Texte remanié de: Diss.--Karlsruhe, 1996. / Bibliogr. p. 277-283. Index.

Syftet med uppsatsen är att sammanställa och analysera utvalda delar av den svenska forskningen om motstånd mot jämställdhetsarbete inom arbetsorganisationer. Detta görs i form av en kunskapsöversikt för att skapa en mer övergripande bild av forskningsområdet. Med en teoretisk utgångspunkt i kritisk diskursanalys har jag tillsammans med analysmetoden ’What’s the problem represented to be?’ undersökt mitt insamlade material. Fokus i analysen har varit hur motstånd beskrivs i tidigare forskning, hur ’problemet’ framställs, vad som lämnas oproblematiserat, samt vilka konsekvenser en viss problemrepresentation medför.  Av resultatet framgår att motstånd i den tidigare forskningen framställs på flera olika sätt. Exempelvis beskrivs kunskapsbrist, resursbrist och otydlighet vara anledningar till varför en organisation inte kan arbeta med jämställdhet. Samtidigt framställs jämställdhet som någon alla vill ha, men som ingen egentligen vet innebörden av. Jämställdhetsarbete framställs som otydligt, rörigt och komplext, vilket leder till att jämställdhetsarbete förväntas vara detsamma. Att konstruera och framställa jämställdhetsarbetet som för svårt för att arbetas med, kan förstås som ett motstånd mot jämställdhetsarbete. Att jämställdhetsarbete kommer möta motstånd framställs som vedertagen kunskap och något som är viktigt att vara medveten om. Trots den utbredda kunskapen om motstånd är avsaknaden av strategier och metoder för att hantera motstånd stort.  Min tolkning är att det övergripande problemet med de olika framställningarna av motstånd mot jämställdhetsarbete, är att varken ’problemen’, förändringarna eller lösningarna problematiserar relationen mellan könen. Snarare reproducerar och upprätthåller problemrepresentationerna en asymmetrisk maktrelation mellan könen. I den tidigare forskningen framställs motståndet mot jämställdhetsarbete som förklaring till varför mål om jämställdhet inte nås i organisationer och samhället. Jag menar däremot att det inte är motståndet i sig som bör ses som förklaringen till ouppnådda mål. Istället bör själva avsaknaden av metoder och strategier för att bemöta och hantera motståndet, förstås som den främsta förklaringen till varför målen om jämställdhet inte uppnås. Ska mål om jämställdhet nås i organisationer och samhället, räcker uppenbarligen inte kunskap om motstånd för att möta motstånd. / 3M, Metoder Mot Motstånd

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

Arbetet undersöker kunskapsöverföring mellan projekt inom företag med enbart projektbaserad verksamhet. Forskningen grundar sig i fem fallstudier genomförda på svenska applikationsföretag. För att identifiera samband mellan företagsstorlek och kunskapsöverföring valdes företagen utifrån antal anställda. De studerade företagen har mellan två och tvåhundra medarbetare. Med hjälp av det teoretiska ramverk som presenteras, identifieras tre stycken centrala faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan projekt. Dessa är (1) tillvaratagande av kunskap, (2) val av kommunikationskanaler samt (3) hinder vid kunskapsöverföring. Resultatet visar att det existerar ett samband mellan företagets storlek och hantering av kunskapsöverföring utifrån de tre nämnda faktorerna. Utöver företagets storlek, uppmärksammas även att organisationsstrukturen är något som påverkar kunskapsöverföring. Sambandet som studien upplyser om är att mer fokus och resurser riktas mot tillvaratagande av kunskap och kommunikationskanaler i takt med en ökad företagsstorlek. Uppsatsen visar även att en ökning av de två nämnda faktorerna leder till fler hinder vid kunskapsöverföring mellan projekt. Det visar sig även att de två största företagen använder samma kommunikationskanaler. Däremot identifieras ett större antal hinder i det stora företaget, vilket grundar sig i flera medarbetare och en mer komplex organisationsstruktur.

Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer. De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.

I denna studie undersöks vilken inverkan kulturskillnader har på kunskapsöverföringsprocessen över nationsgränser i mindre svenska företag. Detta görs genom en fallstudie av det svenska elektronikföretaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt företag så såg vi ett behov av att undersöka om några av de många hinder som finns vad gäller kunskapsöverföring kan kopplas till kulturella skillnader. Ett antal nyckelpersoner inom företaget har intervjuats gällande kunskapsöverföring i företaget och kulturskillnader länderna emellan. Den insamlade datan har sedan analyserats för att se hur de kulturella skillnaderna påverkar kunskapsöverföringen. Datan har även analyserats utifrån resultat från studier som tidigare är gjorda inom området. Studien visar att den mest markanta skillnaden mellan Sverige och Malaysia, ur ett kulturellt perspektiv, är den stora skillnaden i maktdistans. Slutsatsen är att skillnaden i maktdistans har störst inverkan på kunskapsöverföringen mellan de två länderna.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut. Två artiklar tillkom från manuell sökning i Google Scholar. Till analysen markerades text som svarade på studiens syfte och som sedan klassificerades i teman. Resultat: Åtta kategorier identifierades, okunskap, känslor, brist på självdisciplin, brist på socialt stöd, brist på tilltro, andra sjukdomar, tidsbrist samt begränsad ekonomi. Slutsats: Flera hinder till hanteringen av egenvården var förknippad med negativa känslor, bristande kunskap och fallerad tilltro till sjukvården. Upplevelser av att inte bli respekterad, bli bedömd och inte bli hörd av sjukvårdspersonal framkom. Begränsad ekonomi samt tidsbrist påverkade negativt då arbete och familj upptog större delen av individernas liv.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher’s role, to be fully developed in the classroom. We will also discuss why it seems to be troublesome for the real world-teacher to live up to the ideal that pedagogical researchers are aiming for. Our claim is that the traditional role of teaching is hindering the development towards a more moderating classroom, because of the society’s assumptions surrounding the role of being a teacher. With our theoretical view of hermeneutics we are using the text analysis as a method to reveal assumptions according to the teacher’s role. With this theoretical point of view, we are trying to explain the complexity of the teacher’s role. Different voices are trying to shape the teacher for their own purposes, which make impressions on today’s educational system and above all the role of the teacher.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande? Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori. Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet. Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser. Samtidigt finns det klara brister i förutsättningarna för att klara inkluderingen i form av stora barngrupper i förhållande till personaltäthet, dåliga lokaler och brist på stöd från ledningen.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning. I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad. Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch. I dialog med barnen visade en del förskollärare att de använde dukningen och måltiden som ett stöd för att vidga barnens matematiska begreppsbildning och intresse för matematik. I dessa situationer framkom det att samtliga förskollärare medvetet använder adekvata matematiska begrepp, ger uttryck och förklarar för barnen de begrepp och ord som uppkommer i vardagen.