No description available.

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om hur elever med särskilt utbildningsbehov i matematik kan identifieras, bedömas och förstås utifrån ett lärarperspektiv. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Femton lärare med specialpedagogiskt uppdrag intervjuades för att ge svar på frågeställningarna och synliggöra lärares uppfattningar kring bedömningsprocessen. Resultatet visar att det är många faktorer som karaktäriserar elever med särskilt utbildningsbehov i matematik och det är andra aspekter än de matematiska färdigheterna som lyfts som centrala. Att identifiera hinder i elevers matematiklärande med hjälp av samtalet och dialogen som verktyg vid utförligare bedömningar är i fokus. Det framkommer många förklaringar till hinder i matematiklärande såsom lärmiljö, arbetsminne och koncentration samt språkliga förmågor. Bedömningens konsekvenser kan vara både positiva och negativa för elever med särskilt utbildningsbehov i matematik, men vikten av motivation, självkänsla och en inkluderande undervisning lyfts fram. Lärarens roll och kompetens genomsyrar studien. I det sociokulturella perspektivet är samtalet och dialogen centralt och lärarens kompetens står i centrum för att göra bedömningssituationen tillgänglig och rättvisande. Lärare med specialpedagogiskt uppdrag har en komplex och viktig uppgift att identifiera hinder och bedöma elevens styrkor och svagheter för att förebygga matematiksvårigheter och undanröja hinder i elevers matematiklärande.

Främja hälsa är ett av sjuksköterskans grundläggande kompetensområden som bygger på att uppmuntra och stödja patienter till att uppnå hälsa. Vad som är hälsa varierar då det är ett personligt uttryck av kombinationen mellan biologiska och existentiella faktorer. Hälsofrämjande samtal är en stor del i det hälsofrämjande arbetet och syftar till att förebygga hälsorisker och bevara det friska hos individer genom samspelta dialoger. Det kan delas upp i olika nivåer, allt från rådgivning till djupare samtal som motiverar patienten till att själv hitta lösningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för analys av litteraturöversikt. Under analysen framträdde tre huvudteman: förut- sättningar för det hälsofrämjande samtalet, upplevda hinder för det hälsofrämjande samtalet och upplevelsen av att använda strategier i det hälsofrämjande samtalet. Resultatet belyser att kunskap och träning ligger till grund för att kunna genomföra ett hälsofrämjande samtal av god kvalité. Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en relation med patienten där respekt, empati och förmåga att ha en helhetssyn är viktiga faktorer. Strategier framkommer som viktiga redskap samt att sjuksköterskan gör patienten delaktig. I diskussionen problematiseras prioriteringen av medicinska uppgifter i relation till det hälsofrämjande samtalet där flertalet sjuksköterskor uttrycker missnöje i prioriteringen. Det krävs av sjuksköterskan att ta initiativ till att diskutera känsliga ämnen, men upplevelsen av rädsla och okunskap begränsar initiativtagandet.

Syftet med uppsatsen är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några elevers upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken i årskurs 4 respektive årskurs 7 samt hur dessa har förändrats utifrån deras senaste stadieövergång vad gäller hinder och svårigheter. En kvalitativ metodansats användes vid genomförandet av studien. För att nå elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken och få svar på våra tre frågeställningar genomfördes 24 kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar på att elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken vid stadieövergångar är att det skett en ämnesmässig utveckling som lett till mer eget ansvar, en högre förståelse för matematiken och möjligheten att få visa mer vad man lärt sig. Lust och motivation skapas enligt eleverna av variation där olika aktiviteter gör matematiken roligare och skapar vilja till lärande. Eleverna upplever att hinder och svårigheter i ämnet matematik främst beror på den ökade svårighetsgraden, men även utifrån förståelsen kring genomgångar och bristen på arbetsro. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är hur viktigt det är med kommunikation mellan stadierna för att förebygga hinder och svårigheter i skolmatematiken.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

En stor del av barnen rör sig idag för lite, studier visar på att så stor del som 77% av Sveriges barn rör sig mindre än Världshälsoorganisationens rekommendationer. Detta är problematiskt och ett hot mot den svenska folkhälsan. Syftet med denna studie är att med de problem kring den höga andel barn som rör sig för lite i åtanke. Ta reda på och skapa kunskap kring hur fritidshemmen utifrån sitt rörelseuppdrag arbetar med rörelse och fysisk aktivitet i verksamheten. Vi har genom att ha genomfört åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger på fyra olika fritidshem kommit fram till följande resultat. De tillfrågade pedagogerna är alla medvetna om att en stor grupp barn rör sig för lite, de ser också problemen med det och vill genom undervisningen på fritidshemmet motivera och inspirera barnen till att röra sig mer. Pedagogerna berättar även hur de arbetar med rörelse och fysisk aktivitet, det vill säga hur det ser ut med ute- respektive inneaktiviteter samt ordnad respektive fri aktivitet. Utöver detta lyfts svårigheter och hinder som pedagogerna ser och stöter på i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Det handlar bland annat om begränsningar i lokaler och miljö, det ökande skärmanvändandet och svårigheter i planeringsarbetet. Studien visar att pedagogerna är medvetna om problemen med att barn rör sig för lite, samt att de har goda idéer kring hur arbetet med rörelse kan förbättras, men också att svårigheterna och hindren kan vara många.

Syftet med studien var att identifiera och analysera yrkesprofessionellas verbala framställningar om arbetsstrategier, möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika. Studien utgick från kvalitativa metoder där intervjumaterialet samlades in och analyserades med hjälp av tidigare forskning om kategorin av elever som använder alkohol och narkotika och analyserades utifrån symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt vilken kännetecknas av en individs agerande som skapas och återskapas genom social interaktion. Resultatet beskriver informanternas framställningar om arbetsstrategier samt möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika som presenteras utifrån kategorierna; hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete, organisation, skydds- och riskfaktorer samt samverkan. I resultatdiskussionen diskuterades  preventionsarbete som en arbetsstrategi i ett hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete där riskfaktorer identifieras och skapar förutsättningar för hälsa och lärande. Vidare lyftes samverkan som arbetsstrategi och dess positiva och negativa möjligheter utifrån lagar, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Därefter diskuterades bristen på tid och relationsskapande där premisserna för detta ges av organisationen och dess ledare vilket kan få konsekvenser för den enskilda eleven. Studien inriktade sig avslutningsvis på specialpedagogens yrkesroll som innefattar att undanröja hinder och skapa möjligheter vilket innebär att kunna identifiera, förstå och reflektera över hur pedagogiska arbetsstrategier kan få effekter för elevers lärande, utveckling och framtid och utgöra antingen möjligheter eller hinder.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål. / Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers.   The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Sverige har höga ambitioner att ställa om till 100 procent förnybar energiproduktion och att tillmötesgå mål 7 i Agenda 2030, vilket är inom räckhåll. Med goda vindlägen, långa kuster och relativt grunda vatten har Sverige alla förutsättningar att lyckas om man enas politiskt, ser över riktlinjer och skapar ekonomiska förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.   Syftet med rapporten är dels att redovisa de vanligaste hindren för utbyggnad av vindkraft i Sverige, dels vad som har föreslagits för att främja vindkraftsutvecklingen. Rapporten ger en överblick över relevanta frågor kring vindkraftsutvecklingen och fokuserar på frågorna:  Vilka är vanligaste hindren för vindkraftsprojekt? Vad har föreslagits för att underlätta för utbyggnad av vindkraft? Med hjälp av utförda myndighetsutredningar, rapporter från branschorganisationer, myndighetspressmeddelanden, debatter, intervjuer och EU-direktiv för förnybar energi och havsbaserad vindkraft utforskar den här rapporten den havsbaserade vindkraftens förutsättningar, samt betonar de vanligaste hindren för projektering och genomförande vid en framtida utbyggnad av vindkraft. Det finns stor potential för vindkraft genom direktiv från EU. De hinder som återkommande orsakar förseningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft är den kommunala vetorätten, Försvarsmakten intressen, anslutningskostnader som styr utbyggnadstakten, avvägning mellan riksintressen, tolkning och verkställande av artskyddsförordningen, politisk dragkamp och växande motstånd på lokalnivå.  Trots befintliga hindren är uppsatsen slutsats att det finns stor potential för vindkraften. / Sweden has high ambitions to adapt 100 percent renewable energy production and to meet goal 7 in Agenda 2030, which is within reach. With good wind conditions, long coasts and relatively shallow waters, Sweden has all the prerequisites to succeed if it agrees politically, reviews guidelines and creates economic conditions for wind power. The purpose of the thesis is partly to report common obstacles of wind power development in Sweden, and partly to report what has suggested for wind power development. The report provides an overview of relevant issues regarding wind power development and focuses on the issues: What are the most common obstacles to wind power projects?What has been proposed to facilitate the expansion of wind power? Through exploring government investigations, industry organization reports, government press releases, debates, interviews and EU directives for renewable energy and offshore wind power conditions for offshore wind power. Furthermore, highlighting what obstacles encounters for developers in the event of a future expansion of wind power. The obstacles that repeatedly cause delays in the development of offshore wind power are municipal endorsement that is being review now, the Armed Forces' interests, connection costs that control the pace of expansion, balancing national interests, interpretation and implementation of the species protection regulations, political disagreements and growing resistance at local level. Despite existing obstacles, the thesis concludes that there is great potential for wind power.