Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärarna beskriver att de förhåller sig till utomhuspedagogik i olika storstadsmiljöer samt vilka hinder eller möjligheter de ser med utomhuspedagogik. För att besvara studiens frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva informanter i olika storstadsskolor. För att kunna göra en jämförelse av olika storstadsmiljöer har vi genomfört fem intervjuer i innerstaden och sex i närförorter. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, ramfaktorteorin. Teorin valdes för att se vilka faktorer som ramar in hur fritidslärarna bedriver utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att fritidslärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik trots de hinder som angavs. Faktorer som fritidslärarna lyfte som hinder var bland annat barngruppens storlek, personal, tid, störningsmoment och väder. Innerstadsskolor ser skogen som en viktig plats för utomhuspedagogik jämfört med skolor i närförorter som använder skolgården och fotbollsplan för att bedriva utomhuspedagogik. Skogen är en möjlighet eller ett hinder beroende på skolans placering.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål.

Bakgrund: Vårdskador som går att förebygga orsakar dödsfall, funktionsnedsättningar och stora ekonomiska förluster varje år. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskador i Sverige. Det mest effektiva sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner är handdesinfektion av vårdpersonalens händer. Vårdpersonal underlåter i allmänhet att följa riktlinjer för handhygien, trots att de erhåller utbildning och är skyldiga att tillhandahålla säker vård.   Syfte: Att belysa vad som hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygiensriktlinjer. Metod: Deskriptiv studie med litteraturöversikt som metod. Databassökningen utfördes systematiskt på tre databaser. Femton studier analyserades. De identifierade hindren grupperades enligt den Byråkratiska Omvårdnads Teorins faktorer.   Resultat: Det mest framträdande hindret var bristen på resurser, framför allt i bemanningen. Hinder relaterade till ledning och organisation, sociokulturella faktorer och personliga perspektiv var också frekventa. Brist på kunskap identifierades som en återkommande barriär men var inte bland de vanligaste. Viljan att skydda sig själv var ofta en drivkraft för att både följa och bryta mot riktlinjerna. Andra identifierade hinder var relaterade till själva riktlinjerna eller de artiklar som användes under proceduren för handhygien.   Slutsatser: Följsamheten till handhygien påverkas av flera faktorer. Multifaktoriella interventioner som fokuserar på flera faktorer kan ha större sannolikhet att bli framgångsrika. För att uppnå en hög efterlevnad till HH rutiner behöver hela vårdgivarorganisationen involveras, individanpassad utbildning i HH , ökad tillgänglighet för HH artiklar. Den sociala kulturen bör förändras. Mer forskning om de individuella faktorerna krävs för att vägleda effektivare riktlinjer eller interventioner. Byråkratiska Omvårdnads Teorin kan användas som ett verktyg för att implementera kliniska förändringar. / Background: Preventable patient harm causes deaths, disabilities, and big economic losses every year. Healthcare-associated infections are the most common type of preventable harm in Sweden. The most efficient way of preventing healthcare-associated infections is the disinfection of hands by healthcare workers. Healthcare workers generally fail to adhere to hand hygiene protocols, despite receiving training and being legally liable to provide safe care.   Aim: To explore the barriers that prevent healthcare workers from complying with hand hygiene protocols.   Methods: Descriptive review of the qualitative literature, following a systematic search on three databases. 15 studies were analysed. The identified barriers were grouped according to the Bureaucratic Caring Theory's factors.  Results: The most prominent barrier was the lack of resources, particularly human resources. Barriers related to leadership and organisation, socio-cultural factors and personal perspectives were also frequent. Lack of knowledge was identified as a recurrent barrier but was not among the most common ones. Self-protection was often a motivator for both following and breaking against the guidelines. Other identified barriers were related to the actual guidelines, or the materials used during hand hygiene procedures.   Conclusions: Adherence to HH is affected by several factors. To achieve a high level of compliance with HH routines, the entire organization needs to be involved, increased education, the social culture needs to change. More research on the individual factors is needed. Multifactorial interventions that focus on multiple factors may be more likely to be successful. The Theory of Bureaucratic Caring may be useful as a tool to implement or change practice.

Bakgrund Att som barn vara närstående till någon med psykisk sjukdom innebär en vardag som är oförutsägbar. Barnet tar på sig ett större ansvar än normalt och har behov av att få stöd för att kunna bearbeta och förstå det som händer. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjen involveras och stödjas vilket ska ingå i sjuksköterskans arbete. Tidigare studier visar dock på att många barn känner sig bortglömda och att vårdpersonalen inte tar ansvar i att stödja barnen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som försvårar för sjuksköterskan att ge stöd till barn som närstående till patienter inom vuxenpsykiatrisk vård genom familjefokuserad omvårdnad. Metod Metoden som användes i denna studie var allmän litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Urvalskriterier för att artiklarna skulle inkluderas i resultatet var att de skulle ha ett abstrakt, vara expertgranskade och vara skrivna på svenska eller engelska. Genom manifest innehållsanalys identifierades teman. Resultat Faktorer som försvårade för sjuksköterskan att stödja närstående barn inom vuxenpsykiatrin genom familjefokuserad omvårdnad delades in i tre teman. Organisatoriska faktorer, sjuksköterskans och övrig vårdpersonals kompetens och inställning samt påverkande faktorer från patienten, familjen och barnet. Bristande kunskap och utbildning var en faktor som hade stor påverkan på att stödet från vårdpersonalen uteblev. Slutsats De faktorer som identifierades minskar och kan utesluta sjuksköterskans stöd till närstående barn i vuxenpsykiatrin. För att kunna genomföra förändringar krävs organisatoriska åtgärder, ändrad inställning hos personal och utbildning i familjefokuserad omvårdnad.

Patientlagen trädde i kraft år 2015. Syftet med lagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Sjuksköterskan har en viktig roll och ett ansvar för att öka patientens upplevelse av att vara delaktig. Trots att det har gått flera år sedan patientlagen trädde i kraft är det viktigt att synliggöra patientens delaktighet i sin omvårdnad. Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som hindrar och skapar möjlighet för ökad patientdelaktighet inom ortopedisk omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Databassökning skedde i PubMed och Cinahl. Begränsningen av urvalet är mellan år 2007 – 2017. Femton artiklar granskades, både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet visar på att om det förekommer brister i kommunikation mellan sjuksköterska och patient, teamarbetet inom personalgruppen inte fungerar, en hög arbetsbelastning och hur kulturen på vårdenheten är, kan skapa hinder för patientdelaktighet. Däremot kan sjuksköterskans attityd och engagemang, införandet av personcentrerad vård samt reflektion och handledning skapa möjligheter för patientdelaktighet. Slutsatsen är att det behövs nya arbetssätt, kompetensutveckling både individuellt och i grupp samt en organisationsförändring för att åstadkomma ökad patientdelaktighet.

Undernäring är ett av de vanligaste hoten mot en god ålderdom. God nutritionsvård är en mänsklig rättighet. Kroppssammansättningen hos den äldre människan förändras genom att muskelmassa och andelen kroppsvatten minskar samtidigt som fettvävnaden ökar. Detta medför att äldre är mer känsliga än yngre för ett bristande nutritionsintag. En kombination av hög ålder, läkemedel samt flera kroniska sjukdomar medverkar till en förhöjd risk för undernäring. Idag finns många riktlinjer och hjälpmedel för att bedöma och behandla undernäring, trots detta är undernäring ett underdiagnostiserat problem. För att få rätt behandling vid sjukhus är det av centralt värde att identifiera patienter med nedsatt nutritionsstatus.   Syftet med studien var att identifiera hinder och åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre personer inlagda vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Metoden som valdes var en kvalitativ litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar från olika delar av världen valdes och granskades. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och SveMed+ samt fria sökningar utifrån intressanta artiklars referenslista.    Resultatet i denna studie visade att sjukvården på senare tid har fått upp ögonen på näringsproblem och åtgärder som förbättrad kunskap kring nutrition. Forskare och vårdutvecklare har utvecklat riktlinjer som ska underlätta nutritionsarbetet. Det finns numera en mängd olika bedömningsinstrument för riskbedömning av undernäring inom vård- och omsorg. Studier visar att sjuksköterskorna behöver mer kunskap och stöd för att kunna identifiera och behandla undernäring. Fortfarande finns det många hinder för att förbättra nutritionen för de äldre. Ett förslag är att förkorta nattfastan så att den understiger 11 timmar. Måltidstillfällena bör spridas över dagen genom att äta fler, mindre mål mat med mellanmål dessemellan. Möjlighet att få en lugn och stillsam måltidsmiljö är dessutom mycket viktigt. Genom att rasterna ändras maximeras antalet personal under måltidstillfällena så att fler blir tillgängliga. Hjälp av volontärer som utbildas i nutrition är ytterligare en åtgärd för att minska stressen vid måltiderna.     Slutsatsen visar att än idag är undernäring ett stort problem för äldre personer vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Det är av yttersta vikt att i ett tidigt stadium finna undernärda patienter eller de som har risk för undernäring genom att använda något av de bedömningsinstrument som finns. Identifiera, åtgärda samt följa upp är tre viktiga åtgärder för att förebygga och förhindra undernäring hos äldre vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. När undernäring väl har uppstått är det mycket svårt att vända den negativa spiralen. / Malnutrition is one of the most common threats to age in a respectable way. Good nutrition care is a human right. As you get older the body composition changes. The muscle mass and percentage of body water decreases while the fat tissue increases. The elderly are more susceptible than younger for a lack of nutrition intake. A combination of old age, drugs and several chronic diseases contributes to an increased risk of malnutrition. Today, there are many guidelines and resources to assess and treat malnutrition. Despite this, malnutrition is an underdiagnosed problem. To get the right treatment at the hospital it is of vital importance to identify patients with impaired nutritional status. The purpose of the study was to identify barriers and measures to prevent malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility. The method chosen was a literature study based on qualitative research studies. Eighteen research studies from different parts of the world were selected and reviewed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and SveMed +.  Articles found in the reference list of interesting science studies were also picked.   Nutritional problems and measures to improve knowledge about nutrition has lately been an eyes opener in healthcare. Scientists and healthcare developers have composed guidelines to facilitate the nutrition work. Different assessment instruments to identify malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility, have been developed.Studies show that nurses need more knowledge and support to identify and treat malnutrition. There are still many obstacles to improve nutrition for the elderly.  A recommendation is to shorten the night fasting so that it is less than 11 hours. Meal's sessions should be spread over the day by eating more often, smaller meals, with snacks in between. Having the meals in a calm, harmonious environment free from stress can make the elders eat more. By changing the breaks of the staff you can maximize the number of personal working during the elders’ meal session. Support from volunteers who have received training in nutrition can be of great help during meals.   Malnutrition is still a great problem for the elderly in institutions. It is of utmost importance to as early as possible find patients at risk of malnutrition using any of the assessment tools available. Identify, address, and monitoring are three important steps to forestall and prevent malnutrition in the elderly at the institutions. Once malnutrition has arisen, it is very difficult to reverse.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 beskriver sin relation till digitala verktyg. Studien är relevant på grund av det ökade kravet av digital kompetens hos lärarna samt kravet på användning av de digitala verktygen i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och TPACK som används för att analysera datainsamlingens svar. Ramfaktorteorin bidrar med användbar struktur för att analysera olika ramar på arbetsplatsen som kan påverka användandet av de digitala verktygen. TPACK används för att visualisera den teknologiska (TK), pedagogiska (PK) samt ämneskompetensen (CK) som lärarna besitter och hur samspelet mellan dessa kan komma att spela roll i frågan om lärarnas upplevelser av hinder med digitala verktyg i undervisningen. I och med att skolan ska förbereda eleverna för att kunna leva i samhället och inför kommande yrkesliv krävs då att lärarna ska ges de förutsättningar för att eleverna ska få möjligheten att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvalitativa samt kvantitativa studie. De resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att de använder de digitala verktygen varje lektion eller nästan varje lektion. Mer än hälften upplever att de har den digitala kompetens som krävs för att använda de digitala verktygen i undervisningen samt att de sällan upplever olika hinder som påverkar sin användning av digitala verktyg. Det upptäcktes inga stora skillnader i resultatet för den kvalitativa datan respektive kvantitativa datan.

Syftet var bland annat att undersöka om försvarsanställda tränar enligt FMFysS på arbetstid, vilka hinder de upplever till träning och hur de övervinner dessa hinder. Bakgrundsvariablerna var kön, anställningsform, ålder samt huruvida träning enligt grundkraven genomförs på arbetstid. Ett egenkonstruerat formulär delades ut vid en av Försvarsmaktens institutioner (n = 286).Den vanligaste orsaken till att inte träna enligt FMFysS på arbetstid var tidsbrist/svårt att planera in träning på arbetstid, det högst rankade hindret till träning var stress/tidbrist och den mest använda strategin för att övervinna hinder till träning var tanken på känslan efteråt. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och författaren ger förslag till vad som bör iakttas för att främja uppslutningen kring FMFysS.

Bakgrunden visar att råden kring amning har skiftat under historien, från att anställa ammor till att nu tala om vikten av tidig amningsstart och att amma. Tidig amningsstart definieras genom att barnet ammas under sin första vakenhetsperiod, vilket har många hälsofördelar både för moder och barn. Tidig hud-mot-hud-kontakt initierar barnets kompetens och vägen till bröstet. Barnmorskan har i sitt kompetensområde ansvar att främja amning och rekommendationen är att kvinnor ska helamma från barnets födelse upp till sex månader. Trots detta ses i Sverige en negativ trend i amningsstatistiken där färre barn ammas och globalt får flera miljoner barn vänta i mer än en timme innan de läggs hud mot hud. Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan bidra till en god amningsstart. Metoden var en integrativ litteraturöversikt utifrån en flerstegsprocess av Whittemore och Knafl. Resultatet av analysprocessen resulterade i sju kategorier: stöd och bekräftelse, individanpassad vård, tid och resurser, inställning till amning, konsekvent amningsrådgivning, hinder för amning samt information och kunskap. Kvinnorna var i amningssituationen beroende av stöd och bekräftelse av barnmorskan och vården skulle vara individanpassad utifrån den unika kvinnan. Amningsobservation med både praktisk och teoretisk information var viktig. Dock var brist på tid en bidragande faktor som påverkade amningsstarten. Andra hinder som identifierades var sectio, kulturella skillnader, bristande stöd och råd från anhöriga men även utebliven tidig hud-mot-hud-kontakt. Ytterligare en faktor som kunde påverka en god amningsstart var kvinnans inställning till amning, liksom barnmorskans inställning. Konsekventa råd där barnmorskor förmedlade samma information påvisades vara en faktor för god amningsstart. Slutsatsen var att kvinnorna var i stort behov av stöd och bekräftelse som barnmorskan samtidigt måste ges tid för. Råden som barnmorskorna ger ska vara konsekventa med varandra, företrädesvis utifrån de tio stegen som främjar amning av UNICEF/WHO. All information ska individanpassas och tydligt förmedlas, varvid barnmorskan har möjlighet att påverka kvinnans inställning till amning. Med kunskap om faktorer som främjar och hindrar en god amningsstart ökar förutsättningarna för barnmorskan att bidra till en välfungerande amning. / The background shows that the advice on breast feeding has changed throughout history, from hiring wet nurses to nowadays talk about the importance of early breast feeding initiation and to breast feed. Early breast feeding initiation is defined by the baby breast feeding during its first period of wakefulness, which has many health benefits for both mother and child. Early skin-to-skin contact initiates the baby's skills and path to the breast. The midwife is responsible for promoting breast feeding in her area of expertise and the recommendation is that women should breast feed exclusively from childbirth up to six months. Despite this a negative trend is seen in breast feeding statistics in Sweden where fewer children are being breastfed and globally several million children have to wait more than an hour before they are put skin to skin. The aim was to investigate which factors that can contribute to a successful breast feeding initiation. The method used was an integrative review based on a multi-step process by Whittemore and Knafl. The results in the analysis process resulted in seven categories: support and confirmation, individualized care, time and resources, attitude towards breast feeding, consistent breast feeding advice, obstacles for breast feeding and information and knowledge. The women were in their breast feeding situation dependent of support and confirmation by the midwife and that the care would be individualized based on the unique woman. Breast feeding observation with both practical and theoretical information was important. Though was a lack of time a contributing factor that impacted the breast feeding initiation. Other obstacles that were identified were sectio, cultural differences, lack of support and advice from relatives but also lack of early skin-to-skin contact. Another factor that could affect a successful breast feeding initiation was the woman’s attitude towards breast feeding, as well as the midwife’s attitude. Consistent advice where the midwives supplied the same information demonstrated to be a factor for a successful breast feeding initiation. The conclusion was that the women were in great need of support and confirmation that the midwife at the same time must be given time for. The advice provided by midwives should be consistent, preferably based on the ten steps that promote breast feeding by UNICEF/WHO. All information must be individually adapted and clearly communicated, whereby the midwife has the opportunity to influence the woman's attitude towards breast feeding. With knowledge of factors that promote and prevent a successful breast feeding initiation, the midwife's conditions increase to contribute to a well-functioning breast feeding.

Validering beskrivs ofta som en möjlighet för individen att korta ner sin utbildningstid genom att erkännande av kunskap och kompetens förvärvad utanför ett formellt utbildningssystem tilldelas ett värde. En förväntan kring valideringens positiva effekter är att individer lättare kommer ut i arbete eller till fortsatta studier efter att ha fått sin kompetens dokumenterad. För samhälle och individ kan validering således medföra en ekonomisk vinning i form av sparade resurser. Arbetsgivare förväntas få större tillgång till arbetstagare med rätt kompetens. Denna uppsats har som syfte att beskriva validanders, studie- och yrkesvägledares och vårdlärares erfarenhet av validering till undersköterska vid den kommunala vuxenutbildningen. Syftet undersöks genom frågeställningarna, vilken betydelse anser validander, studie- och yrkesvägledare och vårdlärare att validering har för validandens personliga- och karriärmässiga utveckling samt vilka utmaningar har validander studie- och yrkesvägledare och vårdlärare erfarit i valideringsprocessen. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där informanterna var två validander som slutfört valideringsprocessen och därefter studerat klart till undersköterska, två studie- och yrkesvägledare samt två vårdlärare med vana av att validera. Resultatet har analyserats genom karriärteorin Social Cognitive CareerTheory (SCCT) där begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), förväntat utfall och personligt mål är centrala. Därefter har resultatet jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet visar att validering erbjuder många möjligheter för validander, främst gällande positiv påverkan på självförtroende när tidigare kunskap synliggörs och tilldelas ett värde men även att det finns utmaningar i form av svårigheter att kombinera validering och efterföljande studier till undersköterska med arbete. Intressanta forskningsområden att fördjupa sig i gällande validering kan vara att jämföra erfarenheter hos validander som inte fullföljt sin valideringsprocess mot de som har slutfört processen eller undersöka arbetsgivares syn på valideringens betydelse för organisation och individ.