Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Sammanfattning   I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ’den organiserade kapitalismen’ fram till tiden för ’den participatoriska kapitalismen’. Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ’det institutionella arvet’. Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte. Materialet utgörs i detta avsnitt av sådant riksdagstryck som motioner, propositioner och riksdagsprotokoll. I detta material återfanns ingen diskussion som tog upp frågan om politikers roll som arbetsgivare. Denna roll verkar inte ha varit något som politikerna själva reflekterade över. Att utvidgningen av arbetarskyddslagens tillämpningsområde till att omfatta den offentliga förvaltningen inte skedde år 1949 utan först år 1963 förklaras huvudsakligen av dels det institutionella arvets betydelse, dels det faktum att den år 1949 bildade myndigheten arbetarskyddsstyrelsen var drivande i frågan.   Nyckelord: arbetarskyddslagen, institutionella hinder, offentlig förvaltning, rörelse, verksamhet, politiker som arbetsgivare.

Abstract   This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method. Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors. Interviews and observations have been done. My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent?   Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.

No description available.

Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv. Vi utgick från tolv sökord när vi letade efter litteratur i olika databaser. Litteraturen utgjorde resultatet i vårt arbete. Det som framkom i vårt resultat var att språket var en nyckel och ett hinder för att integreras i den svenska skolan. Flera av lärarna i vår litteraturstudie hade inte ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. Det studien har visat på är att invandrarelevers önskan att bli svensk för att få möjlighet att integreras i skolan. Det som vi tar med oss från denna studie till vårt framtida yrke är att se alla personer oavsett kulturell bakgrund som en egen individ.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning. Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel. Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen. Otillräcklig teknisk kunskap och osäkerhet av åtgärders funktion uppges som allvarliga hinder i lika stor utsträckning hos företag som sökt och företag som inte sökt checken. Företag som sökt checken har dock i högre grad tillräckligt beslutsunderlag och en utpekad ansvarig för energifrågor. Alla företag ansåg att möjligheten att minska kostnaderna för energi är den främsta drivkraften och att miljöaspekter motiverar energieffektivisering men att det inte är en stark drivkraft. De företag som sökt checken uppger i högre grad långsiktig strategi, kundkrav och företagsimage som drivkrafter medans det i de företag som inte sökt i större utsträckning nämns ägarkrav och förekomst av en eldsjäl som drivkrafter.  Energikartläggningschecken har varit avgörande för tre av företagen i beslutet att genomföra en energikartläggning medan den i två fall inte varit av betydelse. Studien visar också på ett behov av att kommunicera nyttan med energikartläggningar, bland annat genom goda, realistiska exempel.

No description available.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka fram artiklar. De framkomna artiklarna hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och resulterade i fyra teman: organisatoriska hinder, professionens hinder, kommunikativa hinder och personliga hinder. Resultatet visade att de organisatoriska hindren främst innefattade hinder som kunde kopplas till yttre faktorer medan personliga hinder var känslomässigt relaterade. Hinder inom professionen kunde kopplas till sjuksköterskors okunskap och nonchalans inom yrkesområdet och kommunikativa hinder belyste svårigheten med att samtala med patienter om sexualitet. Slutsatsen av resultatet blev att den mänskliga faktorn i form av känslor, värderingar och kunskap hos den enskilda sjuksköterskan var den största bidragande faktorn till att kommunikation om sexualitet uteblir. / The theoretical basis for this literature review was Joyce Travelbees nursing theories with focus on communication. Travelbee believes that it’s a nursing responsibility to promote communication about health with the patient. In the literature it appears that it’s the nurses responsibility to communicate about sexuality with patients, but that this task is not always performed. The purpose was to identify barriers for nurses to communicate with patients about sexuality. The essay was written as a literature review which provides an overview of current knowledge in the field. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles. The chosen articles had both qualitative and quantitative approach. The articles were analyzed with the help of Friberg's method and resulted in four themes: organizational barriers, professional barriers, communication barriers and personal barriers. The result showed that the organizational barrier primarily includes barriers that may be linked to external factors while personal barriers are emotionally related. It also shows that the professional barriers describe nurses' ignorance and neglect within the profession and communicative barriers highlights the difficulty of talking to patients about sexuality. The conclusion of the result shows that the human factor in the form of feelings, values and knowledge of the individual nurse was the biggest contributor to the absent of communication about sexuality.

<p>Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.</p><p>Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:</p><p>· tekniska</p><p>· resursbetingade</p><p>· organisatoriska</p><p>· individrelaterade</p><p>Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.</p>