat område inom vetenskapen vilket bidrar till en ökad förståelse och kunskap kring det högkänsliga moderskapet och vad det innebär för mödrarna själva. Tio intervjuer genomfördes med mödrar som identifierade sig själva som högkänsliga. Under studien formades en forskningsfråga som löd: hur gör högkänsliga mödrar för att orka vara närvarande i sina barns liv? Forskningsfrågan belyser mödrarnas huvudangelägenhet Att inte alltid orka. Studien resulterade i en grundad teori som beskriver hur mödrarna hanterar Att inte alltid orka genom kärnkategorin Anpassning och underkategorierna Avläsningsförmåga, Samhällelig kunskapslucka, Ökad självkännedom, Egentid och Ett annorlunda moderskap. Den grundade teori som genererats i den här studien har placerats inom ett teoretiskt ramverk bestående av narrativ teori för att ge en djupare förståelse inför de berättelser som mödrarna har delgett oss.

Sensory processing sensitivity is an innate temperament trait characterized by deeper cognitive processing of stimuli, increased empathy and emotionality, ease of overstimulation, and heightened awareness of subtileties in the environment. This systematic review aims to review the literature that has investigated the neural correlates of sensory processing sensitivity. A systematic search was conducted in Web of Science and Scopus resulting in seven studies included in systematic review. Five studies are functional magnetic resonance imaging studies, one magnetic resonance imaging study and one near-infrared spectroscopy study. Results show that sensory processing sensitivity is associated with enhanced activation of neural regions involved in higher order visual processing, attention, awareness, memory, emotion processing, action planning and information integration (e.g., insula, precuneus, IFG, PFC, claustrum, amygdala, and hippocampus). An increased understanding of this temperament trait is essential as it is an important factor for mental health and well-being.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data. Deltagargruppen bestod av 93 kvinnor (84%) och 18 män (16%) och genomsnittsålder var 50 år, där lägsta åldern var 35 år och högsta 70. Samtliga frågeställningar har besvarats genom analysmetoderna: Pearsons korrelationsanalys, Standard Multipel Linjär Regression och T-test. Det viktigaste resultatet var att kopplingen mellan HSP och självmedkänsla bidrog med ny kunskap, där slutsatsen blev att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det starkaste sambandet i studien förelåg mellan BIS och neuroticism, vilket betyder att vid en ökning av BIS, ökar graden av negativ affekt och vice versa; resultatet låg i linje med tidigare forskning. Två oväntade resultat var att (a) drivkraften (BASDrive) predicerade högkänslighet mest till skillnad från litteraturen som pekar åt BIS och neuroticism som skulle ha starkast koppling och (b) att graden av högkänslighet sjönk vid ökad ålder; vilket talar emot tidigare forskning. Uppsatsen är en relevant informationskälla för HSP och alla andra som interagerar med HSP. / Twenty percent of all people are highly sensitive (HSP = Highly Sensitive Person) which means that they are born with a sensitive nervous system. Many HSP's are experiencing negative consequences in their everyday lives that affect their quality of life. As the group HSP is large and the correlation between HSP, quality of life and self-compassion is not specifically is investigated, the present study was relevant. The examined questions are: Is there within the group of HSP regarding Quality of Life, Self-compassion, High sensitivity, BIS, BAS, Extraversion and Neuroticism (a) significant correlations between the variables? (b) To what extend do the variables explain Quality of Life and High Sensitivity? (c) Are there gender differences regarding the variables? (d) Is there a positive correlation between High Sensitivity and Age? The 111 participants were members of the Sveriges Förening för Högkänsliga and all were HSP according to self-assessment, which also was confirmed by the data collected. The group of participants consisted of 93 women (84%) and 18 men (16%) and the average age was 50, where the lowest age was 35 years and the highest 70. All questions were answered by these analytical methods: Pearson's correlation analysis, Standard Multiple Linear Regression and T-test. The main outcome was that the link between HSP and self-compassion contributed to new knowledge, which concluded that the practice of Self-compassion can help to actively increase the level of quality of life for HSP's. The strongest correlation in the study was between BIS and neuroticism, which means that at an increase of BIS, the degree of negative affect also increased and vice versa; the result was in line with previous research. Two unexpected results were that (a) the driving force (BASDrive) predicted high sensitivity most, unlike the literature suggesting that BIS and neuroticism would have the strongest connection and (b) the degree of high sensitivity decreased with increase in age; which contradicts earlier research. The essay is a relevant source of information for the HSP and all others who are interacting with HSP.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur högkänsliga personer upplever att personlighetsdraget påverkar olika relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio personer som definierar sig som högkänsliga. Informanternas svar analyserades sedan i en tematisk analys för att få fram en överblick över deras upplevelser. Resultatet indikerar att personlighetsdraget påverkar relationerna med andra på många olika sätt, bland annat genom högkänsligas förmåga att läsa av andra, deras djupa bearbetning och deras behov av att undvika överstimulering. Det framkom även att högkänsligas egenskaper inte alltid accepteras eller förstås av omgivningen. / The aim of this study was to get an immersed understanding of how highly sensitive people experience that the personality trait affects various relationships and social situations in today’s social society. Data were collected through semi structured interviews with nine people defining themselves as HSP. The answers from the informants were thereafter analyzed using thematic content analysis to get an overview of their experiences. The result indicates that the personality trait affects the relationships with others in various ways, for example by the ability of the highly sensitive to understand others, their deep processing and their need to avoid overstimulation. It also emerged that the characteristics of the highly sensitive people were not always accepted or understood by the surroundings.