No description available.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions: What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services? The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services. The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law. The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma. Språket delades i sin tur in i två kategorier ämnesrelaterat språk och vardagligt språk där lärarna lyfte fram det ämnesrelaterade språket som mer avgörande. Skolors insatser i form av IKT-hjälpmedel och tillgång till specialpedagoger finns men är inte specifikt riktade till ämnet samhällskunskap.

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

Introduktion: En av fyra vuxna är inte tillräckligt fysiskt aktiva och årligen dör cirka 3,2 miljoner människor till följd av otillräcklig fysisk aktivitet. Otillräcklig fysisk aktivitet påverkar även hälsan negativt och ökar risken för icke-smittsamma sjukdomar. För att undvika de negativa konsekvenserna måste den fysiska aktiviteten öka. Upplevelsen av hinder och motivation till fysisk aktivitet har betydelse för om fysisk aktivitet utförs eller inte. Därför är det nödvändigt att som sjuksköterska ha kunskap om vad som motiverar och hindrar patienter, för att kunna ge anpassade egenvårdsråd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vad som hindrar och motiverar till fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån nio-stegs-processen av Polit och Beck (2017). Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarna analyserades induktivt och sammanställdes. Samtliga artiklar granskades enligt Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Inre förutsättningar: Sjukdom och symtom, Fysiska effekter och Inställning och känslor. Yttre förutsättningar: Stöd och rådgivning, Träningsutbud och Livssituationer. Slutsats: Det framkom att patienter upplever både inre- och yttre förutsättningar som hinder och motivation till fysisk aktivitet. En och samma förutsättning kunde dock upplevas både hindrande och motiverande, då upplevelsen av hinder och motivation är individuell.

Forskningen tyder på att det är fördelaktigt med utomhuspedagogik på många vis för eleverna. Men som vi uppmärksammat så har flertalet lärare oftast sin undervisning inomhus och utnyttjar inte utomhusmiljöns potential för att stärka upp teorin med praktik. Studiens syfte är att medverka till kännedom om vad som styr användandet av utomhuspedagogik. Studien är byggd på intervjuer med åtta stycken lärare undervisande i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Resultatet av intervjuerna visar på olika hinder som kan påverka utomhuspedagogiken. Exempel på hinder kan vara lärarens inställning och erfarenhet av att undervisa utomhus, tidsbrist, skolans inställning och utformningen av utomhusmiljön. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till forskningen med kunskap om de hinder som lärarna ser för användandet av utomhuspedagogik. Detta kan medvetandegöra att det kan behövas ett erhållande av olika medel så att hindren som idag finns kan minimeras. I sin tur kan det medverka till att utomhuspedagogikens praktiserande i framtiden kan komma att bedrivas i större omfattning än idag i skolsammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund Smärta är den vanligaste anledningen till att människor söker vård. Otillräcklig smärtlindring kan resultera i såväl fysiologiska som psykosociala konsekvenser. Underbehandlad smärta är ett vanligt problem i vården och kan leda till lidande för individen. Patienternas förväntningar på vården skiljer sig från resultatet de upplever av behandling och omvårdnad. Syfte Att belysa faktorer som sjuksköterskan beskriver som hinder vid smärthantering hos patienter inom somatisk akutsjukvård. Metod En litteraturöversikt som inkluderade 19 vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. I arbetet inkluderades 10 kvalitativa artiklar, sju enkätundersökningar och två artiklar som använt sig av mixad metod. Samtliga artiklar var peer reviewed och skrivna på engelska. Artiklarna analyserades med tematisk analys. Resultat De hinder som beskrevs delades upp i 4 huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var: Hur faktorer i organisationen påverkar smärthanteringen (Tid och resurser, Arbetsbelastning, Riktlinjer och rutiner), Teamarbetets inverkan på omvårdnadshandlingar vid smärta (Hierarki och relationen mellan läkaren och sjuksköterskan, Relationen mellan sjuksköterskorna), Attityd och kunskap (Misstro till patienten, Kunskapsbrist) och Patienter och anhörigas inverkan på smärthanteringen (Språk och kultur, Ovilja att rapportera smärta och ta emot analgetika, Orimliga förväntningar på vården). Slutsats Resultatet visade att vissa av de hinder som återfanns är kopplade till faktorer som skulle kunna lösas på ett organisatoriskt plan. Resterande hinder skulle kunna lösas med mer utbildning, både till sjuksköterskor, patienter och närstående, samt större satsningar på ett effektivare teamarbete. Vi såg ett behov av bättre metoder för att kommunicera med icke-svensktalande patienter, exempelvis genom information på fler språk än svenska och engelska.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

Ungefär 10 % av eleverna lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik. Av den anledningen är det intressant att fördjupa kunskapen om hinder, möjligheter och åtgärder i matematikundervisningen. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om matematiklärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser i arbetet med att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd en tillrättalagd undervisningssituation. I studien har en kvalitativ metodansats använts och fyra matematiklärare och tre speciallärare intervjuats. Materialet har sedan analyserats med tematisk analys. Analys har också gjorts utifrån den didaktiska triangeln och de två specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att hinder och stöd kan ses ur både det kategoriska och det relationella perspektivet. Möjligheter i undervisningen är utifrån studiens resultat att lärare låter elever, i par och i helklass, diskutera matematik och ett positivt klassrumsklimat ses som en förutsättning för diskussioner. Slutsatser som dras är utifrån den här studiens resultat att elevers självförtroende i ämnet matematik och tempot i undervisningen är två riskfaktorer speciallärare bör vara uppmärksamma på. I undervisningen är arbetet med missuppfattningar av matematiskt innehåll ett område som kan utvecklas för att bidra till att lärare arbetar förebyggande i undervisningen.

Background: Overweight among children is a growing issue in today's society. This issue isbased on a changed weight standard and an increased intake of calories. This leads to animpaired physical and mental health among the patient group which increases the need ofknowledge for healthcare professionals that encounter overweight children.Purpose: The aim for this study was to examine the experiences of healthcare professionalsfrom meetings within primary care with overweight children (2-18 years) and their parents.Method: A literature study with a descriptive design and qualitative approach based on 11qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.Findings: Four categories were distinguished from the experience; fear, lack of knowledge,obstacles within treatment and tools. The fear was founded in a concern about stigmatizingthe child's weight and betraying the child and family's trust to healthcare. A lack ofknowledge was experienced in terms of limitation regarding diagnosis and treatment options.Obstacles within treatment was based on a lack of self-awareness regarding the issue andtherefore limited motivation for change. Tools and methods were highlighted to facilitatediscussions and treatments regarding the overweight issue.Conclusion: The meeting with overweight children and their parents is a complex task thatcontains several fears and obstacles for the healthcare professionals. This situation requiresan increased knowledge among the healthcare professionals, adequate tools and individualadaptation for a successful treatment.