<p>Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?</p><p>Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.</p><p>Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen.</p><p>Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.</p>

<p>Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.</p>

<p>I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna.</p><p>I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar.</p><p>Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter.</p><p>Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.</p><p>Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.</p><p>Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,</p> / <p>Sammanfattning</p><p>I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.</p><p>Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.</p><p>Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,</p>

<p>Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.</p><p>För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.</p><p>Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten.</p><p>Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder</p> / <p>The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument.</p><p>In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed.</p><p>The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge.</p><p>Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle</p>

<p>The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.</p><p> </p><p>Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities</p>

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. De frågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt. Fördelarna med utomhuspedagogik rör lärande, social kompetens samt hälsa. Nackdelarna har inte huvudsakligen med utomhuspedagogiken som arbetssätt att göra utan att det är faktorer runt omkring som kan utgöra hinder så som t.ex. kläder, väder och föräldrar. Den nackdel som resultatet visade var elevers bristande koncentration som i sin tur kan leda till att de inte lär sig i samma utsträckning som de som är koncentrerade.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna. I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar. Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter. Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling. Genom kontinuerlig egenvårdsorienterad utbildning med individen i fokus och med stöd och förståelse från omgivningen gynnades patientens egenvård. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av omvårdnaden. Vårdgivarens uppgift blir att motivera och uppmuntra patientens till livsstilsförändring.